Ibland är “chilla” det bästa sättet att överleva tentaångesten

March 20th, 2014

Tenta.. examination.. plugg och ÅNGEST. Tiden går så fort och helt plötsligt ska allt vara inpräglat i huvudet. Vågar man ens öppna böckerna? Var ska man börja? Vad behöver man kunna? Vad kan man redan? Massvis med frågor utan svar på dyker upp när det börjar närma sig domardagen. Eller okej, efter man faktiskt öppnat böckerna brukar den sista fråga “Vad kan man?” bli ganska lätt att besvara: INGET!

Även om du inte studerar på högskola/universitet och har tentor att “se fram emot” så kanske du kan relatera till andra provsituationer. Prestationsångesten som uppstår är liknande, men den behöver inte tränga sig på en. Alla människor får inte ångest lika lätt och vi hanterar den olika. En del blir panikslagna utav att de inte kan allting så bra som de förväntar av sig själva, medan andra tar det med en nypa salt och tänker “det går som det går”.

Så kan inte jag alls tänka! Jag måste plugga som satan inför ett prov!

En utmärkande drag hos många personer som blir sjuka i anorexia är att de är högpresterande. De lägger ribban högt och vill helst ligga på topp. Lyckas man inte leva upp till kraven på sig själv så kommer känslorna av misslyckande och ångest. Dessa krav är någonting som de flesta blir tvungna att släppa på under sitt tillfrisknande. Att ha sådana krav på sina prestationer är inte ett sunt sätt att leva, men tyvärr inte alltid helt enkla att förändra.

Personligen har jag extremt svårt för “sista minuten plugg”. Har jag inte lyckats lära mig det innan så kommer jag inte att hetsa sönder för att lära mig det nu heller. Det finns andra saker i livet som gör mig lycklig än att lyckas prestera på prov. Naturligtvis är det en lättnad att klara tentan, men det är faktiskt inte hela världen om man misslyckas någon gång ibland. Det är inte värt att sitta med ångest och hetsplugga med dagarna innan. Det är inte värt att känna ångest över att man inte pluggat mer än man har. I slutändan kan vi bara göra vårt bästa, och vi vet inte om vi klarat det eller inte, förrän själva resultatet kommer. Ibland behöver man inte anstränga sig till max för att klara sig. Man får inte glömma bort att det finns andra viktiga saker i livet. :)

Jag pluggar så gott jag kan och sedan får jag helt enkelt hoppas på att det klickar när jag väl får provet framför mig. Jag tänker varken grotta ned mig i ångest innan jag vet resultatet, eller efter för den delen. Mitt liv går vidare oavsett resultat.

Sedan när man väl sitter där med provet framför sig och läser igenom frågorna så tänker man “åh, helvete.. blir jag godkänd nu så är det ett mirakel”, men gör inte det allt lite mer spännande bara? 😉 hehe

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • http://yeni-biz.blogspot.se Jenny Sundqvist

    Det där var skönt å läsa :-) Sitter här och tentapluggar Vetenskaplig metodik med inslag av statistik och känner att det här kommer “aldrig” att gå! Känner igen mig i allt du skriver, hur man ska tänka osv. Jag säger till mig själv att det inte är hela världen att kugga, men ändå ligger stressen och osäkerheten där och gror. Hopplöst! Förmodligen för att man vet att om det inte går vägen, så blir det ännu mer jobb…och det har man ju inte tid med. Men man kan ju helt klart sänka ribban lite, huvudsaken är att jag klarar det den här gången.

    Lycka till!

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp