Livet = en obegränsad & kontinuerlig förändringskurva

November 17th, 2015

Jag tror att vi ständigt är i förändring. Det är vad som tar oss vidare. Det är det som mognad handlar om. Men till skillnad från äpplen och bananer blir vi aldrig färdigmogna. Jag tror heller aldrig att vi går “bakåt” i utvecklingen, utan det vi idag tolkar som “baksteg” är faktiskt ett framsteg men som kanske ter sig mer åt det olyckliga hållet. I stunden kanske man inte förstår att faktum är att situationen enbart är ett ytterligare steg i vår utveckling som människa. Är det inte lite spännande ändå, att se vart livet kommer att ta oss i slutändan?

Som 5-åring kanske du drömde om att stå på scenen och sjunga som Britney Spears, men när du blev 10 år gammal ville du istället satsa på att bli nästa Zlatan. När du fyllde 15 år kanske du inte alls ville fortsätta studera, men i 18 års ålder var målet att bli rik och ta en masterexamen utomlands. Vid fyllda 20 år börjar du tvivla på dina livsmål och byter utbildning totalt. Kanske tar du ett uppehåll och jobbar ett år. Med tiden börjar du känna att det du egentligen vill i livet är att må bra och omringas med personer du älskar och som älskar dig tillbaka.

Hur många gånger på vägen kommer man inte ändra sig gällande livspartner, vänskapsrelationer, bostad, yrke, fritidsintressen och utbildning? Hur många livskriser kommer man inte hinna gå igenom under en livstid innan man hittar hem för gott?

Svar: Oändligt många! Om vi inte inser att hem är där du är just nu, och där är du menad att vara.

Vi måste sluta tänka att livet hela tiden ligger framför oss. Visst finns det med största sannolikhet ett liv även där, dock helt utan garantier. Det vi vet är det vi är och har idag.

Om du blickat tillbaka på de år du levt fram tills idag kan du säkerligen urskilja en stor förändring. Den förändringen kommer att fortsätta. Du vet inte hur, när eller i vilken riktning den kommer att ske, men jag kan garantera dig att redan imorgon kommer du vara en annan person än den du är idag.

En kanske skräms av tanken på förändring, men jag tycker det är rätt så fantastiskt!

Tags: , , , , , , , ,

Massvis med gott under hembesök

July 20th, 2014

När Sofie kommer till stan.. då blire kalas!

Fika med farmor och farfar

Fika med farmor och farfar

Päronpaj a la moi!

Inte bara massa sött

Inte bara massa sött

Hamburge-grillning på stranden

Hamburge-grillning på stranden

Lunch med morbror

Lunch med morbror

För cirka två år sedan flyttade jag hemifrån. Jag hade tagit min gymnasieexamen, blivit antagen till högskola och hittat boende i Stockholm. Jag var fortfarande väldigt underviktig och gick i behandling för min anorexia, men jag var på väg att tillfriskna. Det var jobbigt för mina föräldrar att acceptera att jag skulle flytta iväg, men det var ännu jobbigare för mig att bo kvar hemma hos dem. Där hemma skulle ätstörningen leva vidare, men i ett nytt hem, i mitt eget hem, där kunde jag välja att bli frisk.

Att flytta hemifrån vid den tidpunkten har gjort mig mycket gott! Jag flyttade inte för att mina föräldrar var elaka eller så, utan för att miljön fick mig att vara kvar i sjukdomen. Jag behövde självständighet, jag behövde förändring och jag behövde min frihet!

Ibland när jag åker tillbaka hem till dem på besök blir jag påmind om hur sjuk jag varit och varför det blivit så. Samtidigt är det roligt att visa upp hur mycket friskare jag är nu! Det finns både positiva och negativa saker i anknytning till ätstörningen vid besök hos mina föräldrar.

 Miljön påminner om när sjukdomen var som värst
 Anpassning till mina föräldrars matvanor leder lätt till kompensationstankar
 Det blir lättare att börja jämföra sina portioner igen

+ Mycket annan och efterlängtad god mat!
+ Bättre regelbundenhet med måltider
+ Lättare att ta det lugnt, slappna av och faktiskt njuta!

Jag gillar att åka hem ibland, men endast i korta stunder. Jag vill återvända till Stockholm innan jag blir allt för påverkad av miljön där hemma, för det är hemma här, i Stockholm som jag mår som bäst.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Pepp inför påsk-ångesten

March 29th, 2013

Godis…mat…läsk..choklad..bakelser..påskmust.. och allt vad det innebär.

Högtider blir ofta en ångestfull period för oss med ätstörningar. Ska man våga äta? Hur mycket kan man äta? NÄR kommer maten att serveras? Måste jag äta godis? Hur tackar man nej utan att verka konstig? Kan man skippa påskmusten? Kan man skippa maten över huvudtaget?

Nedan följer lite råd/tankvärt inför storhelgen:

  • Sill, potatis, köttbullar, ägg, lax, sallader m.m. är BRA mat!
  • Det skadar inte att prova något nytt! Man lär sig något nytt.
  • Man har alltid ett val, vad vill DU välja?
  • Maten serveras oftast senare än planerat – ät ordentligt innan även om andra inte gör det! Det blir mycket lättare att hantera en ev. jobbigt situation om blodsockret inte är lågt.
  • Kommer alla andra som äter gott under påsken att vara märkvärt tjocka efteråt?
  • Vad gör det om en månad om du åt 5 godisbitar extra på påskafton?
  • Det krävs ca 8000 kcal i överskott för att gå upp ett kilo. Det får man inte i sig på någon dag, förutsatt att man redan äter ca 2000 kcal/dag.
  • Låt inte maten styra, se istället till att ha trevligt tillsammans med andra.
  • Gruva dig inte i förväg över ångestfulla situationer. Ofta är “gruvandet” mer ångestfullt i sig, än själva situationen.

Om det finns fler kloka tips från er läsare så är det bara att kommentera! 😀

Påskbord förra året. Jag upptäckte jansonsfrestelse och kommer ihåg hur stolt jag var över att jag tog mer.

Påskbord förra året. Jag upptäckte Jansons frestelse och kommer ihåg hur stolt jag var över att jag tog mer.

Jag kommer att åka hemåt över påskhelgen. Detta är första gången som jag är ledig sedan i julas. Tentorna är godkända och nu är det tid för återhämtning och uppladdning. Det kommer naturligtvis bli mycket mat; både på restaurang och hemma med släkt. Det kommer att bli en del festande och även vilande.

Jag har redan ätit godis VARJE dag denna vecka och idag ska jag äta ute med vänner både till lunch och middag. Detta gör jag inte för att det är påsk, utan för att sådant är faktiskt livet.

Tags: , , , , , , , , ,

Vad är ett “hem”?

March 13th, 2013

Just nu sitter jag och äter den sista frukosten på min frukostbricka för några dagar. Om några minuter beger jag mig “hemåt”.

Vad är egentligen “hem”?
Jag sitter ju just nu hemma och glufsar i mig min frukost, medan jag är “hemma” på ett annat ställe om 5 h.

Kan man ha flera “hem” ?
Vad som är hemma är relativt. Är man utomlands så är Sverige hemma. Ibland är området man växte upp i sitt hem och ibland är stället man bor på just nu sitt hem.

Jag anser att hemma är där man kan slappna av, vara sig själv, göra och säga som man känner. Ett ställe där man känner trygghet och har en personlig anknytning till.

Mitt hem är där jag är fri och självsäker. Mitt hem är där jag tillåts ta vara på möjligheter och uppmuntras till att vara den lyckliga människa jag egentligen är. I mitt hem tänker man inte på alla “misstag” som begåtts, eller klagar över saker som inte kan förändras. I mitt hem finns det lärdomar, optimism, glädje, omtanke, uppmuntran, frihet och livsvilja!
Om dessa saker finns med mig vart jag än beger mig så kan jag hitta hem på alla platser.

Vad är “hemma” för dig?

 

 

Tags: , , ,

På väg

January 17th, 2013

God morgon!

Idag, äntligen, ska jag träffa en behandlare. Det var 2½ månader sedan jag hade en invägning senast. Gissa om jag är nervös? Det är många äs-tankar som surrar runt i huvudet. Den jobbigaste är faktiskt att jag har gått upp i vikt. Jag vet att jag har gjort det, men när jag ser siffrorna på vågen så kommer det att bli mer verkligt. En röst säger att jag bör svälta och gå ned ett kilogram igen, medan den klokare rösten säger att det är bra och så klart en del muskler.

Eftersom tåget avgick så pass tidigt så hade jag fixat i ordning en frukost att äta på vägen.

En dubbelmacka med leverpastej&smörgåsgurka och ett äpple.

Jag håller tummarna på att slippa känna en enorm ångest efteråt och att behandlaren kommer med en del goda råd.

Tags: , , , , , , , , ,

Welcome home

October 13th, 2012

Det är skönt. Åh, så skönt. Ett riktigt bra miljöombyte ett få komma hem. Jag tror inte att jag har sovit så gott som i natt sedan sist jag återvände hem och sov i min säng. Men inte känner man sig utvilad för det inte. Nej, nu vill jag sova sådär gott i några nätter till. Det skulle nog behövas också.

Nu har jag fullsmockade 30h framför mig. Man ska ju bevisligen hinna med att träffa “alla” när man väl är hemma. Nästa gång jag återbesöker norrland blir nog inte förrän till jul, dvs. två månader. Vilket känns lite tragiskt, men tiden går nog snabbt.

Jag känner en slags stolthet över att jag jobbat mig framåt, dels över att jag gått upp i vikt. Det är något som jag vill visa alla; att jag mår bra.
Och jag har tänkt på en sak: även om man inte alltid mår bra, så behöver inte det vara sjukt. Alla människor mår dåligt emellanåt. Jag tror att en själv bara blir så rädd när man mår skit, rädd för att det är ätstörningen som har makten. Men om frisk är att alltid må bra så tror jag inte att man kan bli frisk. Däremot om frisk är att också våga må dåligt, men ta vara på de stunderna man mår bra så kanske jag inte har alldeles för långt kvar.

Mackfrukost. Åh, saknar verkligen detta bröd! Vi får det hemlevererat från bageriet i byn.

Tags: , , , , , , , ,

Det kickar till igen

October 11th, 2012

Jag har fått en del oroliga kommentarer över att jag ska falla tillbaka, eller att jag lurar mig själv lite. Klart risken finns att jag lastar på mig för mycket, klart jag inte alltid äter bäst. Jag är ju inte helt frisk än, men så länge jag håller livet rullandes så känner jag mig som det emellanåt.

Vad som är bäst; att engagera mig och glömma ätstörningen, eller att kämpa emot den utan att leva livet? Det är självklart ett dilemma som jag själv ställer mig.

Det är mycket möjligt att all denna aktivitet leder till ännu ett insjuknande. Men som jag känner idag så är det något som leder till ett tillfrisknande, och jag ser därmed ingen anledning att ge upp på den tron. Det handlar så klart att samtidigt vara försiktig och uppmärksam. Tankarna smyger sig på mig ibland, och ibland lyssnar jag och ibland inte. Jag märker dock själv att jag väljer bort tankarna så fort jag får en “kick” av livet.

“Jag och mina kickar”, men det är dom som håller mig vid liv. Det är dem som tvingar mig till att bli frisk ifrån ätstörningen. Det är min vilja, mina ambitioner som tvingar mig att också vilja bli frisk.

Idag gav detta mig en kick. Dessutom fick jag 25/25 på programmeringsprovet. Idag väljer jag bort ätstörningen, och imorgon återvänder jag hem som en ny Soelas. Jag är bra, jag mår bra och jag vill må bra!

Tags: , , , , , , , , , , ,

Precis det jag behövde

August 24th, 2012

Det var inte meningen att jag skulle få komma hem. Jag blev stående med tåget i över en timme, höll på att missa mitt möte med min behandlare. Jag som sett fram emot det så länge, jag som verkligen behövde det.. Till slut fick tåget åka och farsan fick skjutsa mig sista biten så jag hann med ett kort 30 minuters möte 😀

  • Viktuppgång: 0,5 kg

Kunde det ha varit bättre eller? Nej, alldeles perfekt! 😀 WIHO
Nu väger jag precis över 40 kg, vilket var mitt mål tills jag började studera på KTH.

Planen framöver:

  1. Fortsätta jobba aktivt för viktuppgång
  2. Fortsätta äta som jag gör, som jag tycker fungerar bra
  3. Fortsätta med 1 näringsdryck/dag eftersom det varit okej nu
  4. Slippa föra matdagbok ett tag framöver. Något som jag gjort varje dag i ca 9 månader (!)

(Fick en förfrågan om att lägga upp en matdag för mig. Ska försöka fixa det imorgon. Håll utkik!)

Tags: , , , , , , ,

Välkommen till mitt nya hem

August 11th, 2012

Flyttdag hela dagen.

Jag och min rumskompis håller just nu på att installera oss i vårat nya hem. Det känns bara kul måste jag erkänna.  Dessutom var lägenheten mycket större i verkligheten än vad jag hade fått intryck av genom bilderna. 😀 Mitt sovrum är ca 17 kvadrat om jag uppskattar.

Förhoppningsvis kommer man vara så utmattad ikväll så att man sover gott oavsett om det är en massa nya tankar som flyger runt i huvudet på en. Men jag måste säga att fördelen med att ha en massa annat i huvudet är verkligen att anas tankar får inte plats! Det är hur skönt som helst!

Jag tror jag fyllde en 11 kubiks släp till 90%

Imorgon påbörjar jag mitt nya liv. Jag längtar, och jag trivs redan! 😀

 

Tags: , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp