Vi tar oss längre än vi vanligtvis tror

February 7th, 2015

Om man blickar tillbaka några år och jämför, så ser man hur långt man faktiskt har kommit. Det har skett otroligt många förändringar både i sin omgivning och hos sig själv.

Om vi blickar framåt kanske vi inte ser samma mängd förändring inom de kommande åren, men historien än det enda riktiga sanningen vi har. Så om vi har tagit oss så här långt på endast dessa år – hur långt kommer vi inte då ha kommit om några år?

Tags: , , , , , , ,

Varje steg är ett FRAMÅT-steg

January 30th, 2015

I vissa stunder känns det som att man står och kämpar med samma strider i livet. Ibland kan övertygelsen vara så stor om att man aldrig kommer att ta sig vidare, att man helt enkelt börjar ge upp på sig själv. Tillfällen kommer då motivationen trynar och man tror att man alltid kommer behöva vara sjuk.

Sedan kommer det för sig att blicka tillbaka – påminna sig själv om hur fruktansvärt jobbigt det var förut och hur många saker som faktiskt har förbättrats. För visst har vi alla gjort framsteg, dem blir bara svåra att lägga märke till på kort sikt. Ibland behövs det helt enkelt att man ser till en större helhet för att införskaffa sig den verkliga uppfattningen om vilken situation man befinner sig i.

Det är klart att man inte blir frisk på en dag eller två, och inte heller några veckor, månader och ibland inte ens år. Jag minns så väl när jag först började inse min sjukdom och läste om andra som hade varit sjuka i flera år och jag kunde inte förstå hur det kunde ta sådan lång tid för dem. Nu har jag själv haft ätstörningar i närmare fyra år, och det är helt sjukt att det har gått sådan lång tid (!). Det har funnits perioder som har varit extremt tuffa och perioder där man näst intill känt sig helt fri. Så, jag förstår nu att frisk är ingenting man blir en gång, utan ibland behöver man jobba för att bli det flera gånger. Och bara för att man kanske blir sjukare igen, flera gånger, så betyder det inte att man fortfarande står och stampar på samma gräsplätt. Det är ju en enorm förändring som har skett sedan jag först svalt mig och tills idag, även om ätstörningen fortfarande har satt sina spår.

Jag är övertygad om att både det vi kallar för fram- och “baksteg” faktiskt är ett nästa steg i livets riktning. Striderna kan vara den andra lik, men det är aldrig samma, för att du är aldrig samma människa som du en gång varit – vi är under konstant utveckling. Och genom att blicka tillbaka tror jag att vi lättare kan skapa en förståelse över hur långt vi faktiskt kommit i livet på en sådan kort tid. Hur snabbt både jobbiga och mer trevliga perioder i livet har passerat oss förbi. Nu menar jag inte att stressa er eller tänka “shit, snart dör jag”, utan bara att vara medveten om att livet består av så otroligt många epoker att ett enda tillfälle eller en enda period är endast en del i hela vårt liv. Under en eller några få tillfällen kanske man inte märker någon större utveckling, men om man slår ihop flera utav dessa kan man nog se en fantastisk utveckling hos sig själv.

En utveckling betyder inte att livet känns felfritt, det kommer det heller aldrig att vara, men det betyder att allting är föränderligt och vi vandrar aldrig i samma cirklar. Om det nu vare så att vi gick samma stig om och om igen, så skulle varje gång ändå vara en ny gång, och vi vandrar den med nya infallsvinklar och erfarenheter. Vi har blivit starkare och rikare!

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur gör man för att bryta mönstret och få lust till livet igen?

June 24th, 2014

Här kämpar vi med matångest. Hur gör man för att få den drabbade att förstå att det här är skit. För mig känns det som min dotter valt att bli kvar i ätstörningen. Hur gör man för att hon ska ta klivet och bryta mönstret, få lust till livet igen. Just nu är det tungt mest för henne men även för mig och resten av familjen. Det känns som vi aldrig kommer ur den här skiten.
– Carina

Hej Carina!

För en del händer det någonting som får det hela att slå om. För en del finns det en tidpunkt där man bara bestämmer sig för att lämna skiten, också tar man tag i det och gör alla förändringar. En del har en tydlig vändning och det kan vara olika saker som orsakar den. Men de allra flesta måste bestämma sig flera gånger. Viljan att leva kommer inte bara genom en händelse eller ett tillfälle som gett en motivation. För de allra flesta tar det tid, tålamod, och flera fighter innan man börjar se att man faktiskt har kommit någon bit på vägen tillbaka till livet.

Som en nära släkting till mig påpekat flera gånger så handlar det mycket om att låta det få ta sin tid. Ju mer man hetsar över att bli frisk så fort som möjligt, desto mer besviken och frustrerad kommer man att bli över att det inte går framåt. Även om det faktiskt gör det, det går framåt, även om det också går bakåt ibland. Jag ser det som att varje bakslag även är ett steg framåt – makes sense?

Som min behandlare påpekade så blir de allra flesta faktiskt friska från sin ätstörning – det tar bara oftast väldigt lång tid och man behöver jobba med den flera gånger. Jag tror inte riktigt att man som utomstående kan göra så mycket mer än att visa stöd och ge kärlek. Det är viktigt att man som drabbad får känna sig älskad och omtyckt. Det är viktigt att veta att man inte är ensam. Däremot är det omöjligt att ge någon annan livslust – den motivationen måste man hitta inom sig, och det kommer inom sin tid, så länge det finns stödet för det i omgivningen.

Jag förstår att de flesta av er önskar att höra något annat. Kanske finns det förhoppningar om att jag eller behandlare sitter med facit i hand, bara det att ingen riktigt överlämnat det. Om det nu fanns någon knapp att trycka på eller ett piller att ta för att bli frisk och fri från denna förbaskade ätstörning är jag övertygad om att vi hade blivit tilldelad den för länge sedan. Anledningen till att det är så kämpigt är för att det finns ingen exakt “såhär gör du”-manual för att bli frisk. Det vi gör är att stötta och vägleda varandra framåt och förhoppningsvis kan våra erfarenheter och lärdomar leda oss på rätt väg.

Kämpa på! Det här har vi!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tillbaka blickar som konkret exempel på framsteg

May 19th, 2014

Jag tycker det är svårt att försöka trösta sig med abstrakt prat om bubblor och ljus och vägar.
SsS

Tack för kommentaren. Det är du garanterat inte ensam om att tycka. För en del kan det “abstrakta pratet” ge mer insikt och hopp än något annat, medan andra behöver se mer konkreta exempel. Så, nu, från abstrakt till konkret.

Låt oss göra en tillbaka blick i historien. För ca 4 år sedan började jag insjukna i anorexian. Ett år senare startades denna blogg. Då skulle jag jobba för att bli frisk för första gången. Då var det extremt svårt att äta en normalstor portion och ännu svårare att acceptera en viktuppgång, men jag fortsatte att vandra framåt på något sätt ändå.

 

Maj 2012 skrev jag…

may2012

 

Här började jag besvara frågor som jag själv hade. Är det svårt att gå upp i vikt? Behöver man verkligen äta 2000 kcal? Vad händer när jag gör det? Blir jag tjockareEfter denna insikt kunde jag dela med mig utav det ljus som gått upp för mig och det hjälpte mig att ta nästa steg framåt.

 

Maj 2013 skrev jag…

may2013

 

Vid denna tidpunkt var maten inte längre ett problem. Jag hade rest en bra bit på vägen, tagit möjligheter och upplevt livsglädje. Nu kunde det vara svårt att greppa att jag en gång varit så sjuk, samtidigt som jag var osäker på om jag någonsin kommer att bli frisk. Ändå hade jag tagit mig såhär långt! Jag hade blivit så otroligt mycket mer fri från ätstörningen.

 

Maj 2014 skriver jag…

IMG_1010cropred

Om ni inte tror på att ätstörningen har en förmåga till att förblinda oss från det egentliga ljus som finns i omgivningen, om ni inte tror på att det går att må bättre genom att äta ordentligt, om ni inte tror på att det är värt att kämpa för att må bra, om ni inte tror på att vi tar oss framåt på livets väg hela tiden och om ni inte tror på att det finns en ljusare framtid, en framtid värd att sträva efter – vad gör ni då här? Vad har ni då gjort här på min blogg? För på något sätt är det precis dem sakerna som står beskrivna i mina texter. Alla mina erfarenheter under tre år med anorexia och alla lärdomar som gjorts på vägen. Har ni inte sett vilken utveckling som skett? 

Varje gång jag blickar tillbaka på den tid som varit blir jag påmind över hur långt jag egentligen tagit mig. Det jag menar är att i stunden kan allting verka som att man står och stampar på samma ställe, men även varje stampning tar en framåt, det går bara extra långsamt. Tiden står aldrig still, den går och går, precis som vi. Ibland vandrar vi in i ett dimmoln och ibland springer vi under solsken. Det är som det är och det tar den tid det tar. Kom bara ihåg att vi tar oss alltid framåt!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Det finns ljus – låt vägen ta dig dit!

May 15th, 2014

I de mörka stunderna befinner vi oss i en bubbla. En bubbla som polariserats för att hålla delar av ljuset ute. Där inne ser vi inte alla möjligheter och all glädje som går att finna i omgivningen. I de mörka stunderna ser vi inte vägen utanför, vi ser inte hur lång vi faktiskt kommit på vår åktur och vi glömmer bort att det faktiskt är den polariserade bubblan som håller ljuset borta. Ljuset finns, lika så finns möjligheter och även livsglädje.

Livet handlar inte om att må dåligt eller må bra. Det är en väg där vi stöter på alla känslor och tillstånd utav välmående. Att uppleva hur ett mörker återfinner sig i en liv, handlar inte om att vi gör tillbaka steg eller upphör vandra framåt på livets väg. Det är endast ett steg på vägen.

Du kanske inte ännu ser vilka fantastiska möjligheter som väntar bakom kurvan, men jag kan i princip garantera att när du väl tagit dig upp för denna backe så öppnas bubblan upp och ljuset släpps in. Där kommer du stå, nästan förvånad över hur långt du kommit och nästan glömt bort hur blind du varit utav bubblans polarisering. Har du verkligen åkt såhär långt?

Ja, för vi går hela tiden framåt på vägen, oavsett om vi vandrar i ljus eller mörker. Båda delarna kommer vi bemöta i livet. När vi kommit till insikten om att livet inte endast består utav mörker, då, då kan vi finna de saker i omgivningen som håller oss på banan. Då kan vi njuta av ljuset, våga ta möjligheter och uppleva livsglädje.

Det kommer fortfarande att finnas hinder på vägen, men ju fler vi hoppar över, ju starkare blir vi och desto lättare blir dem att bemöta. Bubblan kommer och går, men kanske lyckas vi att en dag picka hål på den. Kanske behöver den aldrig mer dölja ljuset i omgivningen för oss. Kanske kommer det en dag där vi aldrig mer behöver förblindas av ätstörningens dimma. Men fram tills den dagen får vi inte glömma bort att leva. För det gör vi, och nu vet vi även att det finns saker att leva för, det finns ljus och det finns glädje. Låt dessa saker hålla dig på vägen även när den tenderar att svänga, för att efter kurvan väntar de på dig igen – håll bara i dig och låt resan ta dig dit!

IMG_1010cropred

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Feel free, live happy, today is the day

July 30th, 2013

Av idag läggs det stor vikt på framtid och framgång. Vuxna som barn sliter asset av sig för att vinna lycka i framtiden. Många pinar sig genom vardagen med tänket “jag plågar mig nu för att må bra sen”. Kanske är det en försvarsmekanism för att man inte ska gå under för stunden, kanske hjälper det att blicka framåt när livet känns som en stor plåga, men många gånger är det kanske inte heller det bästa alternativet att enbart kämpa för framtiden. En del saker behövs göras som lägger grunden för ett framtida välmående. Jag tror dock att mycket av det vi pinar oss igenom inte gör oss varken lyckligare för stunden eller i framtiden. Det går inte att må bra i ett liv där allting går ut på att prestera och “få det bra sen”. För att må bra måste vi ha roligt.

Det viktigaste i en mans liv är att må bra. Varför inte söka glädje i vardagen? Varför inte välja roligt framför plågan? Varför inte leva idag istället för imorgon?

Psykisk ohälsa uppstår pga. många olika anledningar, men jag är övertygad om att ett liv utan glädje inte är ett hälsosamt liv. Det är så lätt att lägga alla förhoppningar på framtiden och glömma bort att ta hand om sig själv för stunden. Vad är framtiden utan nuet? Att må bra är väl det vi alla strävar efter på något sätt. När ska vi sluta tala om lycka som ett mål i framtiden och börja leva som lyckliga här och nu?

Och mitt hjärta blödde inom mig, ty ni kan endast bli fria, då själva längtan att söka friheten blir en hindrande sele och då ni slutar att tala om friheten som mål och fullbordan.

Ni blir fria, inte när era dagar är utan bekymmer oc era nätter befriade från saknad och sorg, utan när dessa ting omgjordar era liv, men ni likväl höjer er över dem, nakna och obundna.

Profeten, Kahlil Gibran, kap 14.

IMG_0628redcrop

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Rätt behandling för rätt väg

July 25th, 2013

Inställning. Möjligheter. Livet. Glädje. Trygghet. Självtillit.

Av vilken sjukdom man än lider utav påverkas ens liv av konsekvenserna. Sjukdomar tar upp tid, energi och försämrar hälsan. Det går inte att må helt 100 när sjukdomen har övertaget. Det behövs vägledning, det behövs en kamp och det behövs ett förändrat tankesätt.

Jag hade tur som hamnade med en riktigt klok behandlare. Behandlingen var inte perfekt men min behandlare uppmuntrade mig till saker och sa sådant som förändrade hela min vardag och livsinställning. Även om behandlingen hade sina brister så fick den mig att finna min egen väg tillbaka. Den tog mig tillbaka till livet och starkare än någonsin. 

Utan det hjälpen hade man inte varit samma människa idag. Samma behöver nödvändigtvis inte betyda sämre, men med tanke på hur mycket bättre man mår nu är det otroligt att det kunnat varit bättre utan. En bra behandling, stöd som passar ens behov, vilja och ambitioner kan ha en sådan stor roll på en människas liv.

IMG_0579red

Här är jag idag. Glad. Nästintill lycklig. Inte 100% frisk, men sund. Jag vågar leva. Jag vågar ta chanser och jag vågar tycka om mig själv.  Vem hade jag varit om jag inte fått denna uppmuntran och tankesätt från min f.d. behandlare? Jag vet inte vem, men jag vet att det inte hade varit den glada, vågade och självsäkra tjej jag är idag. En person jag inte vill förlora.

Tack vare rätt behandling, rätt person, vid rätt tillfälle i livet så finner man sin väg. Den inställning som kommer bära en framåt.

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

En ny dag med nya tag

March 22nd, 2013

Ibland mår man dåligt. Punkt. Men det är ingenting att grämja sig över. Alla människor mår dåligt emellanåt och det är nödvändigt! Vad vore toppar utan dalar? Varje dag är inte en dans på rosor och varje dag behöver inte vara det heller. Det viktigaste är att man inte fastnar på botten. Desto längre man stannar där, desto mer hemmastadd blir man och ju svårare blir det att släppa tag om.

Jag har haft en dipp de senaste dagarna. Jag vet inte varför, men det behöver jag inte grubbla på heller. Några i omgivningen har blivit oroliga, då de inte är vana att se mig så här frånvarande. Personligen oroar jag mig inte. Jag vet att jag kan må dåligt ibland, det har jag rätt till att göra. Framför allt vet jag att  det inte varar för alltid. Det vänder inom kort om jag bara accepterar läget som det är nu. Låt mig må dåligt ett tag, så kan jag bli glad sedan! 😉

Idag är en ny dag med nya tag.

Det må vara bland det mest klyshiga man kan säga, men det är så sant! Idag tag jag nya tag! Nu ska jag börja jobba mig framåt igen! 😀

Jag sitter just nu och mumsar på min ANDRA macka. (Framsteg all over again) :D

Jag sitter just nu och mumsar på frukostens ANDRA macka. (Framsteg all over again) :D

 

 

Tags: , , , , , , , , ,

Rough Times

May 10th, 2012

Efter en jobbig vecka med mycket ångest, jobbiga känslor och tankar så har jag längtat extremt efter morgondagens möte med min behandlare. Både för mig själv – att komma in på rätt bana igen, men också för att min pojkvän och föräldrar skulle vara med.

Idag fick jag veta att min kära behandlare kommer vara sjukskriven i ca två veckor framöver. Vilket innebär inget möte imorgon, och inget möte på onsdag..

Jag rasar samman av känslor. Den här dagen har blivit för mycket för mig. Jag vill krypa upp i ätstörningens falska trygghet och hålla om den, för den kan trösta. Motivationen och viljan att kämpa framåt har sipprat iväg, det jag kan lyckas med är att se till att det inte går bakåt.

Just nu känns allt bara för jobbigt; ingen livslust, ingen ork för skolan, inga känslor för pojkvännen heller. 
Förstår inte hur jag ska ta mig framåt dessa veckor? Jag som ska iväg på studentresa också! och allt viktigt i skolan – hur ska jag orka med det? Ska mitt liv verkligen falla samman nu?

 

Ps. jag kommer få träffa min förra behandlare nästa fredag. måste hålla ut tills dess..

Tags: , , , , , ,

Om jag varit frisk…

March 27th, 2012

..hade jag dansat med dessa brudar!
I helgen var de och tävlade på Nordiska Mästerskapen, och fy sjutton vad bra dom har blivit!

Dansen har länge varit något jag brunnit något så enormt för. Man har lagt ner så himla mycket tid och energi på det, för det har varit så himla kul så man velat! Tävlingsdansare på elitnivå var jag. Men i höstas då terminen skulle starta så sa farsan ifrån. Föreningen blev informerad om att jag gått ned mycket i vikt, och jag blev “förbjuden” till att träna. Själv var jag helt inställd på att jag skulle vända och gå upp i vikt och snabbt komma i kapp. Jag MÅSTA ju liksom vara med och tävla nu under våren – tänkte jag.

Jag var tränare till yngre tjejer under hösten och höll mig på så sett fortfarande med i föreningen. Men när 7-åriga tjejer börjar lyfta en och påpeka att de vill ha “lika smala ben” som en själv, så kändes det bara inte rätt. – vilken förebild.

Nu står jag utanför föreningen, men hoppas att kunna följa med och peppa när de åker och tävlar på SM i maj.

När dansen inte längre var en tillräckligt stor motivation för mig så tappade jag nog lite hopp. Vägen tillbaka var för lång. Men idag finns det ingen för lång väg tillbaka. Det finns vägen framåt eller sidospåret ner för kullen.

När jag blir frisk nog så ska jag träna och dansa som aldrig förut. Jag kommer inte bara dansa med hjärtat utan jag kommer dansa med livet!

Tags: , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp