Nästa steg framåt

January 1st, 2016

Ett nytt år. En ny tid. Och nya erfarenheter.

De senaste åren har jag skippat att göra löften och istället sätta upp mål för det kommande året.

Förra året handlade mina ambitioner övervägande kring kosten. Det gör de inte idag. För ett år sedan var jag mitt upp i behandlingen på Idun, sålunda är det inte konstigt att många tankar fortfarande snurrade kring mat och träning. I somras beslutade jag att avsluta behandlingen och ta stegen på egen hand mot den riktning i livet som jag ville vandra. Det har inte alltid varit en dans på rosor, men det var helt rätt beslut för mig att ta.

Avslutet på 2015 och början på detta nya år tillbringar jag på andra sidan jordklotet och i ett land där hälsohetsen till synes är icke-existentiell. Att spendera tre veckor i denna värld har givit mig en uppsjö av insikter. Men jag ska vara uppriktig med er och säga att denna resa har inte varit lika underbar och rogivande som planerat. Livet blir ju inte alltid som man tänkt, eller rättare sagt blir livet nog ytters sällan som man tänkt. Det innebär ju inte att resan varit misslyckad för det. Det innebär inte att livet är misslyckat för det. Nej, jag ser det som att så som det mynnat ut var så det var meningen att bli. De upplevelser man fått kanske inte varit de man förväntat sig, men de erfarenheter de bringat dig tror jag varit nödvändiga för att ta med sig till framtiden.

Så, vad innebär ett nytt år för mig? 

Jag har snart drivit den här bloggen i fyra år. Den startades i och med mitt beslut att anta kampen mot Anorexian och kommer även att avslutas i samband med att kampen nått sitt slut. Men likt som allt annat i livet inte är svart eller vitt, är heller inte en person enbart sjuk eller frisk.

För att kunna gå vidare i livet tror jag också att det är nödvändigt att släppa taget om de saker som ständigt håller oss tillbaka och påminner om oss det vi tappert försöker frigöra oss från.

För en liten tid sedan slog jag fast vid saken och började lansera en ny bloggportal halsosoffan.se för att skapa möjligheten att fortfarande kunna skriva om det jag brinner för: hälsa, utan att ständigt ha ätstörningen som utgångspunkt.

Sålunda, kommer det nya året innebära för mig ett nytt hälsofrämjande arbete framför allt för mig själv och förhoppningsvis även för andra. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med mig på resan framåt genom hälsosoffan, annars kommer soelas.se forfarande att ligga kvar för obestämd tid framöver.

Jag får passa på att önska er alla ett gott nytt år och massvis med nya givande erfarenheter!

 

Happy new year! #happynewyear

A photo posted by Sofie Asp (@halsosoffan) on

Tags: , , , , , , , , ,

Är du frisk eller sjuk?

November 21st, 2015

Vet du vad?

  • Om du skriver på sociala medier att du är stolt över att du haft ett sådant bra träningspass så är du sjuk.
  • Om du lägger upp en bild på att du ätit kvarg till mellanmål så är du sjuk.
  • Om du väljer en sallad när du ska äta ute med vänner så är du sjuk.
  • Om du tackar nej när någon bjuder på sötsaker så är du sjuk.
  • Om du säger att du hellre tar en promenad än bussen dit du ska så är du sjuk.
  • Om du undrar vad det är för någonting i maten så är du sjuk.

Om du överhuvudtaget gör eller säger någonting som kan förknippas med ätstörningar så kommer du alltid att förbli sjuk. I alla fall är det vad omgivningen tenderar till att tro.

Låt mig få omformulera ett mycket väl känt citat:

Frisk är vad frisk gör.

Frisk tränar ibland, och ibland inte. Vid tillfällen vill frisk dela med sig av något som frisk tycker har varit bra, och ibland håller frisk det hellre för sig själv. Frisk tycker om flera olika maträtter, ibland vill frisk ha en rejäl köttbit och ibland är frisk mer sugen på en sallad. Frisk äter gärna goda saker, men ibland är faktiskt inte frisk sugen på godis – och tackar då nej. Frisk kan vara lat och ta bussen till skolan de flesta mornar, men ibland känner frisk att det vore skönare att få röra lite på sig. Frisk är nyfiken på vad kompisens goda maträtt består av och frågar.

Varför får inte f.d. sjuk också göra som frisk? Kommer sjuk aldrig att få kalla sig friskFrisk får ju göra vissa saker som sjuk också gjorde, bör inte sjuk också få göra sådana saker som frisk?

I detta fall tror jag att allt för många har ett “antingen-eller-tänk”. Att antingen är man frisk eller så är man sjuk. Jag tror inte att det fungerar riktigt så. Jag ser det snarare som en tallinje och att man befinner sig någonstans däremellan. Kanske kan man till och med lägga till fler axlar för att kartlägga en persons hälsa (?). Men jag tror definitivt inte att det är svart eller vitt i detta fall. Man måste se till helheten och inte döma utefter enstaka händelser eller vissa delar av en persons liv. Så varför måste vi klassa oss som frisk eller sjuk?! Kan vi inte bara bestämma att vi alla ligger någonstans där emellan och sedan observera vilken riktning det går i?

Jag vill bli stämplad för “ätstörd” lika lite som att du vill bli dömd för den person du var för 5 år sedan. Alla människor utvecklas och går framåt i livet. Vad nyfiken på det istället för att ständigt jämföra med det förflutna.

Blir det inte fel när vi tillåter friska människor att göra “sjuka handlingar” utan att klassa dem som sjuka, men om du en gång varit sjuk så får du aldrig i ditt friska liv göra en sjuk handling?! Bör inte alla kunna vara friska på samma villkor i slutändan?

Tags: , , , , , ,

“Jag älskar fortfarande träning och vill äta balanserad mat”

October 22nd, 2015

I detta inlägg hänvisas det till några stycken ur Elina Sundströms bok HälsohetsHennes ord satte mitt i prick på mina tankar just nu, så jag hade inte kunnat formulerat det bättre själv.

IMG_4066IMG_4065

 

Under den senaste tiden har jag blivit ifrågasätt när det gäller mitt tillfrisknande. Det är ingenting som är konstigt. Det är väntat att personer i omgivningen kommer granska ens uppvisande beteende och göra en egen bedömning huruvida personen i fråga kan klassas som frisk eller inte. Men som Elina så väl beskriver behöver det inte vara sjukt att vilja äta näringsrik mat och röra på sig. Man ska inte behöva proppa i sig godis framför andras ögon och lägga träningsdojorna på hyllan för att klassas som frisk.

Oavsett om man har haft en ätstörning eller inte så är “bra” mat och motion fortfarande hälsosamt. Att välja frukt framför en bulle, eller träningsresa framför solresa behöver inte vara sjukt. Allt handlar om varför man gör det. Är det ett tvång eller någonting du själv faktiskt mår bra av?

Att vara frisk handlar om att lika gärna kunna välja en sallad som en pizza när du beställer på restaurang, men att du tar det som du vill ha i stunden. Om du känner dig riktigt sugen på en pizza är det pizzan du ska välja, om du känner mer för en svalkande sallad ska du också få välja att äta den. Det ska man inte behöva förklara för någon.

Jag gör medvetna val när det kommer till min kost och träning. Det handlar om att jag vill leva sunt men utan krav och begränsningar. För mig är det inget lidande att inte äta godis och chips på en fredagskväll. Det är ingenting som tilltalar mig. Visst kan jag smaka lite, men det finns så mycket annat gott jag hellre smaskar på. Och för mig är det ingen pina att släpa mig till gymmet efter skolan. För det mesta längtar jag efter att få åka dit. Det är mitt ställe där jag hämtar ny energi till att orka med andra ting i vardagen. Ibland finns inte motivationen och då försöker jag skapa någon form av rörelse på andra sätt (yoga, promenad etc.). Inte för att förbränna kalorier, utan för att både min kropp och psyke mår bättre av ökad blodgenomströmning. Jag sover bättre, jag äter bättre och jag tänker bättre.

Jag menar inte att alla människor måste vara matintresserad och älska träning för att vara hälsosam – inte alls! Alla är olika och det är här som Elina också menar att man måste lära känna och vara ärlig mot sig själv. Gör jag det här för att jag vill och mår bra av det, eller gör jag det pga ångest och kontroll?

Anledningen till jag att jag inte längre upplever att mat är något större bekymmer för mig är för att jag är medveten om mina val. Folk kommer till att kritisera och ifrågasätta – det får man räkna med. Det kan kännas lite tråkigt att ha ett vakande öga över axeln när man lägger upp sin middagsportion eller ständigt få misstänksamma blickar när man tackar nej till efterrätten. “Svälter hon nu igen?” Kanske folk tänker. Men att skippa en efterrätt en gång påverkar min vikt lika mycket som om jag skulle ta dubbla portioner en annan gång = ingenting!

Det handlar inte om vilka val man gör utan om varför, och jag vet varför så fråga mig hellre än att dra förhastade slutsatser. Det som syns på sociala medier är endast en mikrodel av verkligheten.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Redo för tentaperiod!

October 10th, 2015

Det börjar närma sig tentaperiod. För att kunna få ut så mycket som möjligt har jag ägnat denna dag till att minimera möjliga distraktioner.

  1. Storstädat hela lägenheten.
  2. Tvättat all skit-tvätt.
  3. Laddat upp med superfoods.
  4. Tillagat matlådor för hela veckan.
Någon som provat?

Någon som provat Maca eller Spirulina?

Gjorde en fantastisk god smoothie!

Gjorde en fantastisk god smoothie!

Insåg att jag hade en aning för få matlådor för sådant storkok.

Tänker att jag inte ska behöva svälta denna vecka i alla fall!

Det känns otroligt skönt att ha fått så mycket i ordning denna helg. Då skapas det stora möjligheter att lägga större fokus på studierna under den kommande veckan. Känner mig lugn och faktiskt taggad, so bring it – I’m ready! 😉

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Bränn inte ut dig själv – vila lite varje dag

October 8th, 2015

Det är skrämmande att tänka på, hur överaktiv jag varit tidigare och hur pass många som andra som är det idag. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna ta det så pass “lugnt” som jag gör nu, och ändå kan det vara stressigt vissa dagar. Men att göra mer än vad jag gör nu, visst skulle jag säkerligen klara av det, men jag skulle inte må bra.

Sålunda kan jag dessa dagar ställa mig förundran till hur alla andra klarar av att samtidigt studera heltid, jobba, träna och sitta med i styrelser eller dylikt. Ja, det där var jag för två år sedan. Och då mådde jag faktiskt bra av det! Människan är skapt för att klara av stora belastningar periodvis. Det är en nödvändighet för vår överlevnad. Men det förutsätter också att den inom sin tid får återhämta sig från allt arbete, för återställs inte systemen kommer de att krascha.

Utbrändhet. Oavsett om det är en liten eller stor krasch in i väggen tror jag att det är extremt svårt att komma tillbaka på samma nivå med det som en gång bränt ut en. Kroppen protesterar. Hjärnan protesterar. Den vill inte utsättas för liknande igen. Den säger helt enkelt ifrån! Och det är ju en fullkomligt nödvändig mekanism för vår överlevnad också.

Vila. Är inte bara underskattat när det kommer till träning, utan också i vardagen. För mig känns det guld-värt att varje morgon inte behöva stressa iväg till skolan/jobbet utan att få äta min frukost i lugn och ro. Samt att någon gång under dagen få tillfälle att koppla av, kanske hinner jag hem någon gång under eftermiddagen för att fika, slösurfa och ta en power-nap. Dessutom nedvarvningen innan läggdags är bland det viktigaste, och genom att kunna haft små pauser under dagen går hjärnan inte på samma högvarv när det väl blir dags för att sova.

Hjärnan behöver ha tid att bearbeta intryck och insikter som uppkommer i vardagen. Befinner man sig konstant i rörelse och lyckas inte finna tiden att koppla av emellan varven kommer all bearbetning behöva ske vid kvällsskedet. Detta är någonting som många upplever skapar sömnstörningar – hjärnan går på högvarv.

Det går. Att förändra sin livsstil. Många uttrycker sig som att de är fast i sitt jobb, måste plugga hela dagen, eller hinner inte äta ordentligt. Nu kommer jag vara rätt så hård. Jag har själv befunnit mig i en sådan situation, och inte alls för särskilt länge sedan. Jo, det går att förändra sitt liv sålunda att du hinner med att ta hand om dig själv.

Allt handlar om prioriteringar och vilka krav som ställs. Ställer du kravet att du måste bli färdig med de uppgifterna idag, ja, då kanske du blir illa tvungen att offra lunchrasten till arbetet. Men ofta finns det ingenting annat som verkligen säger att du måste göra någonting. Visst har vi alla skyldigheter gentemot vår arbetsgivare, men vi måste faktiskt inte jobba på det jobbet, eller vi måste faktiskt inte jobba en 40 h /vecka. Eller så måste vi inte ha alla de ansvarsposterna vi har, kanske vore det mer hälsosamt att fokusera på endast en sak i taget. Det är oftast ens egna krav som skapar alla dessa måsten. 

  • Jag måste inte ta min civilingenjörs examen på de utsatta fem åren. Jag måste inte ta den över-huvud-taget!
  • Jag måste inte gå i landslaget och ägna all min fritid åt träning. Jag måste inte träna över-huvud-taget!
  • Jag måste inte studera heltid och ha extra jobb på sidan om. Jag måste ingenting annat än det jag förväntar av mig själv.

Det jag gör nu är att studera på 75% och tränar så mycket jag orkar, och tro mig – det är tillräckligt, i alla fall till en början. Den enda skillnaden är jag inte går varje dag och känner panik och ångest över att jag inte alls hinner med mitt liv. I lugnare perioder känner jag att jag gärna skulle vilja göra något mer, men ett tag till vill jag ligga lågt, för det är så obeskrivligt skönt att hinna med sig själv.

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Överträning och återhämtning

October 3rd, 2015

Överträning är ett vanligt fenomen av idag. Det är inte konstigt med tanke på den hälsohets som utformats i vårt samhälle. Det är lätt hänt att fasta i tankefällan om att ju mer man tränar desto mer resultat får man. Men ack så fel man har. Oavsett vilka mål man har med träningen, handlar det om att träna smartast (inte mest). För mycket träning vet nog de flesta ändå leder till bristfällig återhämtning som medför en rad andra symtom (motivationsbrist, infektioner, skador, trötthet, sömnsvårigheter etc.). Men trots att vi känner till fenomenet och dess negativa följder tenderar fortfarande många personer att hamna i det som betecknas som överträning.

Jag tror att vi överskattar vår egen förmåga. På något sätt tror man att man är odödlig och att ens egen kropp klarar av med än andras. “Förra veckan orkade jag träna så mycket. Jag fattar inte varför det inte går nu.”. Ja, kroppen klarar oftast en extrem belastning under en kortare period. Den är fantastisk på det sättet att den har sina knep för att vi ska klara oss igenom en livshotande situation. Men den behöver också sin återhämtning.

Träning är en form utav stresspåslag som startar mekanismer i kroppen som gör oss starkare och mer uthålliga. Efter träningen bör återhämtningsfasen tillträda. Det är då som kroppen återställer sig och gör sig redo utifall den skulle utsättas för nya stressutlösande faktorer framöver. Därmed utsätts vi även för mycket stress i vardagen kommer det till att påverka prestationen under träningarna. Kroppens hormonnivåer kommer redan från början av träningspasset att vara ur balans.

Återhämtning handlar alltså inte enbart om att äta ordentligt för att inte bryta ned muskler i samband med träningen (vilket är den typ av återhämtning man kan läsa mest om), utan även om att kroppens stressystem behövs återställas. Självklart är kosten också väldigt viktig när det gäller återhämtning. En god kosthållning är grunden för ett stabilt välmående. Men det är viktigt att vi inte underskattar självaste vilan. Även om man äter bra i samband med träning så behöver både kropp och psyke vila från det med jämna mellanrum.

Vila behöver inte handla om att ligga fängslad i sängen en hel dag, utan det kan handla om att under en period variera träningen. Kanske ta några promenader istället, eller testa andra träningsformer som inte är lika fysiskt krävande. Sedan tror jag att OM man blivit övertränad behöver man vila helt från träning i några dagar för att sedan trappa upp med lättare motionsformer.

 

IMG_4031

Det viktigaste när man är lite träningsgalen (som jag är) är att bara uppmärksam på kroppens signaler. Den senaste veckan har min motivation inte alls legat på topp för gymträning. De intensiva passen som jag vanligt vis brinner för har inte känts tilltalande alls. DET är kroppens sätt att säga att den behöver en paus. Så det jag har gjort är att sköta kosten bättre och variera träningen (för att fortfarande få röra lite på mig).

Jag har lagt vikterna på hyllan för att istället utmana mig med Body Combat, testa HOT Vinyasa flow och gått på ett Jazz-danspass. Igår trodde jag att jag var redo att köra ett tufft gympass igen, men ack så fel. Nu blir det återhämtning och återhämtning som gäller. 

 

Tags: , , , , , , , , , , ,

Grundförutsättningar för ett stabilt välmående

September 26th, 2015

De fyra bordsbenen: mat, sömn, rörelse och socialt. När någon utav dessa pelare brister börjar bordet att vingla. Ser man inte till att laga det trasiga bordsbenet, utan fortsätter att belasta bordet kommer med största sannolikhet även andra ben att haverera. Fungerar inte maten, kommer inte sömnen att fungera heller. Fungerar inte sömnen kommer man inte orka röra på sig heller. Och fungerar varken mat, sömn eller rörelse kommer det garanterat påverka ens sociala delar av livet också. Allt hör samman. Och alla dessa tillsammans kommer kunna hålla en stabilitet i livet.

Jag vet inte om ni märkt det själva, men detta är i alla fall en av de största insikterna jag erhållit under de senaste åren. Det är dock lätt att glömma bort, lätt att förneka och lätt att prioritera undan. “Äsch, det gör väl inget om jag slarvar lite med maten idag”, “Sömn är överskattat”, “Varför känner jag mig så nere när jag bara legat hemma hela dagen?”, “Det är så jobbigt att vara social och hälsa på folk.”. Dessa är riktigt lurendrejeri-tankar.

  • Det är ALLTID viktigt att kroppen får rätt näring, annars fungerar inte de biologiska funktionerna som sköter kroppens välmående ordentligt.
  • Sömn är det viktigaste för att kropp och psyke ska få återhämta sig. Utan sömnen kommer så småningom utmattning som följd.
  • Vår kropp är skapt för rörelse. Blodet behöver få cirkulera, benen behöver belastas och musklerna behöver få arbeta och sträckas ut.
  • Människan är ett flockdjur i grunden. Det finns ett inbyggt behov av att känna tillhörighet och att få någon form av kontakt från andra människor. Detta bör inte underskattas!
    (OBS: undantag kan gälla för särskilda sjukdomar/diagnoser)

Ibland kan förvåningen uppstå när man helt plötsligt känner sig ledsen/nedstämd utan att finna någon anledning till det. Sådana tillstånd kan skapa stark förvirring och leda till att man grottar ned sig ännu mer i något som kan jämföras med depression. Men var ärligt med dig själv och fundera:

Har jag ätit ordentligt?
Har jag sovit bra?
Har jag varit ut och fått lite friskluft?
Har jag tagit mig tid att umgås med mina vänner och samtalat med mina familjemedlemmar?

Nog är det lätt att tro att en själv inte behöver äta, sova, röra på sig eller vara social med andra människor. Det finns ju en trygghet i det, samtidigt som dessa grundbehov ofta är grundande anledningar till mental ohälsa. Självklart finns det andra faktorer som spelar roll, jag säger inte att om alla dessa är bra så mår man klockrent. Men utan att ha grundförutsättningarna till att må bra blir det oftast betydligt svårare att veta vad som faktiskt får en att må dåligt. Äter du bra, sover bra, rör på dig dagligen och har ett socialt liv men fortfarande mår dåligt – ja, då kan det bli lättare att göra en rättvis bedömning och faktiskt ge rätt stöd för att arbeta med problemen.

När jag blir stressad, sover dåligt, äter sämre och inte orkar prestera under träningspassen går jag i botten. Jag tror gärna att det är något fel på mig för jag ser ingen anledning till att känna mig så pass nedstämd. Inget speciellt negativt har hänt i livet… Men, jag har helt enkelt inte tagit hand om mig själv. Såklart kropp och psyke protesterar! Ser inte jag till att må bra så kommer jag heller inte att göra det. Det är egentligen endast ren logik!

Så ät, sov, motionera och ta tid till sociala aktiviteter. Det behöver kropp och sinne för att DU ska MÅ BRA!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Testar PTO

September 21st, 2015

För ett litet tag sedan fick jag erbjudandet att prova på Private Training Online. Det ska verkligen bli spännande att se vilka rekommendationer som ges gällande kost och träning. Jag kommer prova på tjänsten under en 8-veckors period och sedan återkomma med en utvärdering.

Detta blir ett ypperligt tillfälle för mig att reflektera kring mina träningsmål. Tidigare har de varit rätt så självklara; antingen har det kretsat kring förbränning av kalorier/fett eller har målen varit att förbättra mig inom cheerleadingen. Nu när både anorexian och cheerleadingen är i stort sett frånvarande lämnas det utrymme för nya målsättningar – hälsosamma!

Inspiring and motivational training quote.: Health Quotes, Don T Training, Training Quotes, Mma Unbelievable, Motivation Training

 

Tags: , , , , , , , , ,

Det har varit mödan värt

September 18th, 2015

Vet ni?

Jag är väldigt tacksam över att få uppleva den ohälsa jag hittills har, och även mer därefter. Dessa upplevelser har hjälpt mig skapa en mer klarsynt förståelse över vad det verkligen innebär. Det gör att jag nu kan urskilja ohälsa från hälsa inte minst hos mig själv men även i min omgivning. Visst har det varit jobbigt på vägen och jag förväntar mig även motgångar i framtiden, men på något höger eller vänster känner jag en enorm tacksamhet för att jag faktiskt fått och får uppleva det. Lärdomarna, insikterna och erfarenheterna som ges utav dessa tuffa perioder känns i längden som en belöning på den mödan man behövt lägga ned för att ta sig igenom det. Jag skulle inte vilja vara någon annan person än den jag är idag, och jag ser fram emot att följa min egen personlig utveckling genom livets fram- och motgångar.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Min träning – del 1

September 13th, 2015

Jag vet att många av er läsare säkerligen är nyfiken på hur jag förhåller mig till träning nu när jag upplever mig som frisk från anorexian och ätstörningar. Tyvärr är det i många fall ett känsligt ämne och det finns risk att flera kan anse det som triggande med för ingående detaljer, och det är heller ingenting som jag anser är nödvändigt att förmedla. Mitt mål med träningen är att göra det för att det är kul och för att jag mår bra av det, sedan är det alltid en balansgång mellan lagom, för mycket och för lite. Men träning handlar om så mycket mer än enbart träningsmängden. Det handlar om varför?, när?, hur? och sedan även självklart hur mycket?

Mina svar:

Varför?
För att det gör mig till en lyckligare person.

När?
När jag känner för det, både fysiskt och psykiskt, samt när det passar in i schemat.

Hur?
Olika. Som det lämpar sig i stunden. Högintensivt till funktionellt eller enbart styrketräning. Ibland testar jag även på något nytt!

Hur mycket?
Tillräckligt ofta för att jag ska tillfredsställa min psykiska hälsa, och med tillräcklig vila för att det ska gynna min fysiska hälsa.

Jag kommer förhoppningsvis aldrig att skämmas över hur jag tränar. Ja, jag tränar rätt så mycket i jämförelse med normen, men jag vet varför jag gör det – för att det får mig att må bra, och det är ingenting jag känner att jag behöver undanhålla. Skäms man över hur mycket man tränar är det med största sannolikhet pga att man innerst inne vet att det är för mycket (eller för lite) än vad som är bra för sitt eget bästa.

Framöver kommer ett stort fokus hamna på just träning i syfte att bevisa möjligheten att vara träningsintresserad trots ätstörningar i bagaget. För träning är inte något dåligt i sig, det handlar helt enkelt om vad man gör det till: ett måste, ett tvång och kompensatoriskt/ångestdämpande medel ELLER något kul, självförverkligande, stärkande och HÄLSOSAMT intresse.

Tags: , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp