Semester och njutning framför ätstörning och viktfokus

August 23rd, 2014

Kommentar till inlägget: Nu är det bestämt – Idun och viktuppgång:

Varför inte börja på semestern? Annan matkultur och allt
– Jenny

Frågan är alltså varför inte påbörja viktuppgången redan under semestern, varför vänta tills behandlingen på Idun börjas?.

Det finns absolut en poäng med att börja jobba för viktuppgång redan här och nu. Det är alltid bra att ta tag i det jobbiga så fort som möjligt. Men, under denna semester vill jag inte att fokuset ska ligga på vikten och ätstörningen. Här ska det inte behövas vara massa viktkontroller, kroppsliga jämförelser eller kaloriräknande. Här ska det njutas! Allt annat kan jag ta itu med sen när jag kommer hem till vardagen. Nu är jag på semester med min pojkvän och inte med Ana.

Hittills har jag inte vägt mig en endaste gång, även om det finns vågar vid varje 7-eleven. Hittills har jag inte valt maten som varit mest kalorisnål utan den mat jag faktiskt varit sugen på. Hittills har jag inte försökt att hoppa över måltider pga ångest, utan jag vill äta när jag är hungrig. Hittills har inte ätstörningen dominerat och jag syftar till att det skall förbli så! =D

När jag kommer hem kan jag få väga mig, när jag kommer hem kan jag få fundera över mina matvanor. Men nu, så länge jag har semester, så tänker jag ha semester från ätstörningen också!

Jag äter allt ifrån…

???????????????????????????????

friterat och skaldjur

???????????????????????????????

snabbmatsrestaurangs-burgare

???????????????????????????????

till snacksbuffé

???????????????????????????????

och thaimat!

Med andra ord så NJUUUTER jag!

Med andra ord så NJUUUTER jag!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Uppdatering om behandlingen på SCÄ

August 13th, 2014

Hur går behandlingen på scä föresten? :)

I våras påbörjade jag en behandling på SCÄ eftersom jag kände mig redo att ta de sista stegen mot friskheten. I den öppna vuxenvårdsavdelningen, där jag gått nu, träffar man en behandlare ungefär 1 gång varannan vecka. Här ligger fokuset enbart på de praktiska delarna. Här ska man få hjälp med att få ordning på maten och att ta bort en eventuell undervikt.

Igår hade jag första träffen med min behandlare efter hennes semester. Tyvärr, håller jag mig fortfarande på en gräns med vikten, men för mig känns det inte så viktigt att jobba för att gå upp mer. Det viktigaste för mig är att jag mår bra, har energin till att göra det jag vill och känner mig övervägande glad i livet. Jag får inte ut någonting av att träffa en behandlare som enbart är intresserad av min vikt – den ska inte vara huvudfokus i tillfrisknandet, inte så länge den inte är kritisk.

Min behandlare remitterade mig till Idun, SCÄs dagenhet. De följer ett system som innebär att man går en vecka där vardagar 8-16 tillsammans med ett gäng andra och sedan är “hemma på praktik” i två veckor. Till min glädje inkom ett återbud och jag ska få åka dit på informationsträff redan imorgon! Annars skulle jag inte få komma dit förrän i september.

Dagvårdsbehandling låter kanske allvarligt för en del. “Är det så illa?!”, men nej, det handlar inte om hur sjuk man är för att gå i behandling, utan det handlar först och främst om hur motiverad och mottaglig man är. Jag är verkligen inte kritiskt sjuk, men jag har levt med anorexian ett bra tag nu och jag är öppen för att prova all hjälp för att bli helt frisk. =) Det verkar som att man på Idun fokuserar på mycket mer än det praktiska – jag hoppas att det kan vara något för mig.

Visst kan det kännas lite skrämmande, men framför allt är det spännande!

Tags: , , , , , , , , , , ,

Att våga

August 6th, 2014

Tack för tipsen! Har du tips på hur man vågar äta sånt när man bor själv? Jag kan laga men har svårt för att äta :/
– mallan

Hur man ska våga? Hur vågar flygrädda personer sätta sig på planet till Spanien? Hur vågar den spindelrädda ta tag i spindeln och kasta ut den från sovrummet? Hur vågar vi göra vår första arbetsintervju? 

Allt handlar om att samla mod. Den flygrädda vågar för den vill så gärna på sin utomlandssemester med familjen. Den spindelrädda våga för att den vägrar sova med en spindel i rummet. Vi vågar göra vår första arbetsintervju för att oavsett hur nervräckande det kan vara så är det ett steg vi i princip faktiskt måste ta, förr eller senare, för att ta oss vidare i livet.

Man kommer att vara rädd innan, man kommer att vara rädd när man gör det de första gångerna, det kommer att kännas obehagligt och chockerande, för man vet inte riktigt vad som väntar sig. Men samlar man modet till att göra det, trots rädslan, så kommer det redan efter de första gångerna att kännas lättare. Man blir starkare, modigare och lugnare. Den rädslan som känts de första gångerna kommer att försvinna.

Efter att ha flugit till Spanien, USA, Thailand, Turkiet och Cypern känner inte den flygrädda samma ångest inför att sätta sig på ett plan. Efter att ha behövt kastat ut ett tiotal spindlar en sommar från sovrummet känns det inte lika läskigt att behöva se på insekten. Efter att ha gått på ett dussin arbetsintervjuer har man lärt sig att hålla nerverna i schack och slappna av – man vet vad som väntar en, och det är inte alls lika farligt som ens egna föreställningar oftast målar upp det att vara.

Är det maten i sig som oroar dig, eller är det rädslan för att maten ska leda till en viktökning? En flygrädd är ju inte rädd för flyget – utan för att det ska krascha eller dylikt. Det enda sättet för en person att verkligen förstå att flyger inte kommer att krascha är att sätta sig på det. Ångesten kommer vara skyhög, men endast de första gångerna. För att samla modet finns det naturligtvis tankeverktyg att ta till. 

  1. Vad är du rädd för ska hända?
  2. Är det sannolikt att det händer?
  3. Varför reagerar inte andra människor så starkt på detta?
  4. Händer det verkligen andra människor?
  5. Varför skulle det då hända en själv?
  6. Varför vill/behöver jag utsätta mig för denna ångest?
  7. Är det värt det i längden?
  8. Vad är det som håller mig tillbaka?
  9. Vad behöver jag göra/tänka för att hitta modet?
  10. Vill jag ens bli av med min rädsla?

Frågor i detta stuk kan ibland vara hjälpsamma för att lära sig resonera logiskt med sig själv. Det är så lätt att bli uppslukad av sina känslor att tankarna inte längre går att styra. Försök ta hjälp av detta och hitta vad som stärker dig.

Vad kan få dig att våga?

 

Tags: , , , , , , , , ,

Enkla, billiga och goda maträtter

August 5th, 2014

Hej! Jag är i en liknande situation som du var i för ett par år sådan… :) Jag tog studenten nu i våras och om en vecka flyttar jag hemifrån och börjar en utbildning! Min största oro är hur det ska gå med maten. Jag kan laga mat, men nu blir det ju annorlunda. Nu ska jag bara laga till mig själv och jag ska göra matlådor osv… Vad brukar du laga för mat? Har du några tips på bra student-mat och matlåde-rätter? :)
– Emma

Hej Emma!

ATT jag har tips på enkla och billiga maträtter för studenter. Det är nog en utav mina expertiser vid detta lag.

Jag förstår att det känns oroligt över att inte fixa maten på egen hand, men jag hoppas även att det kan kännas förväntansfullt. En utav de största fördelarna med att sköta maten själv är att det finns ingen anledning att fuska – du får äta på dina egna villkor, efter din egen klocka och det du känner dig sugen på. Om du fuskar med maten är det du som får ta konsekvenserna av det när du vaknar hungrig mitt i natten. Det är en frihet, men det är också ett större ansvar.

Jag ska vara ärlig och säga att det finns risker att ätstörningen hittar smyghål och nu finns det ingen annan att försvara en. Fördelen med det är att du ges en möjlighet att bli starkare i dig själv, stå upp för dig själv och bli frisk för dig själv. Det kommer att vara på dina egna villkor, sätter du dem rätt så kommer denna frihet bara göra dig gott! Vilken möjlighet du har att utöka din kreativitet! 😀

! A och O för att hålla matlagningen billig och fyndig är att lära sig handla på nedsatt pris i affären. Många produkter är fortfarande bra efter “bästföre-datumet” och om man inte hinner tillaga dem på direkten är det smart att frysa ned dem och tillaga dem senare.

Tips på maträtter:

  • Blodpudding med keso och lingonsylt – En utav favoriterna. Billigt, enkelt och järnrikt! Kan vara riktigt bra för att mätta en hungrig studentmage.

???????????????????????????????

  • Korv-/kyckling-/laxgryta med ris – Olika korvar går nästan alltid att hitta billigt i affären. Andra alternativ är kyckling och lax. Det är bara att steka i bitar tillsammans med lite lök, tömma över någon form av mjölkprodukt till matlagning, krydda och reda. Easy peasy!

???????????????????????????????

  • Köttbullar med potatis, brunsås och lingonsylt – En klassiker! Husmanskost är behövligt ibland. Denna maträtt är lätt att tillaga, lätt att förvara i matlådor och blir nästan alltid god!

  • Köttfärs-/tacopaj – Jag föredrar en pajdel med lite mer havregryn och fibrer i, sedan är det bara att fylla den med köttfärs eller andra rester från tacokvällen. :)

  • Lasagne/pastagratäng – En riktigt bra rätt att frysa ned i matlådor och om inte annat.. god! Tar dock lite tid att tillaga om man är ovan. Glöm inte bechamelsåsen!

???????????????????????????????

  • Nudelwok – Kan varieras stort; kassler, korv, kyckling, tofu, skinka, fläskfilé… you name it! Ett bra sätt att få i sig massvis med grönt också!

???????????????????????????????

  • Omeletter – Ägg är billigt, nyttigt och mättande. Omeletter är enkla att tillaga, man kan ta i nästan vad som helst som finns i kylskåpet och krydda med salt, svartpeppar och egna valfria kryddor. Ät gärna någon macka eller potatis till!

  • Pannkakor/plättar – Nästan omöjligt att misslyckas. Kan ätas både varma och kalla. Smeten kan varieras med t.ex. olika gryn. Testa gärna ha i lite kanel/kardemumma också! Serveras med sylt/glass/yoghurt/bär.

???????????????????????????????

  • Pasta med pastasås – Pasta är ett välkänt billigt alternativ. Såser kan varieras lätt; tonfisk, lax, kyckling, korv… tillagat med cremé fraiche, matlagningsgrädde, vispgrädde eller redd mjölk. Här är det även lätt att leka med kryddor och få det smakligt.

???????????????????????????????

  • Pasta och köttfärssås – En annan klassisk maträtt som är lätt att tillaga i flera portioner på en och samma gång.

???????????????????????????????

  • Sallader med avokado, feta ost,  ägg, pesto etc. – För att slippa kön till mikron, eller att äta på resande fot. Kan sitta riktigt fint med en salladslunch ibland! Näringsrikt! Glöm inte kolhydratskällan: pasta, couscous, quinoa etc.

???????????????????????????????

  • Stuvade makaroner och stekt falukorv – En lite mer avancerad variation av pastarätt. Går enkelt att göra i stora mängder och frysa ned i matlådor.

För att hitta lite recept kika här. Där kan det även finnas fler tips på matlagning. Undrar du något speciellt så fråga! :)

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Nya quest-favoriter

July 28th, 2014

skulle du kunna göra en review på de återstående smakerna? självklart om du smakat de än alltså… kram! <3
– waaaallflower 

Som en senare uppföljning till Quest-favoriter kommer en recension på några utav de resterande barssmakerna, som nu har provats. :)

Bedömining:

  1. Choc chip cookie dough
    Definitivt en utav de godaste barsen jag någonsin ätit! Finner den inte alls för degig, och totalälskar chokladbitarna som finns där i. En klockren etta utav dessa fyra smaker.
  2. Strawberry cheesecake
    Riktigt god, som godis!
  3. Lemon cream pie
    Ett fantastiskt ombyte till alla chokladiga bars. Den är god!
  4. Peanut butter supreme
    För jordnötsälskare! Snäpper FÖR mycket jordnötter för min smak. Den innehåller även små jornötsbitar.Återstår fort. att smaka:
  5. White choc raspberry
  6. Peanut butter & Jelly
  7. Banana nut muffin

Vill ni se ytterligare en recension när jag smakat samtliga smaker?

??????????????????????????????? ???????????????????????????????

Misstänker att jag börjar fastna i “questbars-fällan”. Blir sugen på minst en om dagen.. detta bådar inte gott för plånboken >.< MEN för magen! 😀

Tags: , , , , , , , , ,

Hur gör man för att bryta mönstret och få lust till livet igen?

June 24th, 2014

Här kämpar vi med matångest. Hur gör man för att få den drabbade att förstå att det här är skit. För mig känns det som min dotter valt att bli kvar i ätstörningen. Hur gör man för att hon ska ta klivet och bryta mönstret, få lust till livet igen. Just nu är det tungt mest för henne men även för mig och resten av familjen. Det känns som vi aldrig kommer ur den här skiten.
– Carina

Hej Carina!

För en del händer det någonting som får det hela att slå om. För en del finns det en tidpunkt där man bara bestämmer sig för att lämna skiten, också tar man tag i det och gör alla förändringar. En del har en tydlig vändning och det kan vara olika saker som orsakar den. Men de allra flesta måste bestämma sig flera gånger. Viljan att leva kommer inte bara genom en händelse eller ett tillfälle som gett en motivation. För de allra flesta tar det tid, tålamod, och flera fighter innan man börjar se att man faktiskt har kommit någon bit på vägen tillbaka till livet.

Som en nära släkting till mig påpekat flera gånger så handlar det mycket om att låta det få ta sin tid. Ju mer man hetsar över att bli frisk så fort som möjligt, desto mer besviken och frustrerad kommer man att bli över att det inte går framåt. Även om det faktiskt gör det, det går framåt, även om det också går bakåt ibland. Jag ser det som att varje bakslag även är ett steg framåt – makes sense?

Som min behandlare påpekade så blir de allra flesta faktiskt friska från sin ätstörning – det tar bara oftast väldigt lång tid och man behöver jobba med den flera gånger. Jag tror inte riktigt att man som utomstående kan göra så mycket mer än att visa stöd och ge kärlek. Det är viktigt att man som drabbad får känna sig älskad och omtyckt. Det är viktigt att veta att man inte är ensam. Däremot är det omöjligt att ge någon annan livslust – den motivationen måste man hitta inom sig, och det kommer inom sin tid, så länge det finns stödet för det i omgivningen.

Jag förstår att de flesta av er önskar att höra något annat. Kanske finns det förhoppningar om att jag eller behandlare sitter med facit i hand, bara det att ingen riktigt överlämnat det. Om det nu fanns någon knapp att trycka på eller ett piller att ta för att bli frisk och fri från denna förbaskade ätstörning är jag övertygad om att vi hade blivit tilldelad den för länge sedan. Anledningen till att det är så kämpigt är för att det finns ingen exakt “såhär gör du”-manual för att bli frisk. Det vi gör är att stötta och vägleda varandra framåt och förhoppningsvis kan våra erfarenheter och lärdomar leda oss på rätt väg.

Kämpa på! Det här har vi!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur ska man våga gå upp i vikt när man inte ser hur smal man faktiskt är?

June 22nd, 2014

Snälla om du har några tips på hur man ska våga gå upp alla de där oändligt och skrämande många kilona ens ätstörningsenhet “kräver”? Jag har anorexia men kan inte alls förstå det. Visst, jag förstår att mitt tänkande inte är normalt men jag tycker inte alls jag borde gå upp i vikt då jag anser att min kropp är normalbyggd och om inte större. Det spelar ingen roll vad min behandlare säger om BMI hit och dit, jag hör ju vad han säger att mitt BMI är för lågt, men det spelar liksom ingen roll. Jag ser ju vad jag ser, och i jämförelse med andra tjejer i min ålder är jag inte ett dugg mindre än dom. Faktum är att många är mindre. Och detta får mig att tvärt tvivla på att en viktuppgång är “måste”. Vill även passa på att säga att jag ÄLSKAR din blogg, den är ett sådant enormt stöd! ♥ Har också en egen blogg där man kan följa min kamp mot anorexin-http://nattstad.se/mynu Hoppas du svarar, för är känner mig helt uppgiven. :( Kram!
– My

Hej käraste!

Jag förstår att det känns frustrerande att höra alla anledningar till varför du måste gå upp, men att inte riktigt känna det eller se dem själv. Kanske kan du använda din förståelse för att din syn har blivit förvriden och våga lita på de personer i omgivningen som kan se detta från utomstående perspektiv (inte ätstörningens)?

Jag har nyligen besökt din blogg och det syns tydligt på bilderna där att du är långt ifrån lika stor som andra tjejer i din ålder. Visst är många tjejer smala av idag, speciellt i tidigare tonåren, men du är faktiskt MAGER. Jag känner inte till vilket BMI du ligger på, men jag är övertygad om att det är alldeles för lågt för att din kropp ska fungera optimalt. Detta säger jag inte för att peka ut dig eller kritisera, utan detta säger jag för att du förhoppningsvis kommer att inse det själv snart. I alla fall våga lita på det som andra säger.

Jag vet inte hur länge du följt min blogg men ovan kan du se en bild på mig från innan och under anorexian. Den första var en frisk tjej som aldrig skulle tänka tanken om att hon var för tjock. Den andra bilden var en tjej som hela tiden ville bli av med mer och mer magfett. Det spelade inte roll vad BMI:t visade på, men hon var inte tillräckligt smal. Varför? För att hon var sjuk. För att hon var så underviktig så hon kunde inte se sig själv och tänka normalt. Den andra tjejen är den smalare och ändå är det den första som tänker att hon inte kan bli tjock. Säger inte det någonting om hur anorexia, näringsbrist och undervikt kan påverka vår syn på kroppen?

Idag är jag inte hela vägen i mål, jag har fortfarande en viss undervikt att ta bort och det är svårt, speciellt när man inte ser hur smal man är. Det går inte att gå runt och vänta på att man ska se det, för jag har väntat snart i 3 år och hade jag inte börjat lita på siffrorna och andras kommentarer hade jag inte haft någon insikt alls och skulle förmodligen ligga inlagd på sjukhus med dropp. Jag hade inte flyttat hemifrån, klarat av 2 års civilingenjörsstudier, tävlat VM i cheerleading, träffat min bästa vän, kunnat jobba eller blivit tillsammans med min pojkvän. Det går inte att vänta på att konkret vilja gå upp i vikt för det kommer man aldrig vilja med anorexia, utan det gäller att hitta motivation till att vilja bli frisk (och därmed vilja ta bort undervikten).

Jag har varit i en liknande plats där du verkar befinna dig idag, och jag har tagit mig såhär långt. Det gör mig övertygad om att du också kommer att ta dig ur detta. Jag hoppas att även detta inlägg lyckas ge dig stöd. Du förtjänar ett lättsammare, friskare och lyckligare liv!

Varma kramar!

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Massa mat och svar på kommentarer

April 28th, 2014

Överenskommelsen med min behandlare innan jag åkte iväg till USA var självfallet att inte gå ned i vikt. Det är varken någonting som rekommenderas eller som jag själv vill. Efter all mat som vi ätit känner jag mig säker på att jag hållit överenskommelsen, men eftersom det inte finns någon våg i huset (vilket är bra!) kan jag inte veta säkert förrän jag kommer hem.

Med tanke på att man inte vet säkert om vikten har förändrats eller inte så är väl helt logiskt att dra slutsatsen att det inte syns oavsett. Och om det inte syns – vad spelar det då för roll?

IMG_2240red

Pastasallad till lunch i princip varje dag – sååå gott!

IMG_2293red

En del asiatisk mat också. Smakade även en Celsius som inte finns i Sverige – riktigt dyr dock!

IMG_2309red

Lördagsmiddag på finrestaurang – beställde extra spicy! ;)

IMG_2312red

Delade även på en förrätt och tanken var att ta efterrätt… men… det fick helt enkelt inte plats.

IMG_2401red

Återigen en förrätt som delades med pojkvännen. Världens godaste fire balls med ost och jalapeños! <3

IMG_2404red

Crab cake ceasar salad till lunch.

 

Någonting som förvånat mig hittills är hur friska människor verkligen kan äta mycket mat! Framför allt sötsaker mellan måltider. En del är lite mer kräsna med maten och väljer alltid sallader som huvudmål, men sedan köper alla godis och kakor som äts på kvällen. Andra behöver äta mer än en hamburgare för att bli mätt och köper ändå kakor och godis till kvällen.

Svar på kommentarer:

Jag ska plugga i USA till hösten och oroar mig rätt så mycket över maten… Verkar det väldigt svårt att hitta bra mat?
– Josse

Det är inte alls lika mycket “bra mat” som i Sverige, men det är inte omöjligt att hitta bra mat här heller. Jag tror att den främsta anledningen till att man förutsätter att det bara finns “onyttig” mat i USA är att det är den maten som det görs mest reklam för och det är den maten som de flesta amerikaner äter. Utbudet är större här utav “onyttig” mat, men det är inte bara “onyttig” mat. Det är ganska stort fokus på “det här är nyttigt”, “maträtter under 600 kcal” osv. Den största faktorn som gör maten här “onyttigare” är alla tillsatsämnen och oekologiska matvaror.

Hur är det med vegetarisk mat? Finns det mycket sådan på restauranger och i affärer?
– www.teatimes.blogg.se

Eftersom jag själv inte är vegetarian har jag inte varit särskilt uppmärksam på detta. Det jag observerat hittills är att det finns alltid rätter med ost, svamp eller om man som vegetarian äter kyckling och fisk. Alla restauranger erbjuder alltid någon ost-, fisk-, kyckling- och kötträtt. Asiatiska restauranger har en rätt med tofú och ost finns det gott om! Jag tror inte att det är något problem att vara vegetarian här.

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Fråga om smaker på bars

April 17th, 2014

Hej! Jag tänkte prova med naturdiets mealbar som ett mellanmål lite då och då, och kom fram till att de flesta smakerna lockade mig! Om jag inte är helt ute och cyklar kan jag ha skymtat chocolate/orange mealbar som du lagt upp en bild här på bloggen på! Vilka smaker tipsar du om? :)
Din blogg är fantastisk, kram! <3
waaaallflower

Åh, ja! Jag älskar naturdiets mealbars! Konsistensen är underbar och smaken är riktigt chokladig. Mums på dem!

De smaker jag testat utav detta märke är:

  • Dark chocolate
  • Choco fudge
  • Caramel
  • Coco chocolate
  • Nougat chocolate
  • Chocolate mint

Den orange chocolate bar som jag har smakat är Oneway från fitnessguru. Den har jag ätit ett helt paket utav. Deras bars är garanterat de godaste, därefter kommer nog naturdiets. De är båda ganska liknande i konsistensen; krämiga med små krispiga bitar i. Det gillar jag! Så om du vill prova apelsinchokladen från naturdiet kan jag tänka mig att den smakar nästan lika bra som den från fitnessguru.

Om jag nu sa rangordna naturdiets smaker så blir det nog enligt följande:

  1. Choco fudge
  2. Dark chocolate
  3. Nougat chocolate
  4. Caramel
  5. Chocolate mint
  6. Coco chocolate

Det bästa är ju att variera sig lite. :) Ät och njut!


Tags: , , , , , , , , ,

Svar på kommentar “periodisk fasta”

April 12th, 2014

Ja, det är just det här med fasta 5:2 exempelvis. Folk påstås må så bra av det. Min ekvation i hjärnan får inte ihop det.
Jag har också varit på dessa föreläsningar, dock för 2 år sedan, och jag förstår inte riktigt. Hur kan kroppen behöva dessa måltider när typ 75% av befolkningen oftast inte äter dessa 5-6måltider.
De flesta jag känner äter 3 och ibland 4, ibland endast 2 och de mår så bra.
Vad jag ville komma med allt det här var att jag känner mig så förvirrad.
Jag har hört att kroppen inte mår bra av att äta så ofta, läst exempelvis “illustrerad vetenskap” som säger att vi lever längre med fasta.
Vad ska en ätstörd människa (som mig) göra för att förstå, undrar jag?!!
Dessi

Det är inga konstigheter att bli förvirrad över “hur man ska äta” av idag. Vart vi än gång får vi höra och läsa om olika tips, trix och dieter. Men är det verkligen så viktigt? Spelar det verkligen en sådan stor roll i längden?

Vi måste tänka på vilka dessa rekommendationer oftast riktar sig till. Hur fel skulle det inte vara om vi alla gick till frisören och blev rekommenderade att klippa oss i samma hårfrisyr? Vi har alla olika kroppar och vi måste vara uppmärksamma på att de dieter vi läser om i tidningar oftast är riktade till den överviktiga befolkningen. De rekommendationer som “vi” med ätstörningsproblematik bör ta till oss utav är ju självfallet den som rekommenderas av dietister på ätstörningsmottagningarna – låter inte det logiskt? De rekommenderar ju den kosthållning som anses vara sundast för oss och inte för överviktiga Svensson som inte alls har koll på hur mycket sötsaker den stoppar i sig på en dag.

Det glöms lätt bort att friska människor inte alls har lika stor koll på hur ofta de äter, jämfört med en person som är sjuk i ätstörningar. Frågar man en person på gatan skulle den säkerligen svara att den äter ca 3-4 gånger om dagen. Skulle man följa efter denna person en hel dag och dra ett sträck varje gång den stoppade något i munnen skulle det garanterat bli över 6 ggr/dag i snitt. Anledningen är att “vi” tänker varje gång vi äter något, men en frisk person reflekterar inte över att den ätit en fikabulle till eftermiddagskaffet, eller plockat några godisar ur skålen på vardagsrumsbordet. De räknar inte andra människor som en “måltid”, till skillnad från “oss” som tänker på varje bit vi ätit under en dag.

Påståendet om att vi lever längre med fasta kan säkerligen stämma till viss del, men frågan som jag ställer är: hur mycket längre lever vi? Jag vet inte hur det är med er, men jag tror inte att när jag är 116 år gammal blickar tillbaka på mitt liv och är tacksam över att jag plågat mig igenom periodisk fasta för att leva de där extra åren. Jag dör hellre vid 110 års ålder och lever ett liv där jag äter varierat, regelbundet och fritt!

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp