Nästa steg framåt

January 1st, 2016

Ett nytt år. En ny tid. Och nya erfarenheter.

De senaste åren har jag skippat att göra löften och istället sätta upp mål för det kommande året.

Förra året handlade mina ambitioner övervägande kring kosten. Det gör de inte idag. För ett år sedan var jag mitt upp i behandlingen på Idun, sålunda är det inte konstigt att många tankar fortfarande snurrade kring mat och träning. I somras beslutade jag att avsluta behandlingen och ta stegen på egen hand mot den riktning i livet som jag ville vandra. Det har inte alltid varit en dans på rosor, men det var helt rätt beslut för mig att ta.

Avslutet på 2015 och början på detta nya år tillbringar jag på andra sidan jordklotet och i ett land där hälsohetsen till synes är icke-existentiell. Att spendera tre veckor i denna värld har givit mig en uppsjö av insikter. Men jag ska vara uppriktig med er och säga att denna resa har inte varit lika underbar och rogivande som planerat. Livet blir ju inte alltid som man tänkt, eller rättare sagt blir livet nog ytters sällan som man tänkt. Det innebär ju inte att resan varit misslyckad för det. Det innebär inte att livet är misslyckat för det. Nej, jag ser det som att så som det mynnat ut var så det var meningen att bli. De upplevelser man fått kanske inte varit de man förväntat sig, men de erfarenheter de bringat dig tror jag varit nödvändiga för att ta med sig till framtiden.

Så, vad innebär ett nytt år för mig? 

Jag har snart drivit den här bloggen i fyra år. Den startades i och med mitt beslut att anta kampen mot Anorexian och kommer även att avslutas i samband med att kampen nått sitt slut. Men likt som allt annat i livet inte är svart eller vitt, är heller inte en person enbart sjuk eller frisk.

För att kunna gå vidare i livet tror jag också att det är nödvändigt att släppa taget om de saker som ständigt håller oss tillbaka och påminner om oss det vi tappert försöker frigöra oss från.

För en liten tid sedan slog jag fast vid saken och började lansera en ny bloggportal halsosoffan.se för att skapa möjligheten att fortfarande kunna skriva om det jag brinner för: hälsa, utan att ständigt ha ätstörningen som utgångspunkt.

Sålunda, kommer det nya året innebära för mig ett nytt hälsofrämjande arbete framför allt för mig själv och förhoppningsvis även för andra. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med mig på resan framåt genom hälsosoffan, annars kommer soelas.se forfarande att ligga kvar för obestämd tid framöver.

Jag får passa på att önska er alla ett gott nytt år och massvis med nya givande erfarenheter!

 

Happy new year! #happynewyear

A photo posted by Sofie Asp (@halsosoffan) on

Tags: , , , , , , , , ,

  • Dembo93

    Tack återigen för en underbar blogg och du är verkligen en inspirationskälla för många. Och verkligen en stor hjälp för mig.
    Min resa står stadigt uppåt för varje dag och jag ökar stadigt i vikt och mår betydligt bättre.
    Naturligtvis är det fortfarande inte helt perfekt. Framförallt har jag fortfarande en stor hunger ofta. Tvekar över hur mycket jag kan ta. Ibland blir det för lite i dagboken.

    Helger och lov har jag inte riktigt hittat rutinerna för hur jag ska äta. Arbetsdagarna blir bättre och bättre för då har jag fasta tidsramar.

    Jag har fått belöning från min terapeut att få promenera 30 min 4 gånger i veckan. Jag mår verkligen bra av detta. Ibland blir promenaderna längre, igår blev det t.ex runt timmen. Men det viktigaste är att jag fyller på desto mer i mat när jag har gjort detta.

    Jag skulle vilja veta hur snabbt du stegrade upp träningen igen efter och under din behandling. Hur du samtalade med din terapeut om detta?
    Och hur kunde en dagbok kostmässigt se ut under en träningsdag isåfall?

    / Pontus

    • soelas

      Hej Pontus,
      Det är verkligen roligt att höra att du mår bättre och att du fortsätter kämpa på med ätstörningen.

      Den bästa riktlinjen är egentligen; är du hungrig efter en måltid så har du ätit för lite. Antingen vid just den måltiden eller tidigare. Det tar tid att hitta sin balans men den kommer, bara man vågar börja lyssna på kroppen.

      Vad skönt att du kan börja röra på dig igen utan att du skadar dig själv (antagligen).

      Jag hade ingen riktig regelbundenhet i mina möten med behandlaren då jag började närma mig tillståndet där jag ville börja träna igen. Delvis för att jag flyttade och delvis för att det var svårt att få tider. Jag fick gå emellan två olika behandlare och till sist tröttnade jag när min ordinarie slutade och jag skulle gå tillbaka till min gamla. Då hade jag även flyttat till Stockholm och pendlade till Gävle.

      I detta skede mådde jag tillräckligt bra för att kunna börja ta besluten på egen hand och jag lät min motivation bli drivkraft. Kanske att jag rent kliniskt sätt började träna lite för tidigt, men det är ingenting som riktigt skadade mig. Det är ju väldigt individuellt.

      Mer om detta kan du läsa i arkiven från hösten 2012, då jag flyttade och började med cheerleading. =)

      Kram,
      Soelas

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp