När man var som sjukast 1.2

March 4th, 2013

Detta är en uppföljning från Hur var det när man var som sjukast?.
Tidigare besvarade jag frågan om Hur mycket jag åt .

Hur mycket motionerade du?

När jag insjuknade tränade jag flera gånger i veckan. Men när jag var som sjukast hade jag ju träningsförbud. Jag ifrågasatt det inte heller, för jag visste att jag bara bröt ned min kropp. Energin fanns inte för att ha överskott till att träna, men ändå försökte man förbränna lite extra hela tiden.

Jag är rädd att trigga genom att skriva ut exakt hur mycket jag motionerade. Så istället för att berätta min historia så berättar jag om Ofelia.

Ush, vad mätt jag blev på skollunchen” tänkte Ofelia och fick panik. De andra vännerna fortsatte mot cafeterian medan hon själv gick in på närmaste handikapptoalett för att göra sig av med ångesten. Hon kräktes inte, det brukar hon inte göra. Hon kollade på sig själv i spegeln, upp med tröjan, såg magen, fällde några tårar, ångesten var enorm. Försökte få ur sig så mycket som möjligt “den naturliga vägen” för att känna sig tommare. Sedan ställde hon sig återigen framför spegeln. Denna gång var det ätstörningen som hade tagit över.

Efter 5-10 min med styrketräning på handikapptoaletten kunde Ofelia normalisera humöret. Ångesten fanns kvar, men den var inte outhärdlig. Hon hade inte förbränt tillräckligt men hon var trött i armar och ben – “kanske gick energin åt till att bygga muskler?”.

Vädret var soligt – “tur då kan jag gå till busshållplatsen i stan!”. Efter skolan tog sig Ofelia en 15 min promenad till bussen och när hon väl hoppade av bussen tog hon en 5 min omväg hem. Det var ätstörningen som fortfarande skulle förbränna lunchen OCH förbereda inför middagen.

Väl hemma lade sig Ofelia på sängen och kände värken i kroppen. Hon orkade inte. Egentligen var det sjukt, det hon gjorde. Men hon hatade mättnaden och ska hon äta så ska hon bygga muskler. Bygga muskler. Muskler av luft. Musklerna blev till luft..

 

Tags: , , , , , , , , ,

  • Matilda

    Hej! Jag undrar hur man vet att man är sjuk eller på väg att bli sjuk. Jag vägde 74kg efter sommaren (183cm lång) och bestämde mig för att ner det jag gått upp under sommaren. Första målet var 70kg, ultimate goal weight var 65kg. Nu ligger jag på 63,5 kg och är fortfarande inte nöjd. Känner mig tjock och vill ha bort mer av fettet på min kropp (fast egentligen vet jag attan alls inte är tjock). Jag äter inte mer än 1000kcal per dag och motionerar varje dag. Får ångest då jag ätit för mycket eller blir mätt. Är det här på väg mot en sjukdom eller kan är jag bara väldigt disciplinerad i min viktnedgång? Vad gör man isåfall, vill ju fortsätta att tappa vikt och inte att någon ska stoppa mig…?
    Tack för en bra blogg!

    • soelas

      Hej Matilda!
      Det du beskriver låter väldigt likt en ätstörning. Du svälter sig själv och får en kick av att se en viktnedgång. Du säger själv att du vet att du är smal, men ändå ser du fettet som vore bättre om de försvann.
      Tyvärr kommer det aldrig att försvinna för dig. Egentligen blir du magrare och magrare, men i ens egna ögon finns det alltid något mer fett som behövs förbrännas, det finns alltid någon cm som man kan bli smalare.. Hur smal man än är.
      Det där är INTE en hälsosam viktnedgång och att du får ångest över något så normalt som att äta dig mätt är ett tydligt tecken på hjärnspöken.
      Jag tror inte att den Matilda som du egentligen är vill bli underviktig och få anorexi. Det är ätstörningen som vill bli magrare och sjukare..
      Det är ingen som kommer kunna “stoppa dig” om du inte vill. Men jag rekommenderar dig starkt att TA HJÄLP! Börja sök nu, skolsyster, kurator, ungdomsmottagning, BUP. Hitta någon “professionell” att tala med som kan ge dig perspektiv och insikt om vad du egentligen håller på med.
      Bara för att du får hjälp så kommer du inte att bli tvångsmatad. Men om viktnedgången inte upphör så kan det leda till det i slutändan.
      Oerhört tacksam att du kommenterade – det är ett tecken på att du själv märker att det inte är normalt beteende. Tro mina ord, det du berättar är inte sunt! Ta hand om dig <3

  • Pingback: I Choose Life | Soelas.se()

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp