Hur gör man för att bryta mönstret och få lust till livet igen?

June 24th, 2014

Här kämpar vi med matångest. Hur gör man för att få den drabbade att förstå att det här är skit. För mig känns det som min dotter valt att bli kvar i ätstörningen. Hur gör man för att hon ska ta klivet och bryta mönstret, få lust till livet igen. Just nu är det tungt mest för henne men även för mig och resten av familjen. Det känns som vi aldrig kommer ur den här skiten.
– Carina

Hej Carina!

För en del händer det någonting som får det hela att slå om. För en del finns det en tidpunkt där man bara bestämmer sig för att lämna skiten, också tar man tag i det och gör alla förändringar. En del har en tydlig vändning och det kan vara olika saker som orsakar den. Men de allra flesta måste bestämma sig flera gånger. Viljan att leva kommer inte bara genom en händelse eller ett tillfälle som gett en motivation. För de allra flesta tar det tid, tålamod, och flera fighter innan man börjar se att man faktiskt har kommit någon bit på vägen tillbaka till livet.

Som en nära släkting till mig påpekat flera gånger så handlar det mycket om att låta det få ta sin tid. Ju mer man hetsar över att bli frisk så fort som möjligt, desto mer besviken och frustrerad kommer man att bli över att det inte går framåt. Även om det faktiskt gör det, det går framåt, även om det också går bakåt ibland. Jag ser det som att varje bakslag även är ett steg framåt – makes sense?

Som min behandlare påpekade så blir de allra flesta faktiskt friska från sin ätstörning – det tar bara oftast väldigt lång tid och man behöver jobba med den flera gånger. Jag tror inte riktigt att man som utomstående kan göra så mycket mer än att visa stöd och ge kärlek. Det är viktigt att man som drabbad får känna sig älskad och omtyckt. Det är viktigt att veta att man inte är ensam. Däremot är det omöjligt att ge någon annan livslust – den motivationen måste man hitta inom sig, och det kommer inom sin tid, så länge det finns stödet för det i omgivningen.

Jag förstår att de flesta av er önskar att höra något annat. Kanske finns det förhoppningar om att jag eller behandlare sitter med facit i hand, bara det att ingen riktigt överlämnat det. Om det nu fanns någon knapp att trycka på eller ett piller att ta för att bli frisk och fri från denna förbaskade ätstörning är jag övertygad om att vi hade blivit tilldelad den för länge sedan. Anledningen till att det är så kämpigt är för att det finns ingen exakt “såhär gör du”-manual för att bli frisk. Det vi gör är att stötta och vägleda varandra framåt och förhoppningsvis kan våra erfarenheter och lärdomar leda oss på rätt väg.

Kämpa på! Det här har vi!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Victoria Schattauer (Rudbeckss

    Jag är så jävla rädd.

    Rädd för att hjärnspökerna tar över utan att jag märker det. Rädd för att jag ska gå bakåt istället för framåt. Rädd för att jag aldrig kommer få en sund relation till mat och träning.

    Kanske är det en del av kampen. Att vara rädd alltså. För hur jäkla läskigt är inte detta? Att veta hur ont något gjort och vara rädd för att hamna på samma ställe igen utan att lägga märke till det, precis som det blev när jag insåg att jag behövde hjälp?

    En del av mig säger att jag kommit så långt och är påväg framåt. Att jag kan äta gröt varje dag för att jag idag också kan äta annan frukost om jag vill, medan en annan del av mig säger att jag är påväg tillbaka i träsket igen för att jag äter nyttigare råvaror och tränar lite mer. Vilken röst ska jag lita på?

    Det är så svårt att veta för allt handlar om det mentala. Idag känner jag att jag fått mycket bättre ordning på det mentala (som är precis det som ätstörningen handlar om) men det är så svårt att veta vad som egentligen är vad. Detta gör mig galen. Jag blir galen, så galet osäker på allt.

    Jag är så rädd för att hamna längst ner i skiten igen, så osäker på mig själv. En del av mig säger att jag aldrig skulle låta mig själv hamna där igen men eftersom det smärtat så och varit en så tuff resa så kan jag inte låta bli att vara livrädd. Livrädd för att de mönster som tog mig ner i skiten ska ta mig dit igen. Men skillnaden är det mentala och trots att jag vet att den inte går att jämföra med förut så gör den mig osäker för den är defus. Den går inte att se svart på vitt.

    Allt detta handlar om rädsla. Kanske måste jag sluta vara rädd för att komma vidare i tillfrisknandet. Kanske måste jag lita på mig själv denna gång. Kanske måste jag våga tro på att jag kommer klara detta och att det inte spelar någon roll om jag äter gröt varje dag som jag ÄLSKAR eller yoghurt som jag aldrig är sugen på, eftersom det är den mentala biten som avgör om du är frisk eller inte.

    Men är så jävla rädd. Skulle vara jätte skönt att få höra några ord från dig. Hur ska jag tänka i detta?

    • Becka

      Vet du? Nu när du vill bli frisk kan du aldrig, aldrig, ALDRIG hamna längst ner i skiten igen, det går inte!! Och visst du är rädd, du vill inte hamna där igen, men om du inte vill, så gör du det inte! Om du kämpar på, om du äter det DU är sugen på, inte äs, då går det framåt! Du vill och du kan, du kämpar på, det enda som fattas är att du vågar lita på dig själv! Om du känner att du börjar må dåligt, DÅ går det bakåt, men annar, om du vill, går det framåt!
      Det här kanske inte var ett så bra svar, men jag vill bara säga att ät gröt om det är gott, annars inte, ät det du vill och LITA PÅ ATT DU KAN!!!
      Kram<3

      • Victoria Schattauer (Rudbeckss

        Tack för din superfina kommentar, det var visst ett bra svar tycker jag. Som du säger, kanske måste jag bara börja lita på mig själv och bortse från vad som var tidigare – eftersom nu är nu och då är då. TUSEN KRAMAR <3

    • soelas

      Hej kära du!
      Jag tycker att detta var fantastiskt fint skrivet av dig, även om ämnet berör något så mindre fantastiskt. Jag tror att väldigt många känner igen sig i detta och jag ämnar att publicera din kommentar samt besvara den i ett inlägg framöver. Ok? :)

      • Victoria Schattauer (Rudbeckss

        Låter jätte bra. Tack så hemskt mycket! Kram

  • okidoki

    Tänkte bara tipsa om att frisk och fri har öppen träff för ätstörda imorgon klockan 6 i Stockholm. :) http://www.friskfri.se/fa-hjalp/sommarstod/

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp