Mat en träningsfri dag

July 30th, 2015

Jag undrar om du äter lika de dagar du inte tränar?
Freja

Efter mitt senaste “matdags-inlägg” fick jag flera förfrågan om hur jag äter en dag jag inte tränar. Som jag nämnt vid flera tillfällen har jag inget direkt schema över hur eller vad jag ska äta. Jag går mycket på känn, lust och sunt förnuft. Det hjälper mig i alla fall att släppa på den fanatiska kontrollen över matintag hit och kalorier dit. Sålunda vill jag observera att när jag gör sådana matdags-inlägg är det ingenting som är hugget i sten. Jag har mina standardlivsmedel som jag regelbundet använder mig av, vissa mer i somliga perioder, och vissa mer i andra. Jag minns själv när man var under kontroll av ätstörningsmonstret och det gick inte riktigt att förstå vad som var normalt. Perspektiv var precis det man behövde och det känner jag att jag kan bidra med nu.

Mat under en jobbdag och icke-träningsdag

Frukost 07:30
Två mackor med makrill
En kopp grönt te

Mellanmål 10:30
1 port. havregrynsgröt med krossade linfrön, russin och valnötter
Mjölk
1 portion whey-100 vanilj

Lunch 13:30
Sallad med räkor (brukar även kunna vara kyckling, chevréost, lax eller lite blandat)
Quinoa
Chili-dressing

???????????????????????????????

“Mellanmål” 15:00
En go’bit (idag blev det en knäckbåt och igår en chokladboll)

“Middag/mellis” (kalla det vad ni vill) 17:00
Efter jobbet tar jag med mig överblivna smörgåsar (ofta med salami&brie, ost&skinka eller leverpastej) och sedan äter jag upp pålägget i dem. Kalla det konstigt om ni vill, men det är gott! 😉
Idag åt jag pålägget från två gifflar och en baguette, så det blir en del (ca 8 sk salami, 4 sk brie och sallad).

Kvällsmat 20:30
1 stort äpple
1 port. havregrynsgröt med krossade linfrön, russin & valnötter
Sojamjölk
Jordgubbar
1 port. whey-100 vanilj

Kvällssnacks 21:30
1 maxim proteinbar

(Under dagen blir det även en del caffé latte och lite småplock)

Det är när kroppen vilar från träning som den bygger upp och återhämtar sig, äter man inte tillräckligt då så kommer inte återhämtningen att bli tillräcklig och den genomförda träningen får mindre resultat samt att man riskerar att sänka prestationsförmågan inför nästkommande träningspass.

Jag har inte stenkoll på om jag äter mer eller mindre dagar jag inte tränar. Ibland är jag faktiskt hungrigare när kroppen får vila från träning, så då blir det kanske så att jag äter mer. Ibland är jag inte alls lika hungrig och då kanske jag äter lite mindre. Även om jag inte stenhårt räknar kalorier längre (och en stor lättnad är det) så har jag tillräckligt med kunskap för att uppskatta om det dagliga intaget varit tillräckligt. Men det bästa av allt är att jag har en kropp som kan säga till mig och det blivit för mycket eller för lite.

Sevärt klipp om vilodagar (spola fram till 7 min)

Tags: , , , , , , , , , , ,

Vad “fitness” egentligen handlar om

July 28th, 2015

Jag har blivit inspirerad av Strävan.

De senaste kvällarna har jag suttit och kollar igenom en bunt av hans youtube-klipp. Först tänkte jag “åh, vilka kloka tankar kring fitness”. Sedan tänkte jag “Fan, nu vill jag skärpa till mig med kosten och börja lyfta tungt och bygga muskler”. Till slut insåg jag att “jag vill göra det som får mig att må bra”, vilket är äta det jag gillar och träna som jag tycker är kul. Att försöka göra någonting annat tror jag är fördömt i längden.

Hans filmklipp om “fitness” tycker jag lyfter fram många viktiga faktorer som sällan tas i hänsyn när vi idag talar om att vara “fit”. Det handlar inte enbart om att se muskulös ut (som vi gärna tror), utan det handlar om att ha uthållighet, vara stark, explosiv, ha en bra hormonbalans, bra ämnesomsättning, immunförsvar osv. Det handlar inte enbart om att se “fit” ut, utan både kropp och sinne ska må bra.

Kolla gärna på detta klippet bara för att jag tror att det är precis detta fler behöver höra, men varnar för att klicka sig vidare om träning lätt triggar igång sjuka tankar.

Att lyssna på det här är för mig en enorm lättnad. Just magen har länge varit min akilleshäl och än idag hamnar jag lätt i strävan efter de där förbaskade magrutorna. Jag kanske är rätt så “fit” ändå. För tränar gör jag ju, rätt så mycket faktiskt, för jag tycker att det är väldigt kul. Men kollar jag enbart på magen kommer jag aldrig bli nöjd med resultatet, så fokus kommer att ligga på andra saker. T.ex. så älskar jag hög-intensiv intervallträning och visst, jag kanske inte kommer att bygga massvis med muskler på det (enligt vissa källor), men det kommer fortfarande att bidra till ökad fitness och framför allt förbättrat välmående.

Det visuella är enbart en liten del av vad fitness egentligen innebär, så varför lägga sådan enorm stor vikt i det? Speciellt om det kanske försämrar hälsan ur andra aspekter.

Jag tänker att träning ska vara någonting som får en att må bra och leva ett hälsosammare liv. Om det handlar om att träna för att få större och mer definierade muskler så fine. Om det handlar om att dra iväg på långa löpturer så gör det. Om det handlar om att skaka rumpa på Zumba-klasser så do it. Om det handlar om att gå på gympass där du köttar järnet så kör hårt! Eller om du hellre tillägnar sig åt yoga så får du göra det också. Det ska inte finnas några andra krav gällande träning än att det är viktigt med tillräcklig återhämtning.

Det viktigaste är ju ändå att man ska må bra. Inte om man har magrutor eller inte.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Mat för en dag med träning och vila

July 25th, 2015

Tidigare har jag fått några önskningar om att publicera en matdag för mig. Problematiken har varit att mina dagar är rätt så inkonsekventa när det gäller måltider. Jag äter bra och regelbundet över dagen, men tiderna och maträtterna skiljer sig åt rätt så mycket. Det beror mycket på hur jag jobbar, tränar och andra inplanerade saker.

Idag har jag haft en dag där jag tränat och sedan bara varit hemma, och då har det sett ut såhär:

FRUKOST 09:00
1 port. havregrynsgröt
1 msk russin
lite jordgubbar, smultron och valnötter
1 dl sojamjölk
1/2 skopa whey-80 choklad

Mellis 10:30
1 äpple

Träning 11:15-13:00
(Uppvärming, stretch & pass)
200 ml NOCCO

Återhämtningsmål 13:15
1 proteinshake (direkt efter)
1 fralla med färskost, skinka och gurka (efter dusch och ombyte)

LUNCH 14:30
250 g körsbärstomater (medan jag fixade maten)
1 laxfilé
ca 1,5-2 dl bulgur
ca 1/2 cremé fraiche sås med tzatziki-kryddning
massvis med gröna ärtor

middag

OBS: bild tagen vid annat tillfälle och är inte exakt vad jag åt

Mellis 17:15
1/2 kopp kaffe med sojamjölk
ca 4 rutor mörk choklad (med kardemumma- och kaffesmak)

MIDDAG 19:30
Bönpasta (grön fettuccine)
Pastasås med tonfisk, champinjoner, salsasås och cremé fraiche
(Mängd: okänd. Men en ordentlig portion!)

Kvällsmål 21:30
1 paprika
1 questbar (hehe, kunde inte låta bli att unna mig)

FAQ:

F: Är det inte för litet med bara ett äpple till mellis?
S: Ja, ur behandlingssynpunkt. Jag var sugen på ett äpple vid det tillfället, men det hade nog varit bra med något mer för jag började bli hungrig innan passet. Men jag dog inte. Nu vet jag det till nästa gång.

F: Äter du alltid sådan sen lunch?
S: Nej, inte alltid. Det beror helt på dagsschemat och vad jag är sugen på.

F: Går det bra att bara äta choklad till mellis?
S: För mig gick det jätte bra. Man får testa sig fram själv.

F: Varför äter du bönpasta istället för vanlig pasta?
S: Jag beställde hem ett paket för att testa tidigare, och jag tyckte det var riktigt gott faktiskt! Personligen är jag rätt känslig för höjda insulinnivåer och får ofta blodsockerdipp av att äta vanlig pasta. Fullkorn och dylikt går också bra! :) Annars gillar jag vanlig pasta och är dessutom mycket billigare. Kul med variation!

F: Dricker du alltid energidryck när du ska träna?
S: Nej, inte alltid, men väldigt ofta. Jag tror starkt på att det ger mig en placeboeffekt som får mig att ta i lite extra. Det blir roligare på något sätt. 😉

Tags: , , , , , , , , , , , ,

“Jag bryr mig om att må bra”

July 19th, 2015

“[…] hur det går för dig nu med allt? Tänker du fortfarande på kcal och hur ser du på din kropp nu? Tror du man kan bli 100% frisk? […]”
– Linda

Jag är faktiskt väldigt glad över att jag fick dessa frågor just nu. Det hände mig här om dagen. Att jag började vilja. Vilja gå upp i vikt. Eller nödvändigtvis handlade det inte om vikten. Utan jag tyckte att jag var för smal. På både armar och ben. Så nu är jag inte rädd. Inte alls rädd att äta som jag vill. Jag äter mig mätt och belåten. Jag känner mig fri.

Det handlar inte om att jag ska försöka proppa i mig mer mat än jag orkar för att lägga på mig, utan att helt enkelt släppa taget med ett ordentligt matintag som mål och se vart det leder mig. Jag lämnar över det till kroppen att bestämma. Jag vill att den ska må bra. Kanske går jag inte upp något, men får mer energi – och då är ju det bra. Kanske går jag upp lite utan att märka av det – och då är ju det också bra. För jag vill inte längre bry mig om att vara liten. Det fyller ingen gynnsam funktion i mitt liv. Jag bryr mig om att må bra!

Enda sedan jag avslutade min behandling har jag mindre brytt mig om hur mycket jag äter. Jag äter när jag är hungrig och det jag är sugen på och åh så skönt det är att inte vara rädd för att äta lite “för mycket”. Hellre det än att jag bryter ned musklerna som jag ändå försöker bygga upp. Och jag har fattat så mycket som att en liten skillnad i energiintaget sällan förändrar vikten, utan det förändrar energinivåerna i första hand.

Hade du frågat mig för några veckor sedan om man kan bli 100% frisk så hade mitt svar varit övervägande “nej”, i alla fall att jag inte tror att jag skulle kunna bli det. Men nu förstår jag att det handlar om vilket mål man har för sig själv. Är målet att förbli liten och smal, äta restriktivt, ständigt prioritera träning framför andra sociala aktiviteter eller att ha kvar kontrollen över matintaget så “nej”. Men lyckas man göra de förändringar i sin livsstil som hjälper en att värdera andra saker är sin kropp, vikt och ätande så blir mitt svar idag “ja”. Ja, jag tror att det går att bli helt frisk från ätstörningar. Jag tror det eftersom jag känner att jag är på väg dit just nu. Men jag tror också att det är lätt att falla tillbaka om man inte ser efter sig själv ordentligt.

Jag tror att man behöver ta lite distans ibland från de saker som tenderar till att trigga igång ätstört beteende. Ibland är det oftast en ambivalent situation eftersom det ofta är saker vi inte gärna släpper taget om. Kanske är det inte rätt stund att släppa taget om dessa saker, kanske är man inte redo just idag, och ibland är det faktiskt okej. Det är okej att inte bli helt frisk här och nu, men jag tror att det är viktigt att bära med sig att det kommer komma en tid som man blir redo att gå vidare. Och när den tiden kommer – omfamna den och låt den använda sin kraft för att lyfta dig till nya höjder. Längta efter förändringen och var nyfiken på framtiden. Den för mycket gott med sig, vi kan bara inte känna den vid ännu. Vi måste låta tiden göra sitt och lita på att allt kommer att bli precis som det ska i slutändan. :) Det kommer att bli bra!

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Redo för fest!

July 15th, 2015

Som jag tidigare utlovat ska vänner och annat skoj prioriteras denna sommar, så ikväll ska jag ha kul!

Lägger inte ofta ut bilder på mig själv. Jag är oftast en sådan tjej som går runt i bekväma träningskläder och sminkar mig endast med naturliga färger om det ska vara. Men ikväll känner jag mig riktigt snygg och vill gärna visa upp det 😉

faces

 

Otroligt vad ett par snygga högklackade skor kan göra för självförtroendet också!

11749249_10153143767674965_66361555_n

 

 

Tags: , , , , , , ,

När behandlingen inte hjälper

July 14th, 2015

Det är inte ovanligt att stöta på personer som upplevt sig felbehandlad inom vården, och jag kan förstå dem! Jag har själv stött på en handfull läkare, sköterskor m.m. som saknat förståelse och kunskap om min sjukdom. Och så kan det ju vara, alla behöver inte kunna allt, och speciellt psykiska sjukdomar måste vara extremt svåra att förstå sig på. Har man inte den kunskapen som patienten efterfrågar tycker jag att det ligger i behandlarens ansvar att hänvisa en vidare till någon som är mer specialiserad på just det området. Annars riskerar man att ge, just det som så många uppfattat sig få: fel vård.

Även inom specialenheter är det viktigt att vara uppmärksam på om patienten får rätt bemötande. Självklart ligger det även i patientens ansvar att säga till om man känner sig felbehandlad. Jag anser att det därefter ligger i vårdens ansvar att erbjuda alternativ.

Sedan är det nog ohållbart i längden att byta så fort det inte känns bra. Det är inte lätt att gå i en behandling och man kommer inte alltid gilla det som läkarna säger. Medicin är inte roligt att ta i alla dess olika former och man kommer inte alltid att bli förstådd. Ibland behöver man försöka en period innan man inser om det är rätt eller inte. Ibland kan det bara ha varit något missförstånd som legat till grund, medan man ibland inser på en gång att personkemin inte klickar.

Jag hyser medkänsla för de som upplever sig inte bli bemötta på rätt sätt, samtidigt som jag har förståelse över hur svårt det måste vara för de som ska hjälpa. Ni kanske själv kan känna att det är svårt att veta hur man ska trösta kompisen på “rätt” sätt? Men ändå förväntar man att ens vänner ska känna en så pass bra att de inte säger “fel” saker. Vi alla är bara människor med olika tolkningar och uppfattningar om situationer. Vi är inte tankeläsare, och tur är väl det. Ingen ska behöva klandras för att inte besitta förmågan att hjälpa, utan då får man istället söka den hjälpen på annat håll.

Med detta sagt, kan jag nu meddela er alla att jag för en tid sedan valt att avsluta min behandling på SCÄ. Den hjälp de erbjöd mig var inte den jag behövde. Kanske beror det på att min behandlare inte var kompetent nog att hjälpa mig eller så låg inte mitt problem i just det hon hade kompetens i. Om och om igen kunde jag säga “maten är inte problemet” och menat att det är bakomliggande faktorer som jag behövde komma till rätta med. Jag insåg att det var ingenting hon kunde hjälpa mig med, utan det var någonting jag behövde arbeta med på egen hand.

Tags: , , , , , ,

I väntan på inspiration

July 13th, 2015

Jag har många gånger försökt att skriva. Det finns så mycket jag vill berätta. Men jag ännu inte funnit orden för det jag vill dela med mig av. Så var tålmodig – jag väntar bara på inspirationen.

Tags: , ,

“Förändringar är på väg”

July 7th, 2015

Det känns som att det är ofta jag skriver det här men förändringar är på väg. Vad exakt som kommer att förändras tänker jag inte avslöja ännu, men jag kan säga så mycket som att det är flera rätt så stora saker. Just nu befinner jag mig i själva förändringsprocessen och har valt att skjuta på en del beslut till augusti. Allt eftersom kommer ni få höra vad som händer. 😉

Ni ska veta att det känns sjukt häftigt att våga tänka utanför ramarna. Att våga ändra sin vilja och sina målsättningar i livet. Bara för att man förut tänkt ut en plan behöver det inte innebära att den inte får förändras. Ibland kan bara leka med tanken vara nyttigt.

Tidigare har jag haft en enorm beslutsångest kring hur jag ska göra med mitt liv. Men nu har jag på något sätt lyckas finna en acceptans i att jag behöver inte veta just nu hur jag vill göra med allt. Jag behöver veta i augusti när terminen börjar på nytt och fram tills dess kan vad som helst hända. Just nu tänker jag mest vara nyfiken och öppen för nya beslut.

Tags: , , ,

Ätstörningen och kompisar

July 3rd, 2015

Jag går på behandling för min ätstörning och följer därför ett matschema. Jag har jättesvårt att umgås med kompisar för att jag är rädd att det inte ska funka med att äta, alla mina kompisar äter inte alltid lunch och absolut inte 3 mellis. Samtidigt om jag då skippar någon måltid så känner jag att jag fuskar och det triggar mig att fuska mer. Jag skulle verkligen uppskatta om du kan skriva ett inlägg om ätstörningen och att vara med kompisar. Kram!
– Julia

Det råder inga konstigheter kring att omgivningens beteende har en tendens till att påverka ens eget. Tyvärr går det inte att undvika att äta tillsammans med andra eller lyssna på andras samtal om mat – det är i alla fall ingenting som skulle rekommenderas. Konsten handlar om att finna sätt att hantera de missvisande ledningarna som tillkommer i vissa sociala grupper/sammanhang.

Detta problem är en vanlig företeelse hos personer som går på gymnasiet eller högstadiet. Varje dag umgås man med kompisar, som väldigt ofta uppvisar osunda matvanor. Tyvärr är det förekommande att kompisar skippar lunchen för att sedan gå och köpa godis i cafeterian, eller äta en enorm middag hemma och sedan mumsa i sig chips i soffan. Det fungerar ju för de personer som inte har ätstörningar. De kanske njuter av att få äta enorma mängder mat senare och gör det även ångestfritt – för ja, på något sätt kommer de att kompensera för den missade måltiden. Sedan finns det även de vänner som ska vara extremt hälsosamma och sitter och pratar om hur mycket nyttigare de ska bli. Kanske är det så att de själva har någon liten släng av ätstörning, som tyvärr inte tillkännagetts, eller så vet de bara inte vad de pratar om egentligen.

Jag själv blev väldigt påverkad av mina vänner när jag gick i gymnasiet och det var extremt jobbigt att höra när de pratade om mat, speciellt när de kände till mitt problem. Även när jag började på högskola kunde jag finna det irriterande att bli upplyst om andras dåliga matvanor. Det jag gjorde var att förändra min mentalitet – min inställning till det hela. Jag blev mer egocentrisk och istället för att påverkas av andras dåliga matvanor kunde jag få vara den förebild som faktiskt åt regelbundna måltider. Jag slapp sitta hungrig på föreläsningarna för jag hade med mig mina mellanmål, och jag slapp stå i kö på macken för jag hade med mig min lunchmatlåda. Jag orkade träna efter skolan för jag hade ätit ordentligt under dagen. Jag behövde inte sitta och prata om att sluta äta vissa livsmedel – för jag visste att kroppen behöver allt, men i lagom mängd.

Mitt främsta tips är faktiskt sköt dig själv och skit i andra. Det kanske låter hemskt, men det är faktiskt bäst när det gäller att upprätthålla goda matvanor i en sjuk omgivning. Sedan är det säkerligen lättare sagt än gjort, men försök säga saker till dig själv som att “nej, jag vill äta lunch annars mår jag skit.” och om dina vänner vill skippa lunchen och ha lågt blodsocker hela eftermiddagen får väl de göra det, men du är den som tar ansvar för hur du vill göra. Vill du bli frisk och må bra? Ja, då behöver du faktiskt äta dina måltider. Låt inte någon annan ta ifrån dig det. Våga stå upp för dig själv och dina behov – skit i andra.

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp