Den där jämförelsen med andra

March 23rd, 2015

Ja, vi vet att alla är olika. Ja, vi vet att man inte ser ‘allt’ som någon annan äter. Men det man ser skapar en uppfattning om hur mycket de äter och det är extremt svårt att inte jämföra. En del kan säga att det är sjukt att jämföra sitt matintag med andra, medan jag faktiskt vill påstå att det beror helt och hållet på vad syftet är: att äta mindre, dämpa ångest, få perspektiv etc.

Det är svårt att sluta jämföra och jag tror att det är någonting man kommer göra både under och efter sin sjukdom- och tillfriskningsfas. Det är inte konstigt att man tycker att det är jobbigt att se alla i omgivningen äta så mycket mindre än en själv. Man kanske är i behov av en viss bekräftelse om att det man äter är normalt och inte för mycket. Tyvärr kommer man inte alltid att kunna få den bekräftelsen och det som då skiljer sjukt från frisk i detta avseende är om man agerar utefter jämförelsen eller inte. Här måste man hitta tanketricks som hjälper en själv att inte bli påverkad av omgivningens missvisande matportioner.

Jag hamnade i en sådan situation under helgen:

Det var landslagsträning i Borås och vi var flera stycken i laget som sov tillsammans hos en annan lagmedlem. Föräldrarna hade lagat über god mat enligt min mening och efter en dag av träning kände i alla fall jag mig rejält hungrig. Även om jag personligen inte alls tränat så hårt, blev knappt svettig så går det åt mycket energi av att vara flera timmar i en hall. Dagen efter skulle vi också träna, och även tränarna har påpekat hur viktigt det är att vi sover och äter ordentligt så vi kan prestera på topp dessa få träningstimmar vi har tillsammans innan VM. Men när vi väl kom hem lastade jag upp en portion som fyllde hela tallriken med ris och kycklinggryta. Åh, så god den var! Men.. de andra tjejerna… de åt ju nästan hälften av det jag åt. “Var de inte hungriga?!”. En förklaring skulle varit “aja, de kanske äter massa godis istället”, men för bövelens det hade ju jag gjort också, och inte sjutton hindrade det mig ifrån att vilja äta ordentligt med  mat. Jag blev frustrerad. Men, jag tog ta mig fasen en extra liten portion ändå – för jag var hungrig och jag ville vara på topp under träningshelgen, och maten var så god! 😉

 

 

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Era kommentarer berör & jag svarar på frågor

October 2nd, 2012

Ni är så fina! Det glädjer mig varje gång mobilen plingar till och jag får läsa några uppmuntrande ord mitt i föreläsningen. Ville bara säga hur mycket jag uppskattar er. Alla ni som läser, alla ni som tar in det jag skriver, alla ni <3

Passar på att svara på en bra kommentar här:

tänkte på en sak, hur är du med tider och sånt, är du mer flexibel eller får du panik om det blir 5min innan efter vad som är tänkt? Kan du ”rubba” schemat?:) kramar
– S

Mycket bra fråga!

Jag är såååå mycket mer fri i mitt ätande idag än vad jag varit i somras och innan dess. Det är en underbar känsla, en frihetskänsla verkligen att inte känna sig bunden – att helt enkelt släppa på kontrollen. 

Jag har tidigare fått frågor om vid vilken tid jag brukar äta mina mellanmål osv. Tyvärr så är det riktigt svårt att ge ett rättvist svar på, med tanke på att det verkligen varierar. Jag äter när jag blir hungrig, men jag brukar se till att det inte blir för långt ifrån eller nära nästa måltid. Ett varsel mellan 2-3h brukar jag ha som riktlinje.

“Matschemat” följer jag knappast längre. Både på gott och ont kan man kanske tycka (?) Men jag känner att jag kan lita tillräckligt mycket på min kropp att den ser till att få i sig tillräckligt oavsett.

Idag äter jag mer “friskt”, men tackvare all kunskap som följt med mig genom ätstörningen så vet jag hur jag behöver äta för att må bra. Vilket är något jag självklart grundar mina måltider på: regelbundet och av alla näringsämnen.

Ofta äter jag mina måltider på ungefär samma tid, eftersom att det är vid den tiden som jag vet att jag blir hungrig. Men i och med studentlivet så passar det sig inte alltid. Jag har fått lära mig att anpassa mig, och det har bara gjort mig gott! Ingen panik här inte 😉

Tags: , , , , , , , , ,

My cooking!

April 11th, 2012

Hungrig efter lunch. Åt ½ måltidsbar och ett äpple..
Några timmar senare: inte hungrig.
Nån timme till: inte hungrig.
2 h efter normal middagstid: fortfarande inte hungrig.
Lagar mat: inte hungrig.
Dags för mat: okej, jag tror hungern gett upp och jag är det egentligen.

Ikväll lagade jag middag. Något som är lättlagat och lättätet och alltid gott: Thaiwok med kyckling!

Jag skulle lägga upp maten först… åhå, vad svårt att veta hur mycket. Jag var ju inte så hungrig, men vill inte lägga upp så att faster tycker att det är för lite. Det visade sig att jag lade upp mest av alla… och jag ville inte heller lämna, för det ser inte bra ut om jag inte äter upp. Satan. 

Thaiwok a la moi!

Jag saknade att krydda med chili.. de hade inte chili hemma(!) Jag köpte någon thaimix och försökte få till en bra smak med de kryddor som fanns. Det smakade bra, men jag saknade min chili <3

Tags: , , , , ,

För mycket av det goda?

April 2nd, 2012

Oj.. Jag börjar nästan bli orolig över att jag äter för mycket.

Att gå ifrån svält till normalt är en intressant resa. När man väl har bestämt sig och allt eftersom accepterar viktökningen mer så kan man lägga märke till “symptomen”. Som jag skrev tidigare så händer det ofta att man aldrig blir riktigt mätt. Det kan delvis bero på att man förlorat hunger och mättnadskänslor och vet inte hur det känns. Men också för att när man väl kickat igång förbränningen så uppskattas det av kroppen. Den blir riktigt glad över att få en massa gott att jobba med.

Tänk alla kalorier som man har legat på minus i. Hur mycket mindre man har ätit än vad man gjort av med. – SÅ mycket, så många kalorier över kommer man att behöva. I mitt fall kan jag då säga att det är en heeel del.

För att kroppen ska må bra igen så behöver den all den energin. All energi som den får, kommer den att använda till att reparera och friskna upp en.

Att man därför blir väldigt hungrig när man börjar komma igång att äta fullt är inte konstigt. Det bör heller inte vara dåligt att ge kroppen det den säger till om. Men risken finns att man ger med suget allt för mycket, får ångest, kompenserar, också har man skapat sig en ny ond cirkel.

Jag har inte ätit en dag över 2000kcal (förutom inklusive alkohol) på riktigt länge. Inget jag har minne utav i alla fall. Trots det så äter jag rätt så mycket nu. Risken finns att ångesten blir för stor, men jag överväger alltid innan jag tar mer – så jag är medveten om mitt beslut.

Jag åt nyss två portioner laxlasagne! Inte för att jag var så hungrig längre, men det är ta mig tusan det godaste jag vet 😮 omnom…  Nu går jag upp i vikt! Har jag en röst i huvudet som säger. Nu vill jag gå upp i vikt! Säger en annan. Samtidigt vill jag inte att vågen ska visa mer på invägningen. För då kan jag äta mer! 😀 haha

Portion 1 (200g)

Portion 2 (230g)

Tags: , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp