Det handlar först om att “ta bort undervikten”

May 21st, 2014

Det var en lärorik början på dagen…

Igår hade jag mitt andra möte med min behandlare på SCÄ. Jag är glad över att jag var på och ställde frågor både kring min egen och SCÄs behandling i allmänhet. Som ni kan läsa i “Nu börjar behandlingen på SCÄ” kände jag mig oinformerad och inte bemött som förväntat efter det första mötet. Det enda som egentligen gjordes var att ta vikt och börja skriva matdagbok. Det kändes inte rätt. Jag, liksom säkerligen många andra personer med ätstörningar, vill inte bara fokusera på maten och vikten, utan även de bakomliggande faktorerna, det psykologiska som håller en kvar i ätstörningen och får en att må dåligt.

Igår fick jag det klart för mig. På SCÄ arbetar de bara med att “ta bort undervikten” till en början och därefter erbjuder de andra alternativ för att jobba med andra bitar om det anses vara nödvändigt. Det arbetar alltså inte med de bakomliggande faktorerna förrän undervikten är borta (mer om detta i kommande inlägg).

Det går alltså inte att förvänta sig att de tar hänsyn till det psykiska välmåendet i behandlingen ännu. Det handlar helt (inte så) enkelt om att gå upp i vikt. Bara den medvetenheten kan orsaka ångest. Att inse att det är aktiv viktuppgång eller ingen behandling som gäller, sätter fart på tankeprocesserna. På ett sätt vill jag bara skita i det – det fungerar ju som det är… men långt ifrån optimalt, men på ett annat sätt blir jag motiverad. Det finns en anledning till att jag sökte behandling igen och då ska inte rädslan för att gå upp några kilogram få komma i vägen för ett fortsatt tillfrisknande. Viktuppgången är det som har varit kämpigast för mig, inte att äta när jag vill, vad jag vill eller ordentliga portioner, utan att äta så pass mycket att jag faktiskt går upp i vikt.

Viktmål:

  • 2,5 kg
  • ca ½ kg/vecka (med vissa undantag under sommaren)
  • tills oktober 2014

2,5 kg kan låta ganska lite i en annans öron, men på en liten kropp kan det verka ganska mycket, eller så är det bara ätstörningen som nojar sig. Jag känner mig ändå trygg med målen, de känns realistiska och det är samma vikt som min pojkvän sagt att han skulle vilja ha mig runt. Då känns det tryggt för att jag vet att han är med på noterna och förhoppningsvis kommer kunna stötta mig till att uppnå det.

Med ganska enkel matte kan man snabbt räkna ut att detta egentligen innebär 0,5 kg per månad. Men som sagt, undantaget är under sommaren då min behandlare har ledigt. Sedan är det ju bara bra om jag når målvikten tidigare och får den skiten överstökad. 😉

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Sofia.O

    En vikt som din pojkvän vill ha dig på? Trygg i att han är med på noterna? Jag begriper inte vad han har med det att göra? “Du får ligga på vilken vikt du vill så länge du är frisk och mår bra” är väl en bättre vilja, eller?

    • soelas

      Absolut! Var rädd att det skulle tolkas fel. Han ställer absolut inte krav för att han vill, han är helt underbar och vikten sorlar eg inte han någon till utan det handlar ju om en vikt som jag skulle må bäst av. För mig hjälper det att veta att han vill att jag ska gå upp i vikt. Det jag menade. :)

  • notis

    hej!
    hoppas det kommer gå bra med din viktuppgång, ta lite extra glassar i sommar?
    har du nga erfarenheter av hets/överätning?
    kommit in i de nu o noll motivation till att träna o visa mig bland folk..
    kommer man ifrån de o hur gör man.. vikten o formen bara rusar iväg o detta skrämmer mig ngt så rejäält!
    .kram

    • soelas

      Hejsan! Tack så mycket, det kommer nog att gå bra, bara jag vill. :)
      Tyvärr har jag inte själv så många erfarenheter av hets, men visst har det hänt ett antal gånger. Det är ju väldigt komplext och beror på vilka faktorer som ligger bakom den. Är det svält så är det egentliga enda sättet att bryta hetsen att sluta kompensera. Regelbundet och varierat ätande är a och o. Det är någonting som alla behandlare tjatar om, och det kan låta så lätt att bara börja äta som matlistorna och sedan blir allt bra. Det är dock svårt, och allt blir inte bra, men det blir så mycket bättre och lättare att hantera.

      Har du kontakt med någon behandlare om detta?

  • Charlotta

    Jag kan inte hålla med behandlingsformen. Det är helt galet att inte behandla det psykiska samtidigt enligt mig. Jag gick i lång vård, och samtidigt jag var tvungen att äta mera (och också gå upp i vikt – vilket vi inte alls fokuserade på) hade jag långa terapisamtal o former av diskussioner dagligen. Jag kan inte förstå detdär systemet! Precis som du säger så är det en oundviklighet att INTE gå upp i vikt, men samtidigt att sätta upp en viss vikt på grammen vart du skall nå – tycker jag låter helt konstigt. Hur kan de eller du veta att det är exakt efter dedär 2,5kg som du är helt fri och frisk i ditt ätande? Är det inte dit du skall? Jag är säker på att en viktuppgång krävs (!) men till VAD och om den sedan ska ligga där på samma helatiden, vet jag inte hur realistiskt det är. Jag hoppas att du för hjälp med tankarna och det psykiska, samtidigt som du jobbar på att kunna äta mera friare och då även gå upp lite i vikt. Enligt mig fortsätter ju bara kontrollen om man väger sig och fokuserar på vikten och såväl även utseendet. En ätstörning är så mkt mera än det.

    Kram.

    • soelas

      Jag förstår din kritik och jag kan hålla med dig om att det verkligen behövs annat som fokuserar på det psykiska samtidigt. Men det psykiska blir svårbehandlat om man inte också jobbar på det fysiska. Vikten är ju en utav flera nödvändiga delar i en ätstörningsbehandling.
      Det handlar inte om exakta grammen för att jag ska bli frisk. Ett mål handlar inte om att exakt dit ska man nå och sedan är man klar.
      T.ex. sätter du upp ett mål om att räkna 10 tal i matteboken en eftermiddag är det inte exakt 10 tals om du måste göra. Du kanske redan känner att du fattat ekvationssystem efter 8 tal, eller så tycker du att det var så roligt att du jobbar 3 tal extra.
      Ett mål när någonting man strävar efter, lite som en riktlinje och inte något måste på exaktheten. Men utan ett mål blir det oftast svårare att också jobba för någonting.

      Jag har sedan januari träffat en kurator på ungdomsmottagningen, och hon har hjälpt mig hålla mig i skinnet. Jag kommer fortsätta ha samtal med henne så länge det känns nödvändigt. Om jag inte får hjälp med de bakomliggande psykologiska faktorerna på SCÄ så får jag det till viss del av henne. :)

      Tack för din stöttning! Hoppas att du mår bra.
      Kram

  • Rebecka

    Håller med Charlotta till 100% tyvärr. Been there, done that

  • Pingback: Blue Coaster33()

  • Pingback: bottled alkaline water()

  • Pingback: car parking()

  • Pingback: water ionizer loans()

  • Pingback: stop parking()

  • Pingback: useful link()

  • Pingback: my explanation()

  • Pingback: locksmiths billings mt()

  • Pingback: locksmithing careers()

  • Pingback: plumbing supplies denver()

  • Pingback: paypal loans()

  • Pingback: house blue()

  • Pingback: electricians union jobs()

  • Pingback: electrician apprenticeship program oregon()

  • Pingback: pay plan()

  • Pingback: pennsylvania energy choices()

  • Pingback: alkaline water()

  • Pingback: website()

  • Pingback: alkaline water()

  • Pingback: do you agree()

  • Pingback: right here()

  • Pingback: Greg Thmomson()

  • Pingback: gmail sign in()

  • Pingback: all of craigslist()

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp