Följ vinden men låt både rodret och seglen styra

June 29th, 2015

Dessa dagar funderar jag tämligen mycket på beslutsfattande. Det kan vara så lätt när det gäller andra, men så svårt när det angår en själv och sitt eget liv. Jag vill lyfta fram ett stycke ur Profeten (Kahlil Gibran, 2012) skriver gällande förnuft och känsla:

“När er själ färdas över haven, är förnuftet och känslan ert roder och segel.
Om seglen eller rodret går sönder kastas ni omkring på vågorna och driver med vinden eller blir liggande stilla på öppna havet.
Ty om endast förnuftet härskar, är kraften begränsad och den otyglade lidelsen blir till en eld som brinner till sitt eget fördärv.

Låt därför er själ lyfta ert förnuft till känslans höjder och jubla. Och låt den styra era känslor med förnuftets hjälp så att känslorna varje dag förnyas och som Fågel Fenix höjer sig ur sin egen aska.”

Jag tänker mig att förnuftet grundas i våra tidigare erfarenheter och lärdomar samt att känslor är någonting som förändras. Det är inte säkert att samma sak känns bra nu som det gjorde för ett år sedan och kanske har erfarenheterna av de beslut vi en gång tagit även påverkat våra känslor kring dem.

När det kommer till beslutsfattande är det viktigt att inte enbart gå på förnuftet och heller inte enbart känslorna. Det vi tycker att vi borde göra stämmer inte alltid överens med det som känns bra att göra. Lika dant stämmer inte alltid det som känns bra att göra överens med det vi faktiskt borde göra.

Follow your heart, but use your brain.
One tree hill

När vi fattar beslut som kan komma att påverka framtiden i en hög grad är det viktigt att välja sådan som känns bra, men att också tänka vad som kommer gynna oss i längden. Känslorna förändras – kommer det alltid att kännas lika bra? Förmodligen inte, men är det fortfarande ett beslut värt att ta? Vad har jag tagit för liknande beslut tidigare? Varför gjorde jag som jag gjorde? Och hur har det påverkat mig i efterhand? Vill jag göra detta för att det känts bra förut eller för att det känns bra nu?

Jag tror det är viktigt ibland att komma till botten med saken och analysera det från grunden. Vissa påstår att det är farligt att överanalysera, och till viss del kan jag hålla med om det – ibland är det faktiskt bättre att bara köra på och se vart man landar. Men i vissa tillfällen är man kanske risken är för stor för att våga hoppa över stupet och hoppas att man landar bra. Ta då hjälp av dina tidigare erfarenheter, lärdomar, som följt med dig i ryggsäcken som verktyg inför framtida motorstopp. Plocka fram kartan i väskan och kolla: var åkte du tidigare? vad såg du på den vägen? var det en väg du vill besöka igen eller vill du testa någon ny? var vill du komma på kartan? och vilken väg tror du kan leda dig dit?

Ibland behöver man bara ta och stanna upp för att veta i vilken riktning man ska fortsätta i. Att köra runt-runt i rondellen leder oftast så småningom bara till motorstopp eller växelfel. Ta en fika, tanka lite bensin i tanken, prata med en främling eller lätta på trycket någonstans. Det är inte alltid lätt att veta om man ska ta den väg som känns bäst just nu, eller den man tror är bäst i längden. Det optimala är när förnuftet och känslorna samarbetar – för det är det som vi ska sträva efter.

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Det känns rätt till slut

January 19th, 2015

Beslutsångest är jag nog inte ensam om att ha till och från. Speciellt när det kommer till beslut som styr ganska stora delar av ens tillvaro.

Lita på magkänslan.

Brukar vara någonting man ofta fått höra. Och väldigt ofta är det inte så tydligt med vad magkänslan försöker säga. Det blir så många olika intryck, åsikter, synvinklar, tankar och känslor som spelar in i beslutet att magkänslans lilla röst blir otydlig bakom allt surrande. Hur ska man någonsin veta att man kommer fram till rätt beslut? 

Jag själv är extrem på att vela fram och tillbaka, och väldigt ofta önskar jag att jag bara kunde ta ett beslut och inte analysera det så mycket. Men i slutändan brukar jag inse att det är så jag fungerar. Jag grubblar på det. Och när jag väl kommit till den insikten brukar själva beslutet bli lättare att ta för att jag blivit så less på mitt eget grubblande att jag gör det som jag tänkte från början. Det som kändes rätt innan alla tankar och synpunkter kom i vägen. Sedan är det bara att blicka framåt med förväntansfulla ögon och invänta resultatet: kändes det fel eller kändes det rätt? För när det känns rätt, har man gått på magkänslan!

Tags: , , , , , , , , , , ,

Midsommarångest vs. njutning

June 21st, 2013

Ännu en högtid är kommen. Ännu en utmaning med buffébordet. Ännu fler efterrätter. Ännu mer ångest. Eller ännu mer framsteg?

Ofelia planerade redan igår kväll vad och när hon kunde äta idag. Det var kalorierna som endast fick uppgå till ett särskilt antal, för att hon skulle “ha råd” med midsommarbuffén. Dessutom såg hon till att alla mått hamnar i underkant så att hon har utrymme till oförutsett ätande. Ofelia ville inte få ångest ikväll, så hon såg till att tillfredsställa ätstörningen så mycket som möjligt i förberedelse. Hon vill kunna äta och njuta av maten tillsammans med nära och kära ikväll.

Frida börjar sin midsommar dag  med en förväntansfull inställning. Hon ser hur solen skiner, vilket den sällan gör på svensk midsommar. Det är helt fantastiskt! Frukosten äter hon som vanligt, men med extra mycket frukt och bär! Det tycker Frida känns somrigt.

Ofelia går hungrig större delen av dagen. Hon inväntar den stora måltiden. Den ångestfyllda buffén hos släkten. Hon vet inte exakt vad som ska serveras, vilket gör henne ännu mer orolig. Det går inte att planera hur mycket kalorier och vad hon har utrymme för att stoppa i sig.

Middagen dröjer, den blir försenad. Ofelia har inte ätit på nästan 6 h och hennes blodsocker nivå ligger lååångt under marken. Nu är hon otålig. Tankarna växer sig starkare. När hon ser all mat som dukas fram och hör hur det diskuteras om efterrätt så gror ångesten inombords. Beslutsångest har hon nu. Vad ska hon välja att äta? Hungrig som en varg, men ändå matlust som en myra. Någonting hindrar henne ifrån att ta den gräddiga och salta skärgårssillen, som hon egentligen tycker är helt ljuvlig. Ätstörningen väljer hellre någon bit löksill och omelett. Åh, nej, det serveras vin till maten. Kalorier i flytande form. Måste hon? Nej, det är bra att inte dricka alkohol. Ofelia håller sig till hennes kalorisnåla matportion.

Hon mår illa. Även om hon inte ätit upp det som hon lagt på tallriken. Ofelia får ångest och tror för några sekunder att hon ätit på tok för mycket, men i själva verket grundar sig illamåendet i kroppens hunger. Den fick vara utan mat på tok för länge för att kunna njuta av denna måltid. Ofelia låter det vara. Hon äter hellre för lite och mår illa än att ge kroppen allt vad den skriker efter. Det ska ju bli efterrätt också!

Frida ankommer lite tidigare till midsommarfirandet.  Hon vill börja med lite bubbel i glas redan en timme innan middagen. Hon vet att maten alltid tar längre tid när det är fest, så hon såg till att äta något innan hon åkte hemifrån. Frida är på toppen humör och känner sig riktigt fin i sin somriga klänning. Hon hoppas att hon inte får bärfläckar på den medan hon står och dekorerar tårtan som ska vara till efterrätt. Hon smakar lite av det som kommit på fingrarna. MUMS! Redan nu längtar hon tills det blir dag att ta sig en rejäl bit av den.

När buffén serveras får Frida nästan lite beslutsångest. Det finns så mycket gott! Frida tänker taktiskt och väljer sådant hon inte riktigt kan äta själv. Hon tar rejäla bitar av den dyraste maten och så klart favoritsalladen därtill. Hon väljer även att smaka av det hon aldrig ätit förut. Det är spännande att upptäcka nya smaker! Detta blev en trevlig midsommarbuffé och med vinglaset i handen fick hon många foton som minne. Vilken härlig kväll!

Ofelia hade flitigt lagt ned tid och energi på att spara sig inför midsommarbuffén. Det trodde Ofelia skulle göra den mindre ångestfull och mer njutbar. Frida såg till att njuta av dagen redan från början och även om hennes kväll inte gick exakt enligt planerna så hade hon inga problem att njuta av middagen och dess sällskap!

Förra midsommaren

Då detta var en stor utmaning

Se även:

Pepp inför påsk-ångesten

Varje måltid är en ny – varför ska man spara sig?

Middagsbuffé

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vart jag mig än i världen vänder..

July 13th, 2012

.. står jag där med tomma händer?

Beslutsångest. Men nu handlar det inte bara om vilket pålägg jag vill ha på vilken macka. Nu handlar det om var och med vad jag ska tillbringa mina kommande år på universitet.

Mitt antagningsbesked igår hjälpte mig inte. Det har aldrig varit så många sökande, så höga intagningspoäng plus att det var färre platser. 

Jag vill plugga industriell ekonomi, det har jag varit inställd på i över ett år nu. Jag hoppades på att jag skulle komma in i Linköping, där var antagningspoängen 20,8 förra året. Jag lyckades plugga mig upp till precis 20,8 i år. Men på grund av fler sökande än någonsin så steg det till 21,32. Jag har reservplats 98(147 antagna). Hur troligt är det att man kommer in på det??

Nu har jag ett livsavgörande val som måste göras på några dagar. Tyvärr ser jag nackdelar med båda alternativen, det är inget som ger mig precis det jag vill ha.

  1. KTH öppen ingång(stockholm) = Rätt studieord, universitet, en ny start, plugga asset av mig för konkurrera till indek åk 2, måste plugga fy/ke/bi
  2. MIUN industriell ekonomi(sundsvall) = Bostadsgaranti, det jag vill plugga, nära hem(dåligt), fortsatt förhållande med pojkvännen?, fel studieort

Vad ska man välja efter? Studieort&trivsel eller utbildning&trygghet?

Jag måste nog räkna mer Ana i mina val och då ser jag på det såhär:

  1. KTH=måste verkligen jobba för att bli frisk
  2. MIUN=kan ta det lugnare med tillfrisknandet, kanske vara sjuk lite till också

Förlåt för det långa inlägget, och jag förstår att ingen av er kan göra beslutet åt mig. Jag ville bara få ut det. Det är sjukt svårt för mig att fokusera på ätstörningen när jag sitter i en sådan situation. Det tar kål på mig och jag vet inte vart jag ska vända mig.  

Tags: , , , , , , ,

Fika med anorexia

May 30th, 2012

Fika på Wayne’s tillsammans med en brud som kämpat sig igenom anorexins onda krafter. Tiden bara svep förbi och innan vi ens sagt hälften av allt vi ville prata om så hade det gått tre och en halv timme. Man kan inte få nog om att tala om hur en ätstörning påverkat ens liv. Det är så himla skönt och roligt att kunna utbyta upplevelsen och erfarenheter med andra som faktiskt förstår. Man är inte ensam, vi stöttar varandra – det behövs och man tar lärdom utav det. :) Jag fick mig verkligen en trevlig eftermiddag.

Men fika på café … ja, det är nog en liten utmaning i sig. Det jobbigaste här var ju beslutsångesten som skulle besöka en. Det gick inte att bestämma i förväg eftersom jag aldrig fikat på Wayne´s förut.

Jag följde mitt egna råd och tog samma som andra. Jag var ju trots allt hungrig. Dessutom åt jag detta UTAN några ätstörningstankar som begränsade en. Wonderbart <3

Trodde att detta skulle vara alldeles för mastigt, men tro mig; det var precis vad jag behövde. Blev lagom mätt, och trots detta blev jag bra hungrig till middagen också :O Jag tror jag börjar inse och lära mig hur mycket min kropp faktiskt vill ha. Är den hungrig så behöver den mera! PUNKT

Tags: , , , , ,

Beslutsångesten

May 29th, 2012

Något som jag tror att de flesta med en ätstörning känner igen är i alla fall beslutsångesten. Velandet; ska jag, ska jag inte, vad ska jag, hur mycket, vad vill jag, vad borde jag, ska jag verkligen??? Det är något som tar enormt mycket energi utav en. Att behöva argumentera med sig själv, det kan gå flera timmar innan man kommer fram till ett beslut.

Det primära sättet att bli av med beslutsångesten är att ge kroppen den energi den vill ha dvs. äta mer än tillräckligt och hamna på en normalvikt. Då fungerar hjärnan som bäst och man kan tänka mycket klarare samt får lättare att bestämma sig.

Men innan man har lyckats kommit så långt i sitt tillfrisknande finns det en del andra knep  man kan ta till:

  1. Det vanligaste tipset är att håll dig till samma. Samma frukost, maträtter som du vet hur mycket du ska äta av, några få mellanmål att variera sig emellan.
  2. Det kan även underlätta om man bestämmer i förväg. Idag ska jag äta det då, och sen det där då osv.. Då har man ett “schema” framför sig och det är bara att följa. Man slipper allt velande precis innan, som ofta kan leda till att man hoppar över måltiden helt istället. Not good!
  3. Ta samma som andra. Om du t.ex. är ute och äter med vänner eller släktingar så kan det ibland vara lättast att välja samma på menyn som de gör. Istället för att stå där och läsa alla 30 maträtter om och om igen och fundera på vilket som ger minst kalorier.
  4. (om du klarar av det) tänk på vad som det var länge sen du åt. Som du kanske älskade innan ätstörningen, också ge de sakerna ett försök. 😀

Till en början var jag emot att äta samma, jag tyckte det kändes tråkigt. Men nu i efterhand har jag insett hur mycket lättare det kan bli. För det första så blir det en trygghet, jag vet att jag får i mig tillräckligt och ändå inte för mycket (inget behov av att räkna kcal). Men självklart ledsnar jag ibland också, och då hittar jag andra alternativ som känns bekväma att variera sig emellan.

Presterar-dagar, som skoldagar eller dylikt försöker jag att hålla mig till det vanliga för att vara säker. T.ex:

Standard frukost: Havregrynsgröt med äppelmos, kanel och mjölk. Två mackor med leverpastej och smörgåsgurka. Te.

Standard kvällsfika: 2 dl fil + vaniljyoghurt med bär, müsli och kanel. Oftast behöver jag något mer till: macka/ägg/frukt. Te

Mellis i skolan kan jag vara dålig på. Oftast blir det risifrutti/yoghurt/frukt.

Tags: ,

Att äta själv

April 17th, 2012

Jag har många gånger sagt att det går mycket bättre med maten när jag äter själv. Om jag bodde själv så skulle jag kunna sköta det perfekt.

Många som bor själv har det svårare att bli frisk. Tankarna kommer lättare, det blir lättare att “fuska” och själv märker jag av beslutsångesten när jag ska bestämma vad man ska äta.

Idag stannade jag hemma från skolan för att plugga. Lunchen fixar jag då själv. Det sjuka blir att man mäter, kollar kalorier, känner inte vad man är sugen på, vet inte om man är hungrig än eller tänker för mycket. Det är det svåra med att äta ensam. Men har man självdiciplin och vet hur man ska äta så kan man följa sitt schema: gå efter klockan och fyll tallriken.

När jag insjuknade var ensam hemma ett tillfälle att “dra ner” och passa på. Men för att undvika det nu så mäter jag en del saker. Jag ser till att det blir lika mycket som det ska vara, och nu tycker jag inte ens att det är mycket. 😀

Det jobbigaste är beslutsångesten. Men äter man ofta själv så kan det hjälpa att göra upp ett matschema på vilka maträtter man ska äta innan. :)

Jag velade mellan att bara ta mig; gröt/fil/soppa med macka.. Men förnuftet sa att det blir lättare om jag gör mig en riktigt lunch 😀 Supernöjd med min portion!

2 dl ris, 8st fiskbullar i hummersås, 1 järnrikebröd med smör och grönsaker

Tags: , , , , ,

Svårt när det blir mycket

April 12th, 2012

Till middag får du välja.. det här, det här, det där, bägge och, lite av allt eller bland hur du vill… OJ säger jag då.. HUR ska det bli rätt?

Det var garanterat “nyttig” mat, men jag blev så mätt! Nu känns det som att jag ätit för mycket, bara för att jag inte vågade lämna utan tröck i mig allt. Åh, så mätt. Visst lägger det sig snart, men jag fick ju sån ångest också! ush ush ush

Känns som att det blev för mycket. Fan. Det är inte bra att äta lite av varje när man har en ätstörning. Man ska hålla sig till en tydlig maträtt!

Wok, couscous, tomatsoppa med ägg

 

Tags: , , , ,

När nedförsbacken närmar sig så lägger jag ur backen och gasar framåt!

April 10th, 2012

Så idag har jag känt hur ätstörningen fått mer utrymme i mitt liv sedan jag kom iväg.. Den får möjlighet att yttra sig.

Jag däckade nån timme efter lunch. Återfick de insjuknande symptomen på trötthet och riktig genomfrusenhet. Trots att vågen visade mer igår så kände jag hur mina knäskålar slogsihop när benen nuddade varandra. Det enda som stack ut.

På eftermiddagen fick jag tid till egen shopping och skulle äta middag ute, “ät något gott” sa faster. Efter stoor bestlutsångest, tror jag vandrade igenom gallerian 5 gånger fram och tillbaka för att bestämma mig vart jag skulle äta. Då stannade jag till utanför subway. Dagens macka, skagenröra 35:-. Det finns fullkornsbröd… men HUUR mycket kalorier är inte en skagenmacka! ..

Det var Subway eller sushi som jag velade mellan. Vad var jag egentligen sugen på? Jag tror det var sushi, men jag bestämde mig för att anta utmaningen. Jag ska inte behöva vela över detta, jag ska inte behöva fundera över kalorierna i mackan(trots att man försökte googla på det). Det avgörande argumentet var ändå att jag inte ätit en enda macka idag. I did it!

En vinst mot ätstörningen.
– Jag vill inte gå ner i vikt igen, som jag nästan känt att jag började göra
– Jag ska inte sluta jobba mot friskheten nu, då skjuter jag det bara framför mig ännu mer
– Ju mer jag går upp i vikt, desto mer får jag träna, och då kan jag verkligen vända hälsan

Ångesten kom. Men jag var i ett köpcentrum, och tänkte på en annan tjej som brukar shoppa bort ångesten 😉 Jag köpte mig en ny mascara, tre nagellack och en klänning 😀 mohahaha!

Uppäten

Subway

Tags: , , , , , , , , ,

Utmaning – påskbord!

April 4th, 2012

Jag bad farmor att bjuda mig på mat på brorsans jobb idag. Det var ju så himla kul att äta där sist, gick så bra. Dock ska det vara påskbord idag, vilket jag är rädd kan ställa till det för mig. Nu lägger de inte upp normala portioner – nu blir det buffè! Det är något som kan vara mycket svårt för ätstörda: Vad ska jag ta, hur mycket, blir det för mycket, vad är godast, vad är nyttigast, vad har jag nu ätit egentligen?

Jag ska tackla utmaningen med att hålla mig till några saker. Man behöver inte ta av allt! Även om jag oftast vill smaka av allt. Men jag ska försöka att lägga upp en normalportion av det som bjuds, ser mest tilltalande ut och äta den.

Jag är dock lite orolig över att farmor kan komma med något obekväm kommentar -.-‘

Jag återkommer med hur det gått sen 😀
Hur och vad brukar ni ha på erat påskbord?

Tags: , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp