Mat för en dag med träning och vila

July 25th, 2015

Tidigare har jag fått några önskningar om att publicera en matdag för mig. Problematiken har varit att mina dagar är rätt så inkonsekventa när det gäller måltider. Jag äter bra och regelbundet över dagen, men tiderna och maträtterna skiljer sig åt rätt så mycket. Det beror mycket på hur jag jobbar, tränar och andra inplanerade saker.

Idag har jag haft en dag där jag tränat och sedan bara varit hemma, och då har det sett ut såhär:

FRUKOST 09:00
1 port. havregrynsgröt
1 msk russin
lite jordgubbar, smultron och valnötter
1 dl sojamjölk
1/2 skopa whey-80 choklad

Mellis 10:30
1 äpple

Träning 11:15-13:00
(Uppvärming, stretch & pass)
200 ml NOCCO

Återhämtningsmål 13:15
1 proteinshake (direkt efter)
1 fralla med färskost, skinka och gurka (efter dusch och ombyte)

LUNCH 14:30
250 g körsbärstomater (medan jag fixade maten)
1 laxfilé
ca 1,5-2 dl bulgur
ca 1/2 cremé fraiche sås med tzatziki-kryddning
massvis med gröna ärtor

middag

OBS: bild tagen vid annat tillfälle och är inte exakt vad jag åt

Mellis 17:15
1/2 kopp kaffe med sojamjölk
ca 4 rutor mörk choklad (med kardemumma- och kaffesmak)

MIDDAG 19:30
Bönpasta (grön fettuccine)
Pastasås med tonfisk, champinjoner, salsasås och cremé fraiche
(Mängd: okänd. Men en ordentlig portion!)

Kvällsmål 21:30
1 paprika
1 questbar (hehe, kunde inte låta bli att unna mig)

FAQ:

F: Är det inte för litet med bara ett äpple till mellis?
S: Ja, ur behandlingssynpunkt. Jag var sugen på ett äpple vid det tillfället, men det hade nog varit bra med något mer för jag började bli hungrig innan passet. Men jag dog inte. Nu vet jag det till nästa gång.

F: Äter du alltid sådan sen lunch?
S: Nej, inte alltid. Det beror helt på dagsschemat och vad jag är sugen på.

F: Går det bra att bara äta choklad till mellis?
S: För mig gick det jätte bra. Man får testa sig fram själv.

F: Varför äter du bönpasta istället för vanlig pasta?
S: Jag beställde hem ett paket för att testa tidigare, och jag tyckte det var riktigt gott faktiskt! Personligen är jag rätt känslig för höjda insulinnivåer och får ofta blodsockerdipp av att äta vanlig pasta. Fullkorn och dylikt går också bra! :) Annars gillar jag vanlig pasta och är dessutom mycket billigare. Kul med variation!

F: Dricker du alltid energidryck när du ska träna?
S: Nej, inte alltid, men väldigt ofta. Jag tror starkt på att det ger mig en placeboeffekt som får mig att ta i lite extra. Det blir roligare på något sätt. 😉

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Att våga äta mellanmål – hur stora? är de onödiga? behövs de varje dag?

June 30th, 2014

Jag tycker att mellanmålen är onödiga, då jag oftast aldrig känner någon hunger då jag bara någon timme innan ätit ett stadigt mål (det som matschemat hänvisar) och därav kan jag aldrig äta det som man egentligen ska. Har du några tips på hur man trots allt vågar äta de mastiga mellanmål som rekommenderas? Känner mig så äcklig och tjockare än någonsin annars när jag äter när jag är mätt.. Men jag kan ju inte äta mindre på huvudmålen heller då jag inte ens nu äter 100 där. Älskar din blogg, tacksam för svar!
My

En vanlig tanke som sätter hinder för mellanmålen är just “jag är inte hungrig än” – du kanske känner igen dig? Men, anledningen till att vi rekommenderas att äta mellanmål är inte nödvändigtvis för att vi ska dämpa hungern. Det finns flera olika skäl till att vi behöver mellanmål bland annat för att hålla blodsockernivån i schack, hålla igång förbränningen, lättare få i oss den näring kroppen behöver och inte behöva äta så enorma huvudmåltider. Tyvärr är det inte vanligt av idag att äta ordentliga mellanmål. Många friska personer slarvar med det, och det är för att det behöver inte tänka på det. De får inte ångest om de sedan äter en portion extra till middag eller nafsar i sig en godispåse till efterrätt. Kanske stannar de förbi McDonald’s på väg hem från jobbet och köper en cheeseburgare trots att middagen står serverad hemma, för att magen skriker efter mat nu. Magen kommer alltså ur schack om man hoppar över måltider. Mellanmål är riktigt bra för att hålla regelbundenheten och undvika oförutsett “sug” eller hunger.

Att det uppstår en ångestladdad mättnadskänsla är för att kroppen är van med mindre mat. Äter man mer så kommer kroppen också att anpassa sig efter det och ganska snart blir man hungrig vid mellanmålen och om man inte äter helt hundra vid måltiderna. :)

hur ska man komponera ett mellanmål så att det blir bra och tillräckligt? Behöver man äta tre st? FÅR man äta tre st?
Scäs mellanmål är generellt ganska stora. Är det meningen att man ska ha tre av dom även när man är normalviktig? :S
/kroniskt hungrig 😉
– Alexandra H

Det finns inget måste att äta mellanmål för att bli frisk, men det underlättar något enormt, nästan så att det blir ett måste. Det rekommenderas att äta tre stycken, så ja det får man absolut göra! Däremot beror det lite på hur ens vardag ser ut. Har man väldigt långa dagar, eller tränar mycket, kan det behövas fler mellanmål eller större. Men vaknar man kl 10 och har lunch runt 12-13 så blir det svårt att klämma in ett mellanmål på förmiddagen. Tre stycken är standard, det är nödvändigt.

Att SCÄs mellanmål ska vara större än normalt vet jag inte om det är riktigt sant. För mig är ett mellanmål gärna en proteinbar, dubbelmacka och kaffe, en glass eller en risifrutti. Personligen är jag dålig på att äta frukt, annars är det någonting som rekommenderas till de flesta måltiderna, i någon form. Det gäller väl att hitta någonting som fungerar bra för en själv, men om du är hungrig så behöver du förmodligen äta större mellanmål och minst tre stycken – eller hur? Det är ju ingen vinst i att äta mindre än det som rekommenderas och gå runt och vara hungrig. Det finns ju de som har problem med att äta mellanmål för att de inte är hungriga alls, och då kanske det är lättare att välja frukt och fil framför mackor och gröt. Det finns många förslag på mellanmål för att man ska hitta det som känns bäst för en själv. :)

IMG_2048IMG_2049

 

Hej,Mina frågor om mellanmål. Behövs dom varje dag eller beror de på om man är hungrig? Jag äter frukost, lunch, mellis(gärna någon bars) sedan middag och ett kvällsmål på vardagarna. Jag mår bra av att äta så annars hinner jag bli skit hungrig innan middagen.Sedan kan du tipsa om bra mellanmål och är de fel att ta något kvällsmål? Jag tycker inte om att lägga mig hungrig så jag tar oftast en skål med keso/kvarg eller yoghurt ca 2dl med lite musli 2 msk och en frukt eller bär. Sover bra på de. Men är de för mycket?
– Jeanette

Mellanmål är som sagt inte bara till för att mätta, utan även för att hålla blodsockret och förbränningen i schack. Äter man bara mellanmål ibland så ger de inte samma funktion och kroppen kommer lättare i obalans. Att äta frukost, lunch, mellis, middag, kvällsmål låter helt okej i mina öron, men om det är tillräckligt måste avgöras utifrån hur din dag ser ut i övrigt; är du stillasittande? tränar? äter stora/små huvudmål? Allra helst ska mellanmål ätas varje dag och gärna vid samma tidpunkt, annars blir det som du säger: skit hungrig innan middagen. En riktlinje som kan hjälpa är att är det längre tid än 3 h mellan huvudmålen så behövs det ett mellanmål där i mellan.

En skål med 2 dl yoghurt, 2 msk müsli och en frukt/bär är ganska ok. Jag skulle snarare säga att det är för lite än för mycket. Om 2 msk müsli skulle uppgå till 1 dl istället så skulle du nog känna dig mer tillfredsställd i magen under natten. Personligen har jag nog ätit ganska liknande förut, men om jag skulle sova gott på ett sådant kvällsmål gäller det att jag ätit en stor middag eller väldigt bra tidigare under dagen. Det är verkligen inte för mycket till kvällsmål och om det känns bra för dig, så kör på det!

Lite exempel på mellanmål/kvällsmål för mig:

  • 2 mackor med makrill i tomatsås, gurka, örtsalt och en kopp te
  • 2 mackor med smör, jordnötssmör, gurka örtsalt och en kopp kaffe med mjölk
  • 1-2 mackor med smör, kaviar, ost, gurka, örtsalt och en kopp kaffe/te
  • 1 sk lingongrova/gottgräddat med smör, kaviar, ett kokt ägg, gurka, örtsalt och en kopp te
  • 1 dubbelmacka med skinkost, skinka, gurka, örtsalt och 1/2 flaska vitamin well
  • 1-2 port. havregryns gröt med russin, kardemumma, kanel, yoghurt/mjölk, äppelmos, ett ägg och en kopp te
  • 250 g kvarg med lite müsli, ev. bär och massa kanel
  • en liten skål yoghurt med müsli och kanel + en macka med smör, leverpastej, smörgåsgurka och en koppe te/kaffe
  • 1-2 st proteinbars
  • 100-200 g naturgodis (ibland vanligt godis)
  • ett 4-6-pack nuggets med dippsås
  • en frappé (och ev. en proteinbar)

mellanmål

Mina mellanmål varierar mellan stora och små beroende på hunger; ibland äter jag en macka och ibland tre. Jag vet att jag oftast inte håller mig mätt på en macka, medan tre kanske kan kännas lite för mycket. Sedan är en påse godis kanske mer kaloririkt än en skål yoghurt med flingor, men i längden spelar det ingen roll. Är man mer sugen på lite choklad en kväll så är det kanske ett alldeles lagom stort mellanmål då. Medan en annan kväll som man inte är så sugen nöjer sig med något lättare. Det viktigaste är att inte hoppa över och sluta äta mellanmålen bara för att man inte känner sig hungrig. Då kommer kroppen ur balans och det blir lättare att råka ut för hets/överätning framöver. Det gäller att lära sig anpassa sina mellanmål efter sina behov, och det gör man genom att prova sig fram så att man lär känna sin kropp. :)

Lycka till med mellanmålsätandet!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tillbaka blickar som konkret exempel på framsteg

May 19th, 2014

Jag tycker det är svårt att försöka trösta sig med abstrakt prat om bubblor och ljus och vägar.
SsS

Tack för kommentaren. Det är du garanterat inte ensam om att tycka. För en del kan det “abstrakta pratet” ge mer insikt och hopp än något annat, medan andra behöver se mer konkreta exempel. Så, nu, från abstrakt till konkret.

Låt oss göra en tillbaka blick i historien. För ca 4 år sedan började jag insjukna i anorexian. Ett år senare startades denna blogg. Då skulle jag jobba för att bli frisk för första gången. Då var det extremt svårt att äta en normalstor portion och ännu svårare att acceptera en viktuppgång, men jag fortsatte att vandra framåt på något sätt ändå.

 

Maj 2012 skrev jag…

may2012

 

Här började jag besvara frågor som jag själv hade. Är det svårt att gå upp i vikt? Behöver man verkligen äta 2000 kcal? Vad händer när jag gör det? Blir jag tjockareEfter denna insikt kunde jag dela med mig utav det ljus som gått upp för mig och det hjälpte mig att ta nästa steg framåt.

 

Maj 2013 skrev jag…

may2013

 

Vid denna tidpunkt var maten inte längre ett problem. Jag hade rest en bra bit på vägen, tagit möjligheter och upplevt livsglädje. Nu kunde det vara svårt att greppa att jag en gång varit så sjuk, samtidigt som jag var osäker på om jag någonsin kommer att bli frisk. Ändå hade jag tagit mig såhär långt! Jag hade blivit så otroligt mycket mer fri från ätstörningen.

 

Maj 2014 skriver jag…

IMG_1010cropred

Om ni inte tror på att ätstörningen har en förmåga till att förblinda oss från det egentliga ljus som finns i omgivningen, om ni inte tror på att det går att må bättre genom att äta ordentligt, om ni inte tror på att det är värt att kämpa för att må bra, om ni inte tror på att vi tar oss framåt på livets väg hela tiden och om ni inte tror på att det finns en ljusare framtid, en framtid värd att sträva efter – vad gör ni då här? Vad har ni då gjort här på min blogg? För på något sätt är det precis dem sakerna som står beskrivna i mina texter. Alla mina erfarenheter under tre år med anorexia och alla lärdomar som gjorts på vägen. Har ni inte sett vilken utveckling som skett? 

Varje gång jag blickar tillbaka på den tid som varit blir jag påmind över hur långt jag egentligen tagit mig. Det jag menar är att i stunden kan allting verka som att man står och stampar på samma ställe, men även varje stampning tar en framåt, det går bara extra långsamt. Tiden står aldrig still, den går och går, precis som vi. Ibland vandrar vi in i ett dimmoln och ibland springer vi under solsken. Det är som det är och det tar den tid det tar. Kom bara ihåg att vi tar oss alltid framåt!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Alkoholen som en del av det friska livet

June 28th, 2013

Hur förhåller du dig till alkohol? brukar du dricka det när du är ute och så? eller på middagar? kram=D

– Sofia

Detta ämne är jätte bra att lyfta upp nu under sommarperioden. Det är semestertider och sommaren medför ofta en hel del festande. Det är mycket som ska firas och det finns tid att njuta av livet. Alkohol är i många fall med i bilden.

Alkohol ersätter ingen måltid är ett inlägg som jag skrev i julas. Där påpekade jag faktumet att många som drabbas av ätstörningar/anorexia inte längre kan tillåta sig att slappna av på fest med alkohol. Drycken ses som kalorier i flytande form, och inte heller av den bästa sorten. I ätstörningens värld är alkoholen inte en nöjesdryck, utan en onyttig kaloribomb som spränger ångest över tillvaron.

Alkohol – läskigt men okej skrevs en månad som jag druckit alkohol fem kvällar på en månad. Det var roligt men samtidigt skrämmande. Jag har tagit steg tillbaka in i festlivet allt eftersom, och idag skräms jag inte över att festa fem kvällar på en månad. Den här veckan dricker jag alkohol till och med fem gånger på en vecka!

Det är inte sunt att dricka alkohol flera gånger i veckan. Däremot att festa mer intensivt under en viss period, skulle jag inte påstå vara annat än friskt! Visst har alkohol en negativ verkan på kroppen och det är ingenting man ska uppmuntra andra till att förtära. Det handlar inte om att dricka sig redig varje helg eller dagligen smutta på flaskan till middagen. Det handlar om att ta del av det kulturellt sociala livet vi har i Sverige. Det är inte osunt att festa med alkohol och sedan besöka krogen en fredagskväll. Ett glas vin till maten leder inte till en viktuppgång.

Att festa tillsammans med andra och roa sig med alkohol får mig att känna mig friare. Inte endast för onykterheten, utan friheten att tillåta sig själv allt det där. Jag är fri att dricka den “farliga” kaloridrycker, jag är fri att socialisera med alla sorts människor och jag är fri att faktiskt glädjas åt livet. Fester är oftast sociala tillställningar, och mänskligheten mår bra av umgänge! Jag mår bra av att få släppa loss och inse att man förtjänar att njuta.

Mitt förhållande till alkohol idag:

  • Är det fest så vill jag dricka
  • Gratis är gott!
  • 1-2 drinkar på krogen (dyrt!)
  • Kan även ta vin till fin-måltider även om det inte ska festas sedan
  • Jag tänker gärna på kaloriinnehållet i drycken, men inser alltid att jag ändå inte vet och det spelar ingen roll
  • Dricker helst vitt vin eller rom&cola
  • Tycker inte om för söta drinkar eller jättesöt cider
  • Undviker öl (tror att det är från ätstörningen), förut älskade jag öl
  • Får lite ångest av att festa flera gånger samma vecka, och tror att det kan påverka träningen
  • Festar normalt sett 1-2 ggr per månad
  • Kan ha kul utan alkohol
  • I onyktert tillstånd måste jag få dansa, annars är kvällen inte fulländad 😉

Jag vet att det är en del minderåriga som läser min blogg och jag hoppas att detta inte påverkar er negativt på något sätt.

Jag kan festa och ha kul med alkohol, vilket var svårt i anorexin. Det är ingenting jag skäms över. Att dricka sig lagom berusad ibland anser jag tillhör framför allt studentlivet. Det är inget måste och jag respekterar folk som väljer bort det. Men för mig är det sunt att roa sig med alkohol, och då vore det inte friskt att undvika bara för att ätstörningen påstår att det är kalorier och viktuppgång. Jag har roligast på fester med alkohol!

Midsommardagen

Midsommardagen – en intressant kväll!

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Umgänge är nödvändigt för vår hälsa och det kräver energi!

May 5th, 2013

Måste fråga, har du kännt dig nedstämd, deprimerad under din resa?
skit jobbigt, ena timmen e det upp som en sol och sen… orkar man inget. Man bara glider med liksom, och e osocial!!

-Sara

Depression och ätstörningar har i de flesta fallen en betydande relation. Mår man dåligt sedan tidigare, eller har någon underliggande depression som ligger och trycker kan det mynna ut i olika psykiska sjukdomar. Många får ätstörningar. Men det är ofta fler faktorer än depression som leder till en ätstörning.

Jag kommer ihåg känslan. Som att man lever i en annan värld mentalt, men befinner sig i samma rum fysiskt. Det kändes som att jag var på ett helt annat plan och bara kollade ner på andra. Där satt jag, hörde hur omgivningen babblade på om killar, fester, skola, eller vad som helst. Där satt jag och kunde inte greppa meningen med allt detta. Det kändes bara så meningslöst.

Sådana overklighetskänslor är vanligt när det kommer till psykiska sjukdomar. Vet man med sig att ätstörningen är dominant kan det vara bra att ha detta i åtanke:

  1. Världen är galen
  2. Mycket som sägs är meningslöst bullshit
  3. Andra kommer aldrig till att kunna förstå sig på en själv helt

Svält, näringsbrist och ohälsa i stor utsträckning gör det också svårare att kunna glädja sig åt socialt umgänge med andra. Även om det inte är just ett ätstörningsmonster som man har på sin axel så har nog de flesta som tampas med psykiska demoner, någon form av ond kompis med sig. Den kompisen vill ha en för sig själv. Den kompisen vill att ni två tillsammans ska isolera er och bara göra det som är bra för dig. Vilket enligt dennes mening är självdestruktivt beteende och deprimerande tankar.

Just de där “topparna” och “dalarna” har jag varit med om mycket. Ibland har man energi och bara njuter av att ha kul tillsammans med andra, sedan helt plötsligt slår det till, det vänder och man vill bara sätta sig i ett hörn för sig själv. Inte för att någon annan har gjort eller sagt något opassande, utan för att det faller en dimma över en och man känner sig inte med i gruppen.

 

Det kräver energi att vara social! Har kroppen energibrist så orkar den inte med socialt umgänge lika mycket. Så är det faktiskt! Detta är även en anledning till att man lägger större och större vikt på den sociala biten vid tillfrisknandet. Fokusera på att få energi till att umgås med dina vänner istället för att kunna träna igen. Det kommer ge dig så mycket mer till en början!

Tänk på att:

  1. Hjärnan orkar inte fokusera på killar och fester om kroppen svälter (den vill bara ha mat och tänker därmed på mat)
  2. Har man fått en psykisk sjukdom så tänker man ofta på saker och ting ur ett helt annat perspektiv än andra människor gör
  3. Topparna kommer när vi tillåter oss att glädjas åt dem

Ätstörningen vill isolera dig från omgivningen. Den säger att det enda som spelar roll är mat, kalorier och utseende. Det är där som den vill att du ska hämta din lycka. Sådant är inte fallet. Ätstörningen kommer att göra dig mer och mer olycklig. Omgivningen vill ha dig med, men vet inte alltid hur den ska få med dig. Bjud in dig själv. Stå på dig, för att du förtjänar också att kunna glädjas åt de små “meningslösa” sakerna i livet. 😀

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Konstruktiv kritik – små portioner och inte ärlig

April 17th, 2013

Då jag ser på dina matbilder så tycker jag alltid att det ser ut som om det är så små portioner, dessutom äter du ofta sallad till lunch vilket oftast ger alldeles för liten mängd mat. Du gör ett kanon jobb med att försöka peppa men det känns inte helt ärligt.

Tack för din kritik! Den uppskattas. Du är förmodligen inte den enda som ställer sig kritisk till mitt ätande. Det är någonting som man måste kunna ta då man öppnar sig på detta sätt.

Ja, jag har länge ätit små portioner. Men jag vill tillägga att jag oftast äter mer än vad jag lägger upp från början (antagligen för att de är för små från början). I slutändan får jag i mig minst tillräckligt. Det är som sagt portionerna som alltid varit aningen små för mig. Ibland större och ibland mindre. Men då äter jag gärna större mellanmål eller något extra här och var. Det är inte så att jag vill tänka på hur mycket jag äter, men naturligt vis är det ett måste så länge som jag går i behandling.

Sallad har det blivit mycket av på senaste tiden av praktiska skäl. Dessutom är det godare nu när det börjar bli soligt! Det är inte ofta man blir sugen på en sallad mitt i vinter-yran. Men som sagt, det är främst av praktiska skäl som mina lunchlådor består av “sallader”.

Det beror väldigt mycket på vilken sammansättning man har i sin sallad. Man kan göra en sallad med bara grönsaker och knappt få i sig någon näring alls. Eller man kan även göra en sallad med pasta, ost, skinka o broccoli. Ganska stor skillnad?

Tro mig; jag visar inte allt jag äter – långt ifrån! Det skulle bli galet mycket matbilder hit och dit om jag gjorde det.

Ärlighet är just det jag vill ha här. Men jag vill inte dela med mig av min frustration eller sjuka beteende varje dag. Det finns många andra bloggar som skriver om all ångest och hur de har misslyckats. Jag tror att för att må bra så måste man fokusera på det som får en att må bra också. Det finns så mycket negativenergi i vår omgivning att den behöver inte ges större utrymme. Det finns ingen svårighet med att klaga på omständigheter och livet. Svårigheten är att lyckas förstå att det finns så mycket gott och bra, som allt för många blundar för. Vill ni veta vad som är mina “problem” så är ni varmt välkomna att fråga, men det är ingenting som jag vill lägga fokuset på. Allt negativt kan vändas till något gott och det försöker jag göra.

I’m not perfect and I don’t want to be.

Gratis sallad från lunchföreläsning med bulgur, feta ost, bönor, majs, grönsaker.

Gratis sallad från lunchföreläsning med bulgur, feta ost, bönor, majs, grönsaker.

 

Tags: , , , , , , , , , ,

Utan nu, finns det inget sen

April 8th, 2013

Man kan tycka att..

..det är så lätt att veta, men svårt att förstå

..det är så lätt att säga, men svårt att göra

..det är så lätt att hoppas, men svårt att tro

..det är så lätt att undra, men svårt att besvara

Det man kan är så lätt, och allt annat är svårt.

Men kom ihåg, att..

..utan att veta, kan vi aldrig lära oss att förstå

..utan att säga det, kommer vi aldrig våga göra

..utan att hoppas, kommer vi aldrig börja tro

och

..utan att ställa frågor, kommer vi aldrig att få något svar!

Det är så lätt att glömma allt vi redan klarar av. Men tänker vi på det vi faktiskt har lärt oss och alla framsteg vi faktiskt har gjort den senaste tiden, så kommer vi utan tvekan att förstå, våga göra och tro med i framtiden. Att veta, säga, hoppas och undra är inget ‘bara’. De är verktygen för att i framtiden kunna bo i det hem vi nu bygger oss. I det hemmet kommer vi att förstå, göra, tro och ha svar.

Tags: , , , , , , ,

När man känner sig tjock och valkig

April 2nd, 2013

Har någon fråga till: hur gjorde du när du ökade i vikt och kände dig “valkig” och tjock? Ignorerade du det så gott det gick och försökte tänka på allt roligt istället? Känns som om det är så jag få göra när tankarna kommer. Och åt du trots att du var mätt? 
Många Kramar och tack igen!
Ottilia

Tankarna kan oftast bara fokuseras på ett par enstaka saker åt gången. Så ja, står man framför spegeln och letar fel, eller klämmer på magen så kommer man att känna efter lite extra mycket och höra ätstörningstankarna. Ibland kan det fungera att göra som du föreslår och “tänka på att roligt istället”. Tyvärr är det oftast lättare sagt än gjort.

Det behöver inte vara jobbigt att märka att man får mer former. Det kan bero på vilket inställning man har. Tänker man från början att man kommer känna sig så mycket tjockare och se alla valkar som hänger över, så är det nästan garanterat att det kommer till en början också. (OBS: det är inte för att man har blivit “valkig” utan endast för att man tror det). Tar man istället en titt från en utomståendes perspektiv, och inser att man faktiskt är väldigt smal och att man inte kommer att bli tjock och “valkig” (så länge man inte ligger på en övervikt) så kan inställningen göra viktuppgången mindre ångestfullt.

När jag låg på BMI 16 och flyttade för att studera i Stockholm kände jag mig emellanåt “normalsmal”. Visst, jag var inte lika mager som innan, men det är fan inte normalt att ligga på en anorektisk undervikt. När jag inom kort började inse, att “fan, jag är jävligt liten ändå. Knappast att folk tar mig som en högskolestuderande. Det här är inte okej!”, så tog jag mina första aktiva och verkligen villiga steg till att öka ytterligare i vikt. Jag åt näringsdrycker och är jag gått upp något kilo så kände jag mig mycket piggare och faktiskt friskare. Jag insåg att några kilon i viktökning fick “svältmagen” att äntligen börja plana ut, jag började nästan se smalare ut, viktökningen gjorde mig rent av snyggare!

Känner man att det är extremt jobbigt att äta fast än man är mätt så är näringsdrycker till att rekommendera för att hjälpa med viktuppgång. Annars är just “mättnadsfobin” något som man måste utmana för att kunna släppa och bli frisk. Man måste inse att mättnaden i sig inte betyder att man har blivit tjockare. För att få bukt med just mättnad- och hungerkänslorna så måste man till en början tvinga sig själv. Det kan ses som att avvänja kroppen med svält.

Jag har fortfarande svårt att äta när jag är mätt. Men det blir mindre och mindre ångestfullt för varje gång jag gör det. Igår t.ex. då det var “Påsk, födelsedag och massa gott så kände jag ingen hunger. Jag var riktigt proppmätt på slutet, men åt upp ändå, för att det var “fest” och det är inte varje dag man äter så. Vad gör det mig om en vecka om jag åt mig övermätt på en påskmåltid? Jag lär mig att det är okej att känna sig mätt, det är okej att äta mer ibland och nästa gång behöver jag inte ha en orolig inställning till det alls! (se “mättnad är inte viktuppgång“)

Jag tycket att du gör det bra som kan fokusera på roliga saker istället för ångesten. Samtidigt får man inte rymma från den. För att den ska försvinna måste man tacklas lite. “Okej, nu är det såhär, nu har jag världens jävla ångest för att jag åt så mycket och känner verkligen hur jag har gått upp i vikt.” och man får resonera lite med sig själv:

  1. Som Ottilia själv skrev i sin kommentar att man “känner sig” så är det “bara en känsla
  2. Kan man verkligen gå upp så mycket i vikt på sådan kort tid?
  3. Var det verkligen sååå mycket eller var det kanske en normal måltid egentligen?
  4. Är man verkligen tjock om man ligger på normal/undervikt?
  5. Kommer ens kropp att må sämre av att gå upp något kilo till?

Börja med en god inställning. Mättnad och viktuppgång behöver inte vara ångestfullt. Kommer ångest så acceptera den och vänta ut den. Se vad som har hänt, dra slutsats och inse att det inte var världens undergång. Det blir bättre och framöver blir det lättare.
All styrka till er alla <3

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Trötthet och rastlöshet

March 20th, 2013

Tack för ett riktigt bra svar!
Grejen är att jag varit inskriven på slutenavd på psyk och kommer i veckan skrivas ut för att klara mig själv, kommer vissa dagar vara ensam hemmaoch det är just ensamheten & känslan om att vara värdelös som sätter sig i skallen, och detta med känslan gör att man vill röra på sig hela tiden trots att man är helt slut i både huvud och kropp!
Fokusera på en sak som film och pyssel funkar en stund, sen måste jag byta grej.. hur lång tid tog det för dig innan du fick lust att göra mer saker och blev du sådär riktigt trött när du började äta mer? Känner nämligen av en grym huvudvärk numera…

KRAM!
Notis

Hej vännen! Vad kul att kommer med många frågor.

Jag förstår dig i rastlösheten. Jag är lika dan och det har jag alltid varit. Det var inte förrän jag nådde min bottenvikt och började med behandling som jag började med att ta det lugnare. Jag var som du beskriver det “helt slut i både huvud och kropp!”.

  • Vad gör man när man inte orkar göra något?
    Vilar.. typ ligger död
  • Vad gör ätstörningen när man bara vilar?
    Ger en ångest! 
  • Vad gör man när man får ångest?
    Försöker motionera.

Anledningen till att man blir så trött är för att kroppen verkligen inte har någon energi över till annat än återhämtning. Det är starkt rekommenderat att man tar det lugnt tills man kommit ur svälten. Sedan kan man börja aktivera sig mer och mer allt eftersom. Vi behöver röra på oss för att må bra, och när man har kommit så långt att kroppen är i en uppbyggningsfas (inte återhämtningsfas) så är det nödvändigt att få vardagsmotion. Kroppen behöver stärkas, men detta är inte förrän efter den har fyllt på alla tomma lager och reparerat alla skador.

Försök att vila nu ett tag. Var riktig lat! Hitta något intresse att grotta ned dig i ett tag. Fäst dig i en viss bokserie eller lär dig spela gitarr. Det är viktigt att man har något annat att fokusera på när ångesten kommer. Vilket inte är lätt alls! Men säg till dig själv att det är okej att ta det lugnt nu, din kropp behöver det. Senare, när du mår bättre så kommer du att få röra på dig utan att det skadar och då kommer det få dig att må ännu bättre! 😀

Min behandlare sa även att en viss rastlöshet brukar uppstå vid undervikt. Kroppens instinkter är att gå ut och “jaga” när man inte har alla energireserver. Det kan också bli en bidragande faktor till sömnlöshet och rest-less-legs så att säga. Men det försvinner när man går upp till normalvikt.

 

Tags: , , , , , , , ,

Påverkas inte av andras felaktiga uppfattningar om hälsa

March 5th, 2013

Har du något tips på hur man kan sluta att jämföra sig med andra, så fort någon säger att dom ska ner i vikt får jag panik.. speciellt när dom redan är smala.. jag mår dåligt när folk säger det..

Hon är smal, han äter det där, han är benig, hon äter inget, hon äter allt, hon är tjock, han äter mindre än mig, hon har smalare ben än mig, har denne en ätstörning?

Allt för ofta jämför vi oss, allt för ofta dömer vi andra. Allt för ofta tänker vi på utseende och allt för ofta är vi så hårda mot oss själva. Vi ska vara smalare, äta mindre, snyggare, träna mer och hälsosammare. Man är bra om man går ner i vikt och det är beundransvärt att hålla sig ifrån sötsaker.

Vi kan skylla på media och skönhetsideal hur mycket vi vill, men vi kan inte riktigt påverka det idag. Framför allt kan vi inte påverka hur andra agerar utefter dessa. Det vi kan påverka är vårt eget beteende och sedan uppmärksamma andra om vad som egentligen är ett sunt matförhållande.

Jag påverkas också lätt om folk i omgivningen talar om mat, hälsa osv. De är inte konstigt att det är frustrerande. De har ju ofta så fel och där sitter en själv med all vetskap om vad som är “rätt”. Ibland kan man inflika eller påpeka vilka konsekvenser deras kost kan ha på deras hälsa, men väljer de att inte lyssna så är det ingen idé att tjata. Folk hör det de vill och man kan som sagt inte förändra andras beteende.

För att man själv inte ska bli indragen i andras “felaktiga” matprat och dieter brukar jag kaxa till mig ordentligt för mig själv. Låt de tro så fel, jag vet vad som är rätt. Himla med ögonen åt deras fixerade kommentarer, jag vet att det bara är knasprat. Låt de mixtra med maten om de vill, jag vet vad som är hälsosamt. Låt andra lägga ned tid, energi och skitsnack på att bli mer hälsosamma – jag har varit där, jag har gjort det, jag har lärt mig allt om det och nu vet jag bättre!

Låt inte andras dåliga beteende influera dig. Du vet vad som krävs för att du ska må bra – lita på det!

Nu var det extrapris på Lidls mellangrova - och jag kan återförenas med mina älskade äggmackor!

Nu var det extrapris på Lidls mellangrova – och jag kan återförenas med mina älskade äggmackor!

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp