Det relativa “frisk”

August 28th, 2013

Ingen person väljer att bli sjuk i ätstörningar. Men av någon anledning måste varje person själva välja att bli frisk från dem.

Falla kan man göra utan att lyfta en muskel, men att klättra upp krävs ansträngning.

Att bli frisk är ett val man gör. Detta val omfattar ett flertal val man gör i sin vardag.

Det handlar om att välja om..

  • det är viktigare att vara smal än att äta tillräckligt
  • träningen ska gå ut på att förbränna eller må bra
  • den fettsnåla yoghurten gör en lyckligare
  • man tror att man blir en bättre person genom att låta bli att ta godisbiten
  • mellanmål inte kommer få dig att må bättre
  • vågen ska avgöra hur nöjd du är med din kropp
  • andras kommentarer är sanning eller bara andra synvinklar
  • den där extra promenaden verkligen är nödvändig

Helt frisk är man inte bara för att man inte svälter och strävar efter viktnedgång. Ett insjuknande är utom kontroll, ända tills man fått insikt om sjukdomen. När man fått insikt kan man börja lära sig dessa val och därefter besluta själv vilket val man vill göra. När man är medveten finns det ingen annan än en själv som sätter gränserna över hur friskt man vill leva.

Däremot är det inte rätt att hävda att man är helt frisk om man fortfarande gör val som ätstörningen triggar igång. Man kan må bättre, man kan vara friskare, friare och man kan sluta anses ha anorexi eller bulimi, men en ätstörning försvinner inte med viktuppgång eller avslutade kompensationsbeteenden. Bara för att man inte svälter, hetsar, kräks eller tränar överdrivet så är man inte vara helt frisk.

Det är en själv som väljer hur långt man ska komma i tillfrisknandet. Det beror på vilja val man gör i sin vardag. Jag vill nu poängtera att man behöver inte bli helt frisk för att må bra. Det kan ibland räcka att bli tillräckligt frisk och vad som är tillräckligt är individuellt. Men att inte vandra hela vägen, klättra ända upp till toppen har sina nackdelar. Det viktigaste är att man mår tillräckligt bra för att leva livet. Däremot kan man leva livet så mycket lättare desto längre man vandrar på vägen mot friskhet. Valet är hos varje individ dem själva – Hur frisk vill du bli?

 

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

  • Julia

    Hej Sofie!
    Nu har det varit ett tag sedan jag kikade in här då min dator varit nere, men du har såklart skrivit lika inspirerande och kloka inlägg som vanligt. Jag har för tillfället väldigt mycket att se fram emot i vardagen, då jag ska köpa en hund! När jag hittar någon som känns bra vill säga :) Jag hade också en svacka, som du nämnde i ett inlägg… Inte bara med ätstörningen utan hela vardagen gick trögt. Efter en resa hem till mamma så var det faktiskt hon som kom med förslaget om en valp och det känns SÅ rätt. Jag har ju alltid hållt på med djur, kaniner och hästar. Kaninintresset växte jag väl ifrån men hästarna har jag ofrivilligt fått ge upp nu när jag bor själv och i en större stad. Så att skaffa en hund tror jag kommer att fylla mitt liv och få det att kännas meningsfullt igen. Där får det helt enkelt inte plats för ätstörningar :)
    Kram på dig!

    • soelas

      Hej vännen! Vad kul att höra från dig igen. Det låter ju som en kanonbra idé att skaffa sig en valp! Det är ju mycket tid och energi som går åt att sköta om djur (som du säkerligen redan vet), så länge som det ger en energi tillbaka så är det verkligen värt det! Vi funderade på samma sak när jag mådde som sämst. Om jag skulle valt att bo kvar hemma så kanske.. :)
      Fyll ditt liv med kärlek! Det förtjänar du!
      Kramar

  • Ottilia

    Hejsan! Ett underbart inlägg (som vanligt).
    Har lite frågor: Hur funkade det för dig att flytta hemifrån? Själv gjorde jag det igår (!) och det är jävligt jobbigt var 5e minut ungefär. Vill ha tryggheten hemma med mina föräldrar samtidigt som jag vill leva livet. Vill ringa konstant men ändå inte för att klara det själv.
    Hur funkade det med maten? Är orolig för detta momentet. Haft det kämpigt denna morgon och magen är i uppror. Hungern är också borta. Vet att jag behöver äta men det är svårt.
    Och till sist, hur fördrev du tiden? Behöver sysselsättning annars flyger tankarna iväg och paniken griper tag i mig…
    Hoppas verkligen du kan svara på alla mina frågor. :) Tusen tack för en superblogg! Hoppas du blir bra snart och kram!

    • wangmaar

      Hej!
      Åh vad skönt, är i precis samma sits som du! Precis flyttat för att plugga på andra sidan sverige och det är panikångest mest hela tiden!! Ventilerar hemskt gärna om du vill skriva av dig lite så kanske vi kan stödja varandra :) sara wångmar på fb!

  • Angelica

    Ännu ett bra inlägg!

    En sak jag funderar på är hur det gick för dig när du avslutade din behandling? Fick du något återfall eller rullade det bara på som vanligt? Jag håller på och ska avsluta min behandling nu men är lite små nervös inför hur det ska gå. Behandlingen i sig ger mig inte så mycket ändå men själva tanken på att jag börjar bli “frisk” nu ger mig nästan ångest konstigt nog. Plötsligt står man HELT på egna ben och rädslan för att släppa allt det här helt gör nästan så att jag får lust att gå tillbaka igen. Det känns ju såklart bra att gå vidare men samtidigt väldigt skrämmande…

    Kraaam

    oopsie.blogg.se

  • Pingback: I Choose Life | Soelas.se()

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp