“Jag och min ätstörning”

July 6th, 2014

Så, här sitter jag, med tårar i ögonen och är hukad över toalett stolen. Flera år har jag kämpat med ätstörningen, men fortfarande får den mig att göra dessa sjuka saker. Varför åt jag allt godis? Jag skulle ju bara ta några. När jag tagit några kunde jag lika gärna ta fler – det var ju så gott! Men det blev för mycket.. Jag åt tills jag mådde illa och ännu en gång fick jag släpa iväg mig till toaletten för att försöka tömma magen på alla de godheter jag lyckats hetsat i mig. Vilket misslyckande! Tillbaka i samma sjuka mönster, som alltid – kommer det någonsin gå att bryta?

Samtidigt som jag står där, hukad över toaletten med fingrarna i halsen vet jag att det inte slutar här. Kalorierna har kroppen säkert redan hunnit tagits upp, så de måste förbrännas.

Jag sköljer av mig snabbt, dricker lite vatten, tar ett tuggummi och gör mig redo för att hoppa på nästa buss mot gymmet. Planen är att förbränna ca 500 kcal, då kan jag känna mig lugn över min godishets. Men redan när jag stiger utanför dörren känner jag hur orken har sugits ur min kropp – den är inte i form för ett hårt träningspass.

Jag tvingar iväg mig till gymmet. Allting går segt. Egentligen vill jag inte detta, men det känns som att jag måste. Annars kommer vikten att gå upp massa. Jag förstår inte varför jag åt allt det där. Nu måste jag träna bort det.

Jag orkar inte springa. Jag försöker köra andra konditionsövningar, men kroppen är trött. Jag lyckas bara förbränna ca 100 kcal och sedan beslutar jag mig för att ge upp på cardio och styrketräna lite istället. ”Muskler förbränner mer än fett” sägs det ju, så jag kan försöka skaffa mig massvis med muskler nu. Varför utsätter jag min kropp för detta?

Hungern börjar smyga sig på och jag blir påmind. ”Fan, jag vill ju inte äta. Har ju redan ätit för mycket.” lyder första tanken. Sedan slår det mig att ”Nu har jag ju tränat, jag vill väl inte bryta ned mina muskler? Klart jag ska äta, men det bör vara något proteinrikt!”.  Jag börjar med att ta en proteinshake, men inom kort tid blir hungern så pass påtaglig att ätstörningen ger med sig och jag äter ordentligt med mat. Det är skönt att vara mätt och belåten, det kändes som att kroppen behövde detta, men ändå kunde jag inte hindras från att slås av tanken ”Fan, jag som redan ätit för mycket…” . Nu planerar jag in att träna massa imorgon också, kanske hinner jag med en promenad innan läggdags dessutom (?).

Tankarna får aldrig ro. Jag åt lite för mycket godis och sedan gick resten av dagen ut på att kompensera för det. Så här lever jag. Så här ser mitt liv ut. När det är bara jag och min ätstörning.

OBS: denna text skrivs i ”jag-form” utan att specifikt syfta på mig själv. Texten är ämnad att ge en bild över hur ätstörningar kan yttra sig genom kompensation och hur tankarna kretsar i den drabbades huvud. Det är såhär cirkeln kan utforma sig och antingen repeteras dagligen, flera gånger per dag eller vid enstaka tillfällen; då och då. Oavsett frekvens är det ett sjukt beteende och ett mönster som är extremt svårt att bryta.

IMG_2446

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Maten och ätstörningen – riskerna

April 15th, 2014

Från ätandet, kroppens förbränning och svälten har vi nu kommit till något som kan ge de främsta anledningarna till varför det är viktigt att bli frisk från sin ätstörning.

Maten ger oss inte bara energi för att täcka förbränningen, utan den ger oss även näringsämnen som håller oss friska och krya. Att både ha brist på energi och näringsämnen som vitaminer och mineraler kan på lång sikt ge förödande konsekvenser på vår kropp. Det blir ungefär som att försöka bygga ett hus med bara sten och kottar – kroppen får varken virke eller verktyg.

Historiskt sett är våra kroppar uppbyggda för att överleva svält. Den anpassar sig till det minimala näringsintaget och stänger av alla “onödiga” funktioner för att prioritera de mess essentiella. Ämnesomsättningen dras ned, känslor stängs av, smärttåligheten ökar och tankarna fokuseras på att söka efter mat.

Att leva i svält, hetsätningar, kräkningar och andra kompensationsmedel en längre tid påverkar våra kroppar både fysiskt och psykiskt:

  •  Hjärtat slår långsammare – detta märks utav att pulsen sänks. Vid långvarig svält kan hjärtmuskulaturen försvagas och risken för hjärtsvikt och plötslig död ökar.
  • Skelettet åldras i förtid – urkalkning av skelettet försvagar benen och det är lättare att råka ut för benbrott och sammansjunkningar av ryggkotorna. Något som annars inte sker förrän i äldre dagar.
  • Amenorré – ingen menstruation hos kvinnor.
  • Salt- och vätskebalansen rubbas – Detta kan ske som följd av kräkningar och missbruk av laxermedel. Detta i sin tur kan bidra till rubbningar av hjärtfrekvensen samt muskelsvaghet och njurskador.
  • Tandskador – Kräkningar, framför allt, bidrar till försvagad tandemalj pga. det magsyran.
  • Svullna spottkörtlar – kan ske vid regelbunden kräkning, vilket kan medföra ett mer rundare/uppsvullet utseende.
  • Magproblem – magont, förstoppningar eller motsvarande blir förekommande då magens och tarmarnas funktioner inte fungerar normalt.
  • Hjärnans påverkas – sådant att dess hålrum ökar i storlek, vikten minskas och grundläggande hjärnfunktioner påverkas.

Kroppen är gjord för att klara av att genomleva en svältperiod och kan därför också återhämta sig väldigt snabbt efteråt. Men den är inte gjord för att leva ett liv i svält. Det är slitsamt för kroppen att genomföra alla förändringar för att anpassa sig till svälten, och desto längre/oftare den utsätts för det, desto mer slits den. Kroppen är gjord för att leva länge, och då är det viktigt att vi ger den förutsättningarna för det också.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Bli smal och lycklig genom att underäta hela dagen och hetsa på kvällen

September 27th, 2013

Hejsan!

Du kan ta en titt i spegeln så kan jag bara få berätta för dig att du har äckligt mycket fett på fel ställen av din kropp. Det är riktigt fult och jag hoppas du tänker över dina matvanor. Du är smart om du slutar äta ordentliga måltider, för då kommer du att bli smalare. När suget efter mat kommer ikapp dig senare så kommer du vilja äta upp kylskåpet om och om igen. Men då kommer du att bli FET igen och ännu äckligare. Det ska jag se till att du inte glömmer! För nu måste du kompensera, annars kommer du förbli stor som ett hus, ett stort äckligt misslyckat fetto.

Nej, äta ordentliga måltider får du inte göra och när koppen signalerar att den fått för lite näring kommer jag att straffa dig om du faller för suget. Jag finns här för att göra dig perfekt mager, men lyssnar du inte så är du värdelös.

Jag är en ätstörning, en del kallar mig Bulimia, några kallar mig olika former av Anorexia och andra kallar mig UNS. Jag ska se till att du inte lyssnar på kroppens signaler, jag ska se till att du inte äter en mumsbit under hela skoldagen för att sedan överrumpla dig med ångest när du på kvällen äter ur skafferiet. Du har önskat mig i ditt liv för att göra dig smal och lycklig, då är det väl det du skulle bli om du bara kunde disciplinera dig till att lyssna på mig?

Det är extremt vanligt att personer känner ångest när de på kvällskvisten proppar i sig en stor mängd mat och kalorier. Det känns som en överätning, och i vissa fall är det även det. Ångesten får en att vilja kompensera detta överätandet på olika sätt. Framför allt ställer man in sig på att äta betydligt mindre dagen efter för att kompensera ner kaloriintaget (man vill ju inte gå upp i vikt).

Det som många blir blinda för i ångestens ögonblick är det logiska förklaringen till överätningen, vilket i många fall är att man ätit för lite tidigare under dagen. Kroppen signalerar att den inte fått den energi som den gjort av med och blir hungrig/sugen. Försöker man sedan kompensera den “ikapp ätningen” så leds man in i en ond spiral. Genom att äta ännu mindre dagen efter kommer kroppen fortfarande att få för lite under dagen och därmed leder det till ännu en kvällslig överätning.

Det bästa är att äta ordentligt från början av dagen! Då lägger man en god grund och man blir inte lika känslig för förändringar. Det är bättre att man på kvällen känner att man ätit tillräckligt mycket under dagen och kroppen kanske signalerar att den inte alls behöver ett kvällsmellis. Kroppen ljuger inte för en om man lärt sig lyssna. Den är hungrig av en anledning, och det är inget misslyckande att äta när kroppen säger till! Det leder snarare till en lyckligare människa, än den person ätstörningen vill att man ska vara.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Paniken när man ätit mer

August 2nd, 2013

Anorexins största rädsla: att äta för mycket. För mycket mat gör en tjock. För mycket mat ger en ångest. För mycket mat måste kompenseras. Därför är det lycka när man äter för lite. Därför blir mat en fiende. Därför är det så viktigt att vara smal.

Om man en gång upplevt den ätstörda ångesten efter att man har ätit för mycket så är det inte konstigt att man fruktar maten. Det misslyckandet som ätstörningen skäller på en över är ingen känsla rolig att hantera. Det uppstår en panikartad situation och tusen-miljarder känslor och tankar flyger okontrollerat genom ens huvud. Man går under.. känns det som.. men på något sätt tar man sig igenom det. För där står man idag och inte tusan finns ångesten kvar över de där extra godisbitarna jag åt för flera månader sedan. Knappast att den där extra tårtbiten gjorde mig tjockare på farsans födelsedag, eller inte en chans att jag gick upp i vikt av asken chokladpraliner man åt under julen. Inte heller mår jag sämre av att ha ätit en pizza istället för sallad här om dagen, eller att jag ätit fullfeta produkter istället för light emellanåt. Ätstörningens ångest attackerar en för tillfället, men ångestens handlingar förstör framtiden mer än det man fått ångest över.

En mängd extra kalorier en dag gör en inte fet! Det är en utav de största myterna som man så gärna tror på i panikens hetta. Fall inte för ätstörningens lögner, börja inte kompensera och/eller kontrollera. Vågen kan visa mer, men det är inte för att man blivit tjockare. Magen kan ha blivit rundare, men det är inte heller för att man blivit tjockare. Mat väger och mat tar plats – då är det väl inte konstigt att det också visar sig? Men kroppen bryter ned mat hela tiden och man slutar inte med att förbränna energi förrän man är död. Lite extra här och där jämnar ut sig i längden. Mycket extra någon enstaka gång hanteras av kroppen.

De gånger man ätit extra mycket har ofta sina logiska förklaringar också, men de blundar gärna ätstörningen för. Är man extra hungrig så är det bevis på att kroppen behöver extra. Antingen pga man ätit lite för lite under en längre period, fått i sig mycket för lite de senaste måltiderna eller kanske förbränt extra mycket genom ex. träning. En överätning behöver inte vara mer än man behöver, utan i många fall kan det faktiskt handla om att äta ikapp det man missat.

Låt inte paniken stiga er åt huvudet, låt inte ätstörningen övertala er med ångest, lita på kropp och knopp. Extra mycket mat gör inte någon skillnad om det bara är enstaka tillfällen.

Igår kväll åt jag fanatiskt mycket godis efter middagen (för att vara jag). Det kan man tänka “åh, vad äckligt, det behövs kompenseras” men man kan också tänka “gud, min kropp behövde nog verkligen det där och gott var det”. Vilken tanke är det friska? Vill man bli frisk, måste man tänka friskt.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gott men läskigt!

May 17th, 2013

Gott. Onyttigt. Kalorier. Viktuppgång. Farligt. Hetsätning. Flera tankar dyker upp när detta hamnar i kylskåpet.

Så klart att man måste köpa go'bitar när vi säljer till lagkassan.

Så klart att man måste köpa go’bitar när vi säljer till lagkassan.

Igår fick jag hem alla kakor. Igår kväll valde jag att äta av dem. Ångesten infann sig. Mer än vad den varit annars på senare dagar. Anorexin påminde mig över hur mycket kalorier jag ätit under dagen. Mer än jag behöver. Jag som inte vill gå upp mer i vikt. Jag har blivit sämre topp sedan jag gick upp i vikt. Detta åt jag av trots att jag redan ätit ett stort kvällsmål. Tyckte att det vore friskt, jag var ju sugen. Inte går man upp i vikt av att äta lite sådant ibland. Men samtidigt tjatar Ana om att jag redan ätit onyttigt flera gånger denna vecka. Ana säger att jag har ätit för mycket. Ana säger att jag är på väg uppåt hela tiden.

Det goda lockar fram tankar om hetsätning. En del vill att jag ska svälta och sedan proppa i mig allt det goda. Det är så gott. Man kan nästan inte sluta. Det skrämmer ätstörningen. Hur ska jag kunna hålla mig ifrån detta? De måste kompenseras.

Samtidigt vet jag att det blir större risk för hetsätning om man kompenserar med att äta mindre eller träna överdrivet. Samtidigt vet jag att tar man en kaka om dagen så blir man inte tjock. Samtidigt skriker ätstörningen en massa energikrävande tankar i huvudet om svält, hetsätning och kompensation.

Hur ska man hantera förvirringen? Hur ska man veta vad som är rätt? Hur ska man hitta balansen? Hur ska man motstå frestelsen av både det goda och frestelsen att lita på anorexins tankar?

Detta är något jag ska kämpa med nu, och sedan, om jag kan, återkomma med svar. :)

Tags: , , , , , , , ,

Vad är hets?

April 28th, 2013

Nu lyfter jag ett ämne som är väldigt känsligt för många med ätstörningar, men lika så extremt oroväckande. Inte minst för mig själv. Detta är ett område som jag tyvärr inte har särskilt god kunskap inom själv. Anledningen till att jag lyfter detta nu är dels för att det är enormt viktigt men framför allt för att samla kunskap genom hjälp av er trogna läsare.

Hetsätning, eller överätning som man i vissa fall betecknar det som. “För mycket” och inte bara med marginaler. Det kan bero på fysiska signaler; ett enormt sug, ett stort hål i magen som aldrig verkar vilja mättas oavsett hur illamående man än mår. Det kan bero på psykiska anledningar där maten blir trösten. Vad det än beror på så är hetsätning inte ett beteende man frivilligt vill anta sig.

Friska människor tänker nog knappast på detta. Oron över att de ska överäta finns inte på samma sätt som hos en person med ätstörningar. En frisk människa lägger inte sådant stort fokus på matmängd utan går på magkänslan. Magkänslan, inte bara hunger/mättnadskänslor utan även magkänslan över vilken mängd mat en själv behöver eller vill ha. En person med anorexia fruktar den mängden mat som en hetsätning innebär. Osäkerhet, oro och ångest följer dem med ätstörningar.

Tidigare har jag skrivit om “Efter svält kommer suget” vilket kan väcka denna oro ytterligare. “Om man börjar äta så kommer man inte till att kunna sluta“, är en vanlig tanke som går genom mångas huvud när Ana styr. Nu ska jag berätta vad jag vet om detta.

Svälter man så går kroppen back i energi. Den tar av resurser, tömmer förråden och bryter ned kroppen. Förbränningen sänks och lika så gör kroppens övriga funktioner. När man då börjar äta igen så kickar kroppen igång förbränningen. Kroppen säger att den vill ha mat, den behöver energi för att överleva. Vid detta lag är det många som har kommit till en situation där det är do or die  som gäller. Lita på att kroppen signalerar att den behöver äta av en anledning! Den mest livsnödvändiga anledningen. När förbränningen kickat igång så har kroppen sååå mycket att reparera och bygga upp igen. Den kommer inte säga ifrån förrän den är nöjd (vilket oftast blir runt rekommenderat matintag och normalvikt).

För att undvika hetsätningen är det regelbundet och varierad mat som gäller! Då får kroppen det den behöver i omgångar. Börjar man hoppa över måltider eller utesluta viss kost i maten så är det större risk att det leder till överätning framöver.

Observera att den en person med anorexia ser som överätning sällan handlar om riktigt hets eg.

Personligen har jag aldrig sett det som att jag hetsätit. I perioder har jag ätit mer än andra. Ibland dubbelt så stora måltider, men aldrig ofantligt orimligt stora mängder. Det som väcker oro och ångest hos mig är förmodligen en helt normal “större måltid”, ett ätande som sker då och då för friska människor.

IMG_9254

 

Ikväll “överåt” jag. Det oroar ätstörningen, men jag är glad över att jag åt allt som jag gjorde. Min kropp sa till att den behövde energin. Jag kan tycka att jag ätit tillräckligt, eller ätstörningen kan tycka att jag äter mycket redan, men om jag inte blir nöjd i slutet av dagen så säger min kropp till. Den vet bäst, den säger till att jag behöver mer.

Kvällsmål: 1 banan, 2 ägg, 1 riskaka, 1 mandarin, 1 nöt, 1 60 g japp choklad.
Jäkla småätande, tankar kring om detta började bli hets. Men detta är energi som min kropp behöver efter denna helg. Nu är jag nöjd! 😀

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Suget efter svälten

January 2nd, 2013

Jag har anorexi just nu och försöker ta mig ur svälten och de senaste veckorna har jag fått riktiga frossar perioder av olika slag. Typ att jag tagit ketchup till allt jag äter och rejäla mängder av allt+ketchup, sen någon annan vecka så äter jag jättemycket flingor och yoghurt, i kolosala mängder då! Jag vet att det kommer hjälpa så att jag går upp i vikt, men jag gör det liksom inte frivilligt! Jag bara får sånt sug efter något specifikt och när jag fått det jag ville ha så kan jag inte sluta äta! Sen får man ju såklart värsta ångesten efter detta… Är det normalt som jag går igenom? Har du också haft samma problem innan?
Förresten, din blogg är jättebra och intressant! Kram
Sofie

Hejsan! Vilken kämpe du är! Blir så glad att höra att du börjat ta stegen mot ett hälsosammare liv. Det är en intressant historia du berättar, men inte alls så konstig som den verkar. 😉

Jag har tidigare gjort inlägg om “Efter svält kommer suget” som delvis beskriver varför man kan vilja äta så enorma mängder efter svält. Det är ju alltså för att din kropp starta förbränningen, funktioner som den sparat in på och reparationen av alla organ som kommit till skada under svälten. Till det krävs det väldigt mycket energi, i stort sett samma mängd som man “ligger back” med.

Detta kan vara skrämmande och för en del leder det till hetsätningsperioder, vilket följs av ångest och därmed svält igen. Vad som klassas som hetsätning är skevt här hittar ni ett inlägg om hur man kan jobba för att ta sig ut svälten och samtidigt undvika frossorna.

Det bästa tipset om det känns väldigt jobbigt med suget är att gå efter en matlista. Då kan man vara säker på att man får i sig det man behöver och det behöver inte gå allt för länge mellan måltiderna. Se till att du inte lämnar en måltid hungrig, för då hinner suget ikapp dig antingen senare på kvällen eller dagen därpå.

Hoppas du hittar svaren på dina frågor, ställ följdfrågor om något var oklart. Jag upplevde det som skrämmande, och vågade sällan följa mina hungerkänslor. Anledningen att jag fick suget var ju att jag fuskade med måltiderna. Än idag får jag enorma sug om jag inte äter tillräckligt.

Att hitta en sak som man föredrar perioder är helt normalt. Som du kan läsa i mitt senaste inlägg så blev jag frälst i vanlig gröt och leverpastejs macka så jag åt det t

Tags: , , , , ,

Förebygg hetsätandet

November 11th, 2012

Hej det är så att jag gått från att vara anorektiker till hetsätare. Det började med att jag märkte att jag har gått upp i vikt en del och då fick jag ångest och nu har det hållet på ett tag… Har du något tips hur man kan sätta ett stopp på sig själv när hetsattackerna kommer?
Älskar din blogg, kram!
Anonym

Hej vännen! Som du kanske har läst så har jag själv aldrig hetsätit men jag har varit väldigt nära och mycket rädd för att min anorexi ska mynna ut den vägen också. Du är verkligen inte ensam i sin situation och det är heller inte konstigt att man kommer in i ett hetsätande efter en svält.

I svälten lägger man kroppen på ett underskott och man tvingar undan alla kroppens signaler om att den behöver mat. När man väl börjar ge den lite mat så börjar också kroppen att signalera på nytt. Den signalerar att den behöver näring, mat, energi, lika mycket som den ligger i underskott. Den kommer inte att bli nöjd förrän den har fått det den vill ha.

För att man ska slippa att äta all en enorma mängden som krävs vid ett och samma tillfälle så är det viktigt att man äter regelbundet. Då lär sig kroppen när den ska få mat och hur mycket den ska få. Äter man tillräckligt stora portioner vid dessa tillfällen så kommer kroppen att nöja sig rätt så snabbt. Med det menar jag inte att gå upp till en normalvikt, utan den kommer inte skrika efter föda. 

Om man däremot äter “lite för lite” eller hoppar över något av dessa målen så kommer kroppen säga till att den har fått för lite. Då kommer suget, skriket – underskottet är för stort, kroppen behöver energi och det tänker den säga till om!

Har man en ätstörning så är det ofta jobbigt mentalt att äta stora mängder mat på samma gång. Man upplever mättnaden som ger en ångest, ångesten säger att man blivit tjock, vilket ger en ångest i sin tur. Därmed följer den onda cirkeln: svälta, kroppensignalerar hungern, äta, mättnad, ångest, svälta, sug, äta, ångest… osv.

Jag kan därmed inte riktigt ge dig tips till hur du ska sätta stopp, när hetsätningsattackerna kommer. För det är kroppens sätt att säga att den har fått för lite mat tidigare. Däremot kan jag tipsa dig om hur du förebygger och ev. undviker dem:

  • Ät “ofta”, ca var 3:e timme
  • Ät dig mätt på “vanlig mat” till en början (sedan när du kan lita mer på kroppens signaler kan du garanterat äta “gottande”)
  • Känner du dig hungrig efter en måltid; ta ett extra knäckebröd eller en frukt
  • Hoppa inte över någon måltidDet kommer du få sota för senare
  • Lägg upp det du ska äta i förväg och lägg upp ordentligt första gången så du slipper ta mer (och mer, och därmed tappa kollen på hur mycket du egentligen ätit)

Som sagt så anser jag mig inte kunnigare än er på eran sjukdom, men det här är del av den kunskap som jag har samlat på mig under det senaste året. Jag har själv tagit mig ur en svält, och kommer så väl ihåg hur ihålig magen kunde kännas. Ville äta allt och ingenting!
Sedan har jag läst och talat med många andra om deras erfarenheter, samt att jag fått god grund kunskapsmässigt genom min behandling. :)

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Dags för framsteg

September 22nd, 2012

Börjar ni på att tröttna på att jag inte visar några framsteg?

Här ska ni få höra vad jag klarade av att göra:

Jag åt ett HELT rör center! Utöver kvällsmålet.. 500kcal.

En tanke sa “Hetsätning? kan du inte sluta? fyfan, kalorier, imorgon måste du träna, annars går du upp i vikt och blir fet”. En annan tanke sa “Det där behövde du, du har förmodligen ätit för lite. Dags att fylla på”.

Nu ska jag vara smart och välja vilken tanke jag ska lyssna på. Jag lyssnar på den som leder mig framåt. Den tanke som kan ge mig livet jag alltid drömt om. Det liv som jag kan få nu, bara jag gör rätt val. Rätt val: jobba för att bli frisk från anorexin!

Tags: , , , , , , , , , ,

Utmanar mig till friheten

September 16th, 2012

Vi ska bli friska. Så är det bara, det är jag bestämd på nu. Jag klipper banden och blir fri. Jag ska bli fri i mitt liv, och fri blir jag inte förrän ätstörningen försvinner. Bort ska den, den ska inte få finnas. Den finns inte. Den förtjänar inte att finnas.

X-Factor är förövrigt en flopp enligt mig. Det ser så tillgjort ut och man vet inte hur mycket som är äkta där. Men första avsnittet blev genomlidligt med lite kvällssnax:

  • En av mina favoritglassar (Magnum-style)
  • ½ chokladkaka Marabou cookie-cream

Illamåendet kom efteråt. Ångest. En sekund ville jag spy, men vad blir konsekvenserna egentligen? Det spelar ingen roll i längden vad jag ätit ikväll. Konsekvenserna blir värre om jag väljer att följa Ana.

Jag skulle trott att detta var hetsätning om det hänt för några månader sedan. Nu inser jag att det bara är helt friskt beteende!

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp