Life is a roller coaster

July 7th, 2013

De flesta har nog hört att det tar lång tid att tillfriskna från en ätstörning, men det är en individuell resa. En del lyckas bli fri från sin ätstörningsproblematik på väldigt kort tid och det är ingenting som jag tänker ifrågasätta, utan det är snarare något som jag beundrar. Dock tar det för de allra flesta ett antal år innan man kan känna sig riktigt fri. Ibland ställer jag mig förundran kring om man någonsin blir riktigt fri, eller om dessa tankar kommer förfölja en livet ut.

Tyvärr är det så att en del fastnar i sig ätstörning och hittar sätt att anpassa livet efter den. Jag tror att de som inte lyckas slå sig fri är de som slutar försöka med att bli frisk. Har man ett mål och kämpar för att uppnå det, så tror jag att man förr eller senare kommer till att lyckas också. Om man däremot tar bort målet så blir det rent av omöjligt att uppnå det.

Uttrycket “Life is a roller coaster, just gotta ride it” har nog de flesta hört. Det stämmer så fantastisk bra in på kampen med ätstörningar. Livet är en berg-och-dalbana. Det finns både toppar och dalar, svängar åt vänster och höger, läskiga och lugna moment, skratt och tårar osv. Det handlar inte om att hela tiden välja vägar i strävan efter att finna den rakaste, eller snabbaste vägen fram i mål. Livet handlar om att samla mod till att sätta sig i vagnen och njuta av åkturen. Åkturen genom alla upp-, ned- och sidosvängar. Frihet är inte något livsmål som uppnås i slutet av åkturen, utan det är en känsla som kan infinna sig högst upp på banans toppar.

När paniken är framme händer det lätt att man vill kasta sig ur vagnen och återfinna sig med jorden på marken. I banans dalar är marken som närmast och då kan det kännas som rätt läge. Trots att man upplever en stark panikartad känsla under åkturens gång tror jag att de flesta kan hålla med om att det knappas vore säkrare att hoppa ur vagnen medan den fortfarande hålls på banan, eller? 

För att njuta av den fantastisk roliga, och emellanåt tråkiga, berg-och-dalbana är det optimalt att ha en entusiastisk och aningen nyfiken inställning. Desamma gäller livet: Frukta inte topparna eller deras höjd, spåra inte ur när de släpps tag om vagnen och va förväntansfull när åkturen lugnar ned sig. Njut av friheten, lita på att så länge du befinner dig i vagnen hålls du kvar på banan och var medveten om att topparna kommer åter.

Nu är det så att, på både gott och ont, är livets resa betydligt längre än en berg-och-dalbana på Gröna Lund. Både topparna och dalarna varar längre och är mer utspridda. Det finns dessutom fler dalar, men också toppar på vår resa. Med detta sagt; ser det mörkt ut just nu så väntar det garanterat en topp inom kort. Är vagnen på väg uppåt så skall man icke gripas av panik, utan sitt still och njut av friheten som väntar en.

När åkturen nästan är slut önskar vi att vi kunde åka den igen. En vanlig karusell kanske man kan åka flera gånger, men samma livsbana är omöjlig att återuppleva. Just nu sitter vi i våra vagnar – let’s enjoy the ride!

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

  • mathilda

    så himla bra skrivet <3

    • soelas

      tack så mycket! 😀 <3

  • Jota

    Så sant så sant en väldigt bra liknelse. Det gäller att njuta där man är just nu i karusellen.

    Jag tror absolut det går att bli helt frisk och fri. Men jag kommer alltid att ha min historia, mina erfarenheter och mitt bagage att bära med mig. Erfarenheter som jag kan plocka fram och använda när helst jag behöver. Jag väljer själv hur jag vill förhålla mig till min historia. Jag är stolt, glad och tacksam för allt jag fått uppleva och lära mig av. Om jag inte hade alla mina erfarenheter skulle det inte vara jag och jag skulle inte ha all min kunskap. Jag kan och vill inte ändra eller göra om min historia, men jag kan själv välja hur jag ser på den. Det ända jag kan påverka här och nu är den tanke jag väljer att ha om den är positiv eller negativ om jag vill att min tanke skall vara min framtid eller inte. Om jag inte vill att den tanken ska bli min framtid gör jag nog klokt i att byta tanke till någon bättre.

    När jag har plockat bort dem och det som får mig att klanka ner och se ner på mig själv då är jag frisk och fri. Då kommer jag att våga släppa ätstörningens hårda, kontrollerande och kalla hand det vet jag och jag vet att jag kommer komma dit. Jag vet att jag väljer vägen själv och jag väljer hur frisk och hur fri jag vill och vågar bli.

    Om jag behandlar mig med värme, omtanke, kärlek och uppskattning. om jag berömmer mig själv mina framsteg och mina försök, om jag klappar på mig själv och säger att jag är bra och jag är älskad ingen annan kan vara mig bättre än jag kan då vågar jag släpa ätstörningen fullt ut. Därför ska jag sitta kvar i berg och dalbanan och njuta av varje del i den.

    Tänk på att den tanke du just nu väljer att tänka formar ditt framtida ansiktsuttryck. Vill du att det ska vara glatt och avslappnat eller hårt och spänt?

    Tack för en klok bra och tänkvärld syn på livet.

    Lev väl och må bäst!

    Kram lilla jag

    • soelas

      Tack Jota, för din fantastiska kommentar och peppande ord. Du verkar stå med båda fötterna på jorden och vet vad som krävs. Medvetenhet. Framför allt självinsikt har du. Starka ord.

      Det råder ingen tvivel om att du har en bedårande framtid i sikte!

      Jag blev mycket inspirerad och är övertygad om att fler blir det av dina ord. Får jag din tillåtelse att publicera din kommentar i ett inlägg? :)

      Kramar och njuut av livet <3

      • Jota

        Tack!!
        Det var många fina ord på en och samma gång.
        Så glad jag blir att mina ord inspirerar dig.
        Ha en fin dag!
        Kram

  • Pingback: I Choose Life | Soelas.se()

  • Mikis – mikis.webblogg.se

    Det där med att man hör att det tar sådan lång tid… Jag har gått upp 10 kg på ett halvår(!!). Det låter ju inte helt normalt. Men det är ju 1.5-2 kg i månaden? Jag vägde alltså 47 kg i januari, och nu väger jag 57 kg (är 167.5 cm lång).

    Innan jag drog på mig en ätstörning vägde jag alltid 58-59 kg, så jag är ju i princip tillbaka på min vanliga vikt. Den vikt jag låg stilla på i flera år som frisk (och fri). Så jag funderar lite på ifall jag kommer att stanna ungefär där, eller om jag kommer att väga ytterligare 10 kg mer till jul…?! Tänk om jag fortsätter att gå upp, upp? Tänk om jag blir överviktig!

    Jag äter inga mängder, som man kanske tror när man hört att någon gått upp så mycket i vikt på så kort tid. Proppar inte i mig. Äter inte onyttigheter varje dag. Äter nog rätt normalt. Framförallt ÄTER JAG, tre huvudmål och 2-3 mellanmål. Jag svälter mig inte, jag räknar inte kalorier. Jag äter och lever och jag mår bra och känner mig fri. Är så mycket lyckligare nu. Var aldrig någonsin lycklig när jag var i svälten, förutom “falska lyckokänslor” när man “haft en bra matdag” eller när vågen visade mindre, när man kände att benen stack ut, när någon oroade sig över att man blivit mager. (Förutom när vår film vann Dalarnas Filmfestival i höstas. Då var jag LYCKLIG PÅ RIKTIGT. Hahah. Vad jag svävar ut…)

    Jag tycker till och med om min kropp. Accepterar den. Tycker att jag ser fin och frisk och snygg ut, försöker intala mig det och lyckas bra med det.

    Allt har gått så fort. Och det är jag egentligen glad över. Men när alla säger att de varit sjuka i flera år, och kämpat för att bli friska i flera år. Så undrar jag om jag verkligen varit sjuk på riktigt? Jag insjuknade snabbt, gick ner i vikt snabbt, gick upp i vikt snabbt. Ett och ett halv år senare sitter jag här och känner mig nästan helt fri.

    Men jag antar att jag är väldigt målmedveten och envis kanske?

    Kram på dig, Soelas!! <3 TACK för att du hjälpt mig på vägen med dina texter! :)

    • soelas

      Hej vännen! Jag blir så glad och stolt över att det finns inspirerande personer som dig som genomför resan mot frihet på en kortare period. Det blir faktiskt lättare att bli frisk ju mindre man drar ut på det. Fantastiskt gjort!

      Vill dock observera att det är många som genomför din viktuppgång på en kortare period. Det är ju det man strävar efter i behandling (0,5-1 kg per vecka). Men viktuppgången är ju inte allt, och om man inte lyckas jobba med tankarna samtidigt så finns det stor risk för återfall och då kan det ta ännu längre tid innan man blir frisk igen.

      Det låter som att du har gjort ett kanonjobb och kan det vara så att din kropp sakta med säkert närmar sig sin trivselvikt? Det är ju fantastiskt! Vad kul! Jag blir så glad av att läsa din kommentar. Tillfrisknandet ska få en att må bättre och det låter det verkligen som att du gör.

      All lycka i framtiden! <3

  • Pingback: quick loans()

  • Pingback: direct payday loan online canada lender()

  • Pingback: drugrehabcentershotline.com alcohol treatment centers()

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp