Ett försvar mot “överkänsligheten”

August 3rd, 2014

När saker och ting går dåligt och det känns som att man är på väg ned i skiten igen, målas det upp en bild om att det endast ligger ett brant stup framför en. Den bilden i sig leder till ytterligare negativa tankar om sig själv och sitt liv. Det som gått dåligt kanske egentligen inte behövs ses som en stor grej, men visualiseringen om hur allting kommer fortsätta vara skit leder en lätt till nedstämdhet. 

När man hamnat i denna nedstämdhet vill man inget hellre än att ge upp. Ge upp i kampen, ge upp på sig själv och ge upp på livet. Det finns ingen ork eller vilja att känna glädje. Man har liksom fastnat i sina egna tankar och föreställningar om att det alltid kommer att vara skit och vägen framför en pekar som ett stup, rakt ned åt helvetet. Allt detta kan ske endast på grund utav en liten sak i vardagen som gått fel.

Med erfarenhet lär man sig att vägen framför en kommer inte alls att stupa i all oändlighet. Man har varit med om sådana situationer förut, dagar när man bara vill ligga och dö under täcket i väntan på att någon ska finna en i sin ensamhet och lyfta en ut i ljuset. Dagarna passerar en och likaså gör dessa känslor. Kurvan fortsätter inte nedåt för evigt, den kommer att vända och få en att lyfta upp sig själv. Ibland tar det bara tid..

Jag har lärt mig att när mina känslor börjar få mina tankar att överdriva situationen, när nedstämdheten och förtvivlan börjar tränga sig in så hjälper det att byta miljö. Lämna platsen, gör någonting annat, koppla bort tankarna på ljust den jobbiga saken för ett tag, rymma från omgivningen som bringat denna nedstämdhet och stället där jag bara vill gömma mig under täcket. Det känns motigt i början, för att det finns en övertygande känsla som säger att man inte kommer att kunna bli glad igen – men det är inte sant, det går att bli glad igen! Man kommer att bli glad igen! Man måste bara våga vara öppen för de känslorna.

En del kanske anser att det är “fegt” att rymma ifrån situationen, medan jag anser att det är ett sätt att försvara sig själv på och det är inget fel med det! Det handlar inte om att försvinna för alltid eller helt och hållet glömma bort tankarna, utan det handlar om att koppla bort dem i stunden som hettan är som värst, för att senare kunna återgå till det som varit jobbigt och lättare kunna hantera det.

Ofta när man hamnar i nedstämdhet över en sak som blivit tok är det ens egna förställningar om hur vägen kommer att fortsätta ut för ett stup som orsakar den. Egentligen behöver vi inte må så dåligt över en enstaka sak om vi slutar grubbla över hur “skit” allting kommer att bli. Ett trix är att koppla bort tankarna från det som känns så dåligt i stunden, för att sedan, när man redan hoppat över stupet, återgå tillbaka till att bemöta det jobbiga. Då har man redan upplevt en vändning på kurvan och det blir lättare att förstå att den inte kommer att fortsätta rakt nedåt. Livet har sina vändningar, tro inget annat!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Det värsta med ångesten

July 13th, 2014

Ofelia har precis ätit. Hon har ätit någonting som i hennes (eller ätstörningens) mening var alldeles för mycket. Det som händer är att hennes tankar sätts i rullning. Hon börjar analysera och reflektera över alla kalorier som hon stoppat i munnen. Det här är ätstörningens gärning; det är den som straffar henne med ångest. Men det är ju svårt för Ofelia att förstå det i stunden. Även om hon vet att det är sjuka tankar som dyker upp i hennes huvud är de väldigt påtagliga och alldeles för dominanta för att hon inte ska kunna lyssna till dem.

Ofelia vet att det är sjukdomen som försöker tvinga henne till kompensation, men sjukdomen lyckas även få Ofelia till att vilja kompensera. Ofelia vill inte sitta här med den där fruktansvärda ångesten som bara verkar skjuta upp i höjderna mer och mer.. hon måste göra någonting åt det! Och så tillfredsställer hon ätstörningens behov av kompensation..

Om Ofelia bara i den stunden av hetta kunde prova att stå ut med ångesten ett tag skulle hon märka att den nått sin topp och kommer ganska snart minska. När tankarna väl slår till är det extremt svårt att inte låta sig påverkas av dem. Väntar vi bara några timmar med att ta beslut om det var farligt eller inte att äta så mycket kommer vi att kunna se det ur ett mycket mer realistiskt perspektiv. Efter några timmar är inte ätstörningstankarna lika dominanta. Visst kan vi fortfarande känna ett behov av att kompensera, det kan finnas flera dagar efteråt, men ju längre man väntar desto mindre blir det. Det du åt förra helgen spelar knappast någon roll nu – inte sant? Hade de spelat någon roll om du kräkts upp efterrätten eller dragit dig ut för att promenera bort kalorierna i en timme? Det är beteenden som enbart stärker ätstörningen, men påverkar dig knappast i längden om du inte kompenserat.

Det värsta med ångesten är att den kan vara så stark och göra ätstörningstankarna så påtagliga i stunden att man inte kommer ifrån den. Man låter den dominera och man ger till sist med sig för den.. man gör allt för att bli av med den i stunden.. När det enda man egentligen behöver göra för att bli av med den för gott är att stå ut med den ett tag.

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Svackor stärker

August 23rd, 2013

Svackor stöter alla på i vardagen. Det kan vara en svacka i jobbet, skolan, familjen, med vänner eller inom förhållandet. Svackor finner vi lite här och där i vardagen, och tyvärr får de oss att känna oss stressade och mer eller mindre nedstämda. Även sjukdomar har sina svackor, framför allt psykiska sjukdomar så som ätstörningar. De uppstår ofta pga faktorer i omgivningen som triggar igång eller uppmärksammar problem och får oss att må dåligt.

En svacka behöver inte vara en evig kamp. Det är, som jag talat om tidigare, en nedgång på kurvan eller en avstickare från stigen. Hur vi hanterar svackan påverkar väldigt mycket hur länge den varar. Många ser svackor som ett nytt helvete att pina sig igenom och man önskar inget annat än att rymma iväg från alla problem och konflikter den bringar. Visst är det ett helvete och en plåga, men det går att försöka göra pinan lite kortare genom att ta tag i och erkänna problemet.

  • Vad triggade igång svackan?
  • Varför triggades det igång?
  • Vad behöver jag säga/göra för att lösa problemet?

Gå inte runt och slå ned på dig själv i onödan. Många gånger ger vi upp när vi stöter på problem och låter svackan dra ned oss i ett onödigt långt mörker. Beroende på situation och vad som triggat igång det kan det vara värt att ta itu med det så fort som möjligt.

Vi har alla våra svackor, upp- och nedgångar i livet. De får oss att må betydligt sämre än normalt för ett tag, men de är hanterbara. När man tagit konflikten och sett problemet i ansiktet så kan det förvånansvärt lösa sig väldigt snabbt. När man tagit sig genom en svacka, oavsett om det gäller jobb, relation eller sjukdom så blir man stärkt. En relation blir starkare av att ta sig genom motgångar och en själv blir starkare av att bekämpa ätstörningens bakslag. Man känner sig sällan så nöjd och stark som efter man bekämpat en motgång.

Svackor kommer för att uppmärksamma problemen, och tar man itu med dem så stärks banden.

Utan att avslöja för mycket om mitt privatliv, så vill jag berätta för er att det uppstod faktorer som var ätstörningstriggande i mitt förhållande. De skapade oro och ja.. en svacka. Jag kan inte vara annat än tacksam över att jag berättade hur jag tänkte kring dem faktorerna, för nu är förhållandet bättre än någonsin. <3

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Hantera misslyckande

May 27th, 2013

Att misslyckas upplever vi alla att vi gör någon gång i livet. Visst är det en obehaglig känsla. En känsla som ofta framkallar ångest, besvikelse och andra negativa tankar. Misslyckande påverkar självförtroendet och har man låg självkänsla blir man extra känslig för dessa ‘misslyckanden’.

I perioder där vi mår bra är ofta perioder som livet flyter på och man märker framsteg hos sig själv. Det kan antingen bero på framgångsrika prestationer eller glädjande överraskningar. Dessa framgångar varar dock inte för evigt. Livet har sina vändningar och det är just det som gör livet spännande. Vad vore en film utan toppar och dalar? 

Lika som att pinan sällan varar för evigt, varar lyckan inte heller för evigt. När flytet vänder och saker och ting slutar gå som man önskar är det viktigt att behålla en god inställning. Vi kan inte identifiera oss med våra prestationer. Vi kan inte värdesätta oss själva med det vi gör. Det vi gör och presterar påverkas av omgivningen och livets cykel. Som jag nämnde ovan så kan inte livets kurva alltid ha en positiv andra derivata. Ibland blir den negativ, vilket innebär att lyckan avtar. Observera att kurvan även kommer att vändas uppåt inom kort!

Om man låter dessa ‘misslyckanden’ tära på en så låter man också negativa tankar att influera ens tillvaro. Hur blir man lyckligare av att tänka negativt? Det finns ingen som helst anledning till att trycka ned sig själv ytterligare när livet ger en motgångar. När taket faller in måste man ta i lite hårdare för att orka hålla det uppe. Väljer man att låta takraset slå ned en så blir det lätt att man tar med sig väggarna också.

Med negativ inställning ligger man helt plötsligt där på marken i ett tomt hem. Har man hamnat där så är det inte för sent att börja bygga upp sitt hus från grunden. Det kommer man alltid till att kunna göra. Men vem vill tillbringa hela sitt liv med att bygga hem från grunden? Har inte taket fallit ännu så är det värt att kämpa för att hålla det uppe. Underhåll det så gott du kan, för med ett stabilt tak över huvudet blir det lättare att känna trygghet och lycka.

När taket rasar, när misslyckandet stiger en till huvudet, när ångesten kommer och när mörkret börjar falla – då har man alltid ett val: hur vill du tänka kring detta?

Jag har garanterat failat min tenta. Det tär på mig. Omständigheterna såg ju ut som de gjorde iof, men det fanns en självklarhet att jag skulle klara det ändå. Då hade jag blivit så nöjd! Men nu när jag inte gjort det… ska jag bli missnöjd?

Nej, varför ska jag ens känna mig mer/mindre nöjd beroende på hur bra jag presterar, beroende på hur duktig jag visar mig vara? Om det är något som man ska känna sig nöjd över så är det hur man kan hantera motgångar, hur man kan bemöta negativitet med positiva tankar och hur man kan se på ‘misslyckande’ och tänka på vad man fått ut utav det, istället för vad man gått miste om.

Är det inte bättre att lära sig hantera ‘misslyckanden’ istället för att göra allt i försök att undvika dem?

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp