Ät å va glá

October 31st, 2012

Hungern har inte legat på topp idag ska ni veta. Men det fanns ingen anledning att äta mindre för det. Jag har provat så många gånger att äta lite mindre för att jag inte är så hungrig, men det slutar bara med att jag får ett enormt sug sen på kvällen och kanske måste äta massa sötsaker för att bli nöjd. Jag är stolt över att jag åt fast jag inte var hungrig, och åt upp fast jag redan var mätt!

Min yoghurtfrukost! blåbärsyoghurt med müsli <3

Nu på eftermiddagen hade jag bestämt träff med en killkompis hemifrån som bott i Sthlm det senaste året. Vi träffades när båda var hem, men har inte lyckats ses här nere. Men idag hade vi bokat för en fika!

Jag vill starkt rekommendera Sandy’s som fikaställe vid Hötorget (Sveavägen)! De är riktigt trevliga, det är rymligt och lugnt. Alla andra ställen vi gick in på var det smockat med folk, nästan ingen luft alls, och de spelade musik i bakgrunden PLUS att folk surrade, dvs omöjligt att ha en lugn konversation. Dessutom har de en meny som passar alla. Och till dagens macka (som jag tog) kunde man välja ett riktigt mörkt bröd (Y)

Tags: , , , , , , , ,

En tillbakablick på svälten

October 31st, 2012

Kroppen skriker efter mat, huvudet ber om det, men tankarna står i vägen. Underskottet är stort och egentligen behöver man äta enormt mycket, man ligger så mycket minus. Men av den mängd som man bör äta suddar anorexin ut det mesta och lämnar en liten ruta som den säger är okej.

Våga inte äta utan för ramarna som ätstörningen satt upp. Nån gång kanske det råkade bli lite mer än det där allra minsta och DÅ börjar helvete braka lös. Ana blir arg, besviken och det finns bara en sak att göra för att nöja henne: Träna, träna, träna! Förbränn allt de övriga du åt, och helst lite till så du får mer i buffert – ett ÄNNU större underskott till nästa gång du ska äta.

En tillbaka blick på svälten. Vad ville man uppnå? I denna eviga kamp emot hungern, kroppens signaler, livsnödvändiga behovet, källan till att faktiskt kunna må bra.

Det var nog det man inte ville – man ville inte må bra. Man förtjänade det inte, och man mådde alldeles för dåligt för att själv vilja leva livet. En strävan efter att må dåligt. Varför?

Tags: , , , , , , , ,

Sött och gott!

October 30th, 2012

Mina bakelser blev en succé! Vilken lättnad. Jag var verkligen orolig över hur de skulle smaka, och om folk ens skulle äta eller om de skulle säga att det var gott bara för att vara snälla och sedan kasta hälften.

Men jag smakade en cup-cake själv och de var riktigt goda!

Jag kände hur ätstörningen skulle fått makten om jag inte smakade på mitt eget bakverk. JAG ville veta hur lyckat det blivit, jag ville också äta gott. Success!

Recept

  • 2 ägg (jag tog 3 äggulor)
  • 2 dl socker
  • 3 1/2 dl vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 tsk vaniljsocker (Jag tog 2 tsk)
  • Jag smaksatte med lite kardemumma och kanel
  • 75 g flytande margarin eller smält smör
  • 1 dl mjölk
  • 2 nävar Polly
  • 8-12 Amerikanska muffinsformar

Vispa ägg och socker pösigt, rör i de torra ingredienserna följt av smör och mjölk. Klicka ut hälften av smeten i formarna. Lägg 3-4 polly i varje form och täck sedan med resten av smeten.

Grädda i mitten av ugnen på 200°C i 12 min. Gräddar man för länge finns risken att pollypralinerna smälter för mycket.

Jag garnerade med:

  • Smält mörkchoklad + margarin + mjölk
  • Smält nötmjölkchoklad + margarin + mjölk
  • Vipad grädde
  • Choklad droppar
  • Maränger
  • Garnerings Icing
  • Strössel

En av mina halloween-inspirerade muffins ^^

Tags: , , , , , ,

En sockerbagare, hon bor i staden

October 29th, 2012

.. och bakar kakor mest hela dagen. (och kvällen)

Dum nog så tar jag på mig att baka kakor till skolan imorgon.. eller dum och dum. Jag har verkligen längtat efter att få pyssla, antingen med bak eller dekorationer. Nu fick jag en anledning att pyssla med bakning, men ack sådan tid det tog. Tid och energi som jag garanterat hade kunnat lagt på vettigare saker än att baka åt andra. Speciellt när det blev misslyckad dessutom. Haha.

Men, ni ska veta en sak! Jag har slutat se saker som onödiga, och detta är tack vare någonting som min behandlare sa senast:

Det finns inga misstag, det finns bara erfarenheter – Av varje “dåligt” beslut man gör så lär man sig något nytt. Förhoppningsvis behöver man inte göra om det.

Så varje gång jag tänker att jag ångrar något idag, så ändrar jag den tanken och tänker mer på vad jag har lärt mig av det.  Idag har jag lärt mig att jag inte ska vara så ambitiös när jag bakar till andra. Det uppskattas inte riktigt, och dessutom kommer de garanterat att bli förstörda innan det är fika dags.

Misslyckade totalt med mina maränger, så fick agera kreativt och fylla dem med smält choklad.

Ville vara kreativ med cupcakes!

Temat mitt var ju halloween 😉 haha

Ett passande avslut kanske?

Nåja, ett problem är att jag endast fick till 8 st cupcakes.. hoppas det inte kommer så många på SI-lektionen då. hehe.

Framför allt hoppas jag att de smakar!

Tags: , , , , , , , , ,

Prestation och ångest

October 27th, 2012

Högskoleprovet kan ta och slänga sig i väggen!

Jag var faktiskt nöjd. Det kändes som att det gick bra. Jag kände ingen press och det var roligt. Kanske kunde man få riktigt bra denna gång?

Men ACK så fel man kan ha. Både i känslan, förhoppningarna och svaren. Sedan blev det ju inte bättre av att den verbala delen som gick bäst, som jag klarade alla ord på var den de räknade bort. Vilken osis hörrni! Ett skämt!

PINSAMT att jag inte ens fick bättre än förra gången. Mitt enda mål var att höja mig. Fick rejäl ångest när jag bockade för fel för fel..

Jag tackar mig själv att jag tränade lite innan jag satte mig och rättade. Det kanske är fel att skriva, men det är så jag känner. Det blev ångestdämpande, bästa botemedlet för mig. Jag fick känna mig nöjd samtidigt som jag misslyckats.

Men totalt misslyckad är jag ändå inte ska ni veta! Det som egentligen spelar roll just nu har gått bra: 

  1. JAG FICK C PÅ KEMI-TENTAN! Jag sa efteråt att jag var fan nöjd med ett D, får jag ett C så blir jag överlycklig. SÅ dåligt gick den. Men SÅ bra lyckades jag ändå.
  2. Godkänd på KS:en i envariabelskursen. SKÖNT, då slipper jag en uppgift OCH sparar tid på Tentan.

Här och nu är det egentligen bara relevant hur jag presterar under mitt år på Öppen ingång. Och DET har gått bra hittills! 😀

Tags: , , , , , , , , , , ,

Inspirerat

October 27th, 2012

Vilken krydda kan det ha varit?

– kummin, kardemumma, ingefära, kanel och nejlika. Alla möjliga förslag fick jag.  Tack för det! Nu var det bara att prova sig fram:

Min mix bestod av ingefära, kanel och muskotnöt. Till lukten påminde det mig faktiskt om smaken på det jag åt igår, men i smaken var den tam. Något var rätt, men något saknades också. Bara att prova sig fram på nytt 😉

Riset och min lax-, broccoligryta till

Tags: , , , , , , ,

Fett gör en inte friskare – jag äter allt!

October 26th, 2012

Idag hade min föralltidbästavän vägarna förbi Stockholm. Eller, hon ska övernatta tillsammans med hennes syster hos systerns pojkvän över helgen. Så ÄNTLIGEN blev det en träff. Dock hade jag jätte gärna vilja visat mitt place 😀 Speciellt nu när sambon är borta över helgen och jag har hela 58 kvadrat för mig själv! Nu ska jag sova gott i alla fall.

De gjorde det dock inte lättare för en att bestämma var vi skulle äta. De pratade först om fik, men jag sa att jag i alla fall behövde äta lunch. “Du ska äta fett!” fick man höra. KLASSISKT! Det är nog ganska uttjatat med sådana kommentarer nu. Jag blir inte längre arg, eller tar illa upp. Nu suckar jag mest och himlar med ögonen. Som att det skulle lösa något problem? Som att jag inte äter lagom mycket fett i maten? Ingen mår bra av att BARA äta fett, det är inte ens säker att man går upp i vikt om man bara skulle äta fett. Förmodligen inte, med tanke på LCHF.

Jag fick en önskan om att jag skulle ha mer matbilder här på bloggen:

Vi beslutade oss att prova något nytt - libanesiskt! .. eller var det indiskt? kommer faktiskt inte ihåg.

Lite sallad, frukt och bär fanns till maten.

Riset var kryddat med någon spännande med riktigt god krydda, som påminde om jul. Någon som vet var det kan ha varit? Inte saffran, men typ kummin?

Tags: , , , , , , , ,

Att bli vig tar tid och envishet

October 26th, 2012

Oj, vad vig!! :D finns det något knep förutom att strecha, strecha, strecha? hur lång tid av träning tog det för dig?
Katja

När man strechar så drar man ju ut musklerna. och när man styrketränar så drar  de oftast ihop sig.

För att bli vig måste man ju dra ut musklerna och det är en progressiv prosses. Kanske lite som att bli frisk ifrån ätstörningen? Det beror självklart på hur pass vig man varit innan, hur lång tid det tar att komma ned i spagaten, men det är inget som sker över en natt eller ens en vecka.

Det är viktigt att man är varm i musklerna när man strechar! Kalla muskler är inte så flexibla och det är lätt att man “sträcker sig”, dvs orsakar blödningar i muskelfibrerna.

När man väl är varm får man inte vara kinkig och hålla “där det känns” utan för att komma framåt så måste man trycka lite till; tills det faktiskt gör ont. Det är en lång process, för man kan inte sträcka ut  musklerna hur mycket som helst på bara en gång. Och sedan är det även viktigt att man vilar musklerna där emellan.

Jag började strecha när jag gick i åk 6. Då började jag snöa in på att jag ville lära mig gymnastik osv. Men vid den åldern hade man inte tillräcklig kunskap om hur man skulle göra det rätt, så när jag väl äntligen kommit ned i spagat första gången så jag gjorde illa mig. Senare började jag med dans och upptog mitt “vighetskämpande”. Det var väl när jag började tävla i cheerdans som jag blev riktigt vig, vid sisådär 15 års ålder.

Slutar man träna och strecha så tappar man det så klart. Men börjar man igen så går det riktigt snabbt att få tillbaka det man en gång haft.

Gick tillbaka i tiden och fann mig några strechbilder.. Nu ser jag magen – den där som jag lärde mig att HATA. (15/11/10)

Tags: , , , , , , ,

Från det ena till det andra

October 25th, 2012

Sitter och analyserar mig själv lite:

Helt ärligt så försöker jag undvika att skriva om det “dåliga ätstörningsbeteéndet” som finns kvar här på bloggen. Det är inte det som är viktigt, det är inte det som bör fokuseras på. Men samtidigt vill jag dela med mig av verkligheten, min verklighet.

Ett tag kan jag verkligen känna mig frisk: Jag kan äta allt! Mängderna kanske inte är de största, men helt normala faktiskt. Jag räknar inte kalorier. Inte till den nivån att jag väger/mäter och kollar upp i tabeller. Jag tvångstränar inte.

Men…
Jag behöver inte träna själv så länge jag har mina två cheerleadingträningar i veckan. De räcker gott och väl. Jag kan äta det jag vill om jag vet att jag sedan ska förbränna det och “bygga muskler”. Om jag känner mig onormalt hungrig så uppskattar jag dagens kaloriintag och avgör om det blivit för lite.

Sjukdomen sitter i. För i tisdags hade vi ingen jobbig träning alls, vilket gav mig ångest. Nu kommer jag inte att träna på två veckor för att vi är “lovlediga” nästa vecka. Då tycker inte jag att jag ska få äta lika mycket.. då kommer det bara att bli fett. Men är det verkligen jag som tycker det eller är det anorexin? 

Kanske är det dags för ett litet bakslag igen? Jag märker hur mitt eget agerande börjar ta några steg tillbaka. Men kanske är det vad som behövs för att sedan kunna ta fler steg framåt?

Tags: , , , , , , , ,

Delar med mig av det goda

October 24th, 2012

.. av lite matbilder. Det var ett tag sedan känns det som. “Alltid kul att se vad andra äter, va?” Kanske inte egentligen.. eller?

Fick en förfrågan om matschema. Det som jag fått från dietisten länkar jag HÄR

Dagens middag: kycklingkorv (faktiskt!), potatismos och ärtor. Men ja.. det saknades någonting, men kunde inte komma på vad :o

Ungefär såhär har min frukost sett ut de senaste dagarna. Fast lite större tallrik. Detta fick även bli mitt kvällsmål idag 😀 MUMS

Tags: , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp