Det kickar till igen

October 11th, 2012

Jag har fått en del oroliga kommentarer över att jag ska falla tillbaka, eller att jag lurar mig själv lite. Klart risken finns att jag lastar på mig för mycket, klart jag inte alltid äter bäst. Jag är ju inte helt frisk än, men så länge jag håller livet rullandes så känner jag mig som det emellanåt.

Vad som är bäst; att engagera mig och glömma ätstörningen, eller att kämpa emot den utan att leva livet? Det är självklart ett dilemma som jag själv ställer mig.

Det är mycket möjligt att all denna aktivitet leder till ännu ett insjuknande. Men som jag känner idag så är det något som leder till ett tillfrisknande, och jag ser därmed ingen anledning att ge upp på den tron. Det handlar så klart att samtidigt vara försiktig och uppmärksam. Tankarna smyger sig på mig ibland, och ibland lyssnar jag och ibland inte. Jag märker dock själv att jag väljer bort tankarna så fort jag får en “kick” av livet.

“Jag och mina kickar”, men det är dom som håller mig vid liv. Det är dem som tvingar mig till att bli frisk ifrån ätstörningen. Det är min vilja, mina ambitioner som tvingar mig att också vilja bli frisk.

Idag gav detta mig en kick. Dessutom fick jag 25/25 på programmeringsprovet. Idag väljer jag bort ätstörningen, och imorgon återvänder jag hem som en ny Soelas. Jag är bra, jag mår bra och jag vill må bra!

Tags: , , , , , , , , , , ,

  • Daniella

    Vart ska du göra av ätstörningen den dagen då du inte har någonting att sysselsätta tankarna med? Både kroppen och hjärnan måste få vila.. Det verkar inte som att du unnar dig något av detta.

    En dag, för att vara riktigt frisk måste man kunna vara frisk utan att bara “lägga lock” på ätstörningen med andra saker. Om man gör det kommer den aldrig försvinna helt, bara tillfälligt tills man lyfter på locket igen…

  • http://Daysofmine.blogg.se Sandra

    Jag insjuknade 2009 i anorexi och allt gick väldigt fort och när jag sen var medveten om problemet och sökte hjälp för det gick det även väldigt snabbt för mig att “bli” frisk.
    Jag sysselsatte mig med mycket jobb och stötte ätstörningen åt sidan. Hade inte många timmar på dygnet som jag kunde ögna till den. Men när jag sen hade klättrat så högt jag kunde i karriärstegen på jobbet och inte hade nått nytt bra mål att fokusera på så kom ätstörningen som ett brev på posten.

    Jag ångrar att jag inte vilade, tig hand om mig själv och lät det ta tid att bli frisk, för nu är jag där igen och måste göra resan ännunen gång. Och ju längre du väntar ju svårare blir den.

    Så jag missunnar dig absolut inte allt roligtvsom händer nu, men tänk en extra gång. Så att du inte gör allt detta för att fly från din äs, för den kommer ikapp dig för eller senare. Jag vet nämligen hur lätt det är att alltid ta för sig lite till att göra och allra helst ska man vara bäst på det också, vilket var anledningen till att min äs satte igång från första början…

    Var försiktig <3

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp