Nu kör vi igång igen!

August 16th, 2015

Bloggen har under de senaste dagarna varit under arbete, men nu är de tekniska problemen åtgärdade och inom kort kommer en rad uppdateringar. Jag hoppas ni ser fram emot att läsa lite trots det soliga vädret som plötsligt trollats fram över vårt land och rike! :)

Inläggen kommer att dyka upp som på löpande band de kommande dagarna, så håll utkik!

Tags: ,

Snart rullas det på igen – vad vill ni se mer utav på bloggen detta år?

January 7th, 2015

Jag ber om ursäkt för bristfällig uppdatering de senaste veckorna. Den främsta anledningen till detta är att min dator har varit på service, men jag förväntar mig att den återvänder till mig i slutet av denna vecka. Sedan har jag även haft fullt upp med tenta-plugg de senaste dagarna, vilket har lett till att bloggandet fått hamnat i frysen ett tag. Men nu har tentan passerat mig och så fort min dator hittar hem igen kommer inläggen att sprudla fram – det finns ju mycket jag har att dela med mig av nu! Det är verkligen mycket som har hänt, både med mig, mitt liv  och min omgivning. Det ska bli spännande att få sätta ord på allt!

Jag vill passa på att be om feedback inför det nya året – bra/dåligt? mer/mindre utav? förslag på nya infallsvinklar? :)

Det är förståeligt om många vill läsa mer om ätstörningar eftersom det är i den änden som skrivandet började. Men ju friskare jag känner mig, desto mer fokus kommer att ligga på sunda synsätt och andra delar i ett friskt liv. Självklart kommer ätstörningen och kampen med den att finnas med, men jag rekommenderar starkt att söka/bläddra bakåt i bloggen emellanåt. Det finns en hel del go’bitar till insikter att läsa om där. 😉

Tags: , , , , , , ,

Semester och njutning framför ätstörning och viktfokus

August 23rd, 2014

Kommentar till inlägget: Nu är det bestämt – Idun och viktuppgång:

Varför inte börja på semestern? Annan matkultur och allt
– Jenny

Frågan är alltså varför inte påbörja viktuppgången redan under semestern, varför vänta tills behandlingen på Idun börjas?.

Det finns absolut en poäng med att börja jobba för viktuppgång redan här och nu. Det är alltid bra att ta tag i det jobbiga så fort som möjligt. Men, under denna semester vill jag inte att fokuset ska ligga på vikten och ätstörningen. Här ska det inte behövas vara massa viktkontroller, kroppsliga jämförelser eller kaloriräknande. Här ska det njutas! Allt annat kan jag ta itu med sen när jag kommer hem till vardagen. Nu är jag på semester med min pojkvän och inte med Ana.

Hittills har jag inte vägt mig en endaste gång, även om det finns vågar vid varje 7-eleven. Hittills har jag inte valt maten som varit mest kalorisnål utan den mat jag faktiskt varit sugen på. Hittills har jag inte försökt att hoppa över måltider pga ångest, utan jag vill äta när jag är hungrig. Hittills har inte ätstörningen dominerat och jag syftar till att det skall förbli så! =D

När jag kommer hem kan jag få väga mig, när jag kommer hem kan jag få fundera över mina matvanor. Men nu, så länge jag har semester, så tänker jag ha semester från ätstörningen också!

Jag äter allt ifrån…

???????????????????????????????

friterat och skaldjur

???????????????????????????????

snabbmatsrestaurangs-burgare

???????????????????????????????

till snacksbuffé

???????????????????????????????

och thaimat!

Med andra ord så NJUUUTER jag!

Med andra ord så NJUUUTER jag!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Julångesten går att bli av med

December 18th, 2013

Det är nog inte bara personer med ätstörningar som känner en viss ångest inför julens läckerbitar och frestande smaker. Är det ens konstigt att det alstras en ångest över vad som ätas skall? Vad är det vi får höra i radio och TV? Vad är det vi får läsa om i tidningarna? Vad är det som snackas om i bussen eller i matsalen?

“Såhär slipper du julångesten”, “Såhär ska du äta för att inte gå upp av all julmat”, “Nu kommer jag att gå upp flera kilon!”, “Såhär förbränner du julmaten” eller “Hur du får ned kalorimängden under julhelgerna” etc.

Det blir inpräglat i våra huvuden att julen ska medföra en ångest eftersom mat och choklad är någonting vi kopplar den samman med. Det är alltså snarare mer normalt att noja över all julmat än att ta det för vad det faktiskt är: en högtid och massvis med njutning!

Personer med ätstörningsproblematik har en extra känslighet för dessa kommentarer. Talas det om mat, vikt, träning eller kalorier så snappas det upp som en groda äter en fluga. Det hörs och det tolkas, vare sig man vill det eller inte. Frågan blir då hur man tolkar det?. Det är nu hjärnkraften kan tillämpas för att välja att tolka det ur det sunda perspektivet istället för att låta ätstörningen övertala en om att dens tolkning är den enda korrekta. Efter ett tag blir det mer och mer uppenbart över vilken tolkning hjärnan ska göra, men det krävs övning och det krävs envishet.

För två år sedan var min ångest brutal vid denna årstid. Då var anorexin härskare över tankarna och allt den intolkade var kalorier, onyttigheter och viktuppgång. Tjockhet och misslyckande var precis det julen skulle tillföra. Därför fortsatte svälten och därmed fortsatte jag att må skit!

För ett år sedan mådde jag så mycket bättre. Friheten fanns bakom hörnet och de logiska tankarna dominerade. Men ångesten fanns.. Jag ville inte gå upp i vikt, och det fanns en oro över att det skulle ske av all julmat man skulle tvingas till att äta. Dock var jag inställd på att leva livet och jag ville kämpa emot ätstörningen.

Idag hade jag inte ens reflekterat över att man kan ha ångest inför julen om inte några av mina fina läsare kommenterat det i ett inlägg. Idag ser jag fram emot att få baka lussebullar och äta dem till fika. Idag ser jag fram emot chokladpralin-asken på vardagsrumsbordet. Idag längtar jag efter att få äta de godheter som kan erbjudas. Idag vet jag att lite mer eller “onyttigare” mat inte kommer ge en negativ märkbar effekt på mitt utseende. Det kommer snarare att ge en positiv effekt på mitt välmående!

Det går att glömma ångesten, men man måste jobba för att förändra tankemönstret. Det blir en motgång när det kommuniceras så mycket om det i vår omgivning, men jag tror att ens egna tankar är starkare än talet utifrån. När man själv har hittat sin sanning så kan man välja bort att tro på allt skit som sägs runt om kring en – vilken sanning tror du på? Det är nästintill omöjligt att förändra hela samhällets syn, men det är möjligt att påverka sin egen.

Det är inte mer än vanlig mat och lite extra gott man äter på julen. Det är inte en tvång att trycka i sig en hel chokladask. Det är inte en viktökning som väntar en bara för att man ätit en bulle eller två. Julbuffén behövs inte tvångskompenseras. Lyssnar man på kroppen och sin egen vilja så kommer allt att jämna ut sig i längden. Denna jul är inte mer än bara några dagar utav de tiotusentals dagarna vi ska leva i livet – är det värt att känna ångest över? eller är det kanske lika bra att bara passa på att njuta?

Se tidigare inlägg om jul- och matångest:

Middagsbuffé (29/12-2012)
Chocolate for Xmas! (25/12-2012)
Hoppas vi alla kan ha en riktigt GOD jul (24/12-2012)
Alkoholen – läskig men okej! (22/12-2012)
Det är OK att äta extra gott (21/12-2012)
Home SWEET home (19/12-2012)
– Pepp inför påsk-ångesten (20/3-2013)
– Går man upp i vikt av att äta godis? (15/5-2013)
– Midsommarångest vs. njutning (21/6-2013)
– Det här med att äta onyttigt (30/6-2013)
– Så mycket “onyttigt” har ingen påverkan (23/7-2012)
Paniken när man ätit mer (2/8-2013)

 

 

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Vikt-prat som lett till resultat

November 18th, 2013

Det har varit mycket diskussioner kring vikt under föregående vecka här på bloggen. Efter det att “Tankar kring kroppen” publicerats dök det upp många följdfrågor som bland annat Väger du som du gjorde innan ätstörningen?ochÄr du bekväm med din kropp i de intima situationerna?“. I det senaste inlägget lyftes en diskussion kring “Är det lättare att gå ned i vikt än att gå upp?“.

Det är riktigt roligt att se att så många engagerar sig genom att kommentera. Vi lär oss av varandra. Vad är kunskap och erfarenheter om man inte delar med sig utav dem?

Sammanfattning av veckans diskussioner här på bloggen:

  • Trots att man äter tills det känns som att matsäcken ska spricka är det vanligt att man upplever ett starkt sug i magen efter en svält. Som om den innehåller ett stort svart hål som absorberar all näring.
  • Suget och hungern stabiliseras efter ett par dagar eller någon vecka om man fortsätter att äta “normala” måltider.
  • Ett BMI runt 21-22 måste vara en optimal vikt. Det finns både marginaler uppåt och nedåt, innan man skulle nå en ohälsosam vikt!
  • Att lyssna på kroppen är A och O.
  • Magsäcken krymper när man svälter, vilket kan medföra att man känner sig mätt trots att man äter för små portioner till en början. Då kan det vara nödvändigt att “tvinga” sig själv att äta det lilla extra för att vänja kroppen med vilken mängd mat den ska handskas med.
  • Att både prata och äta mat på ett sunt sätt är bästa vägen för att sprida hälsosamma matvanor till andra.
  • Är man bekväm med sin kropp, med sin partner, i sitt förhållande så är man också bekväm i de intima situationerna också.
  • Alla upplever det olika svårt att gå upp och ned i vikt (läs här).

Och slutligen:

UT MED VÅGEN!

IMG_8622red

 

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Bidra till bloggen

September 30th, 2013

För två år sedan erkände jag min sjukdom. Även om jag fortsatte rasa i vikt några veckor efter att anorexin upptäckts så påbörjades arbetet mot att bli frisk. Jag ville ju inte vara sjuk.. fast ändå så ville jag det. Hur kunde det vara så ambivalent? Kanske var det inte så allvarligt ändå, eller så var det det..? Det var svårt att greppa hur sjuk man faktiskt var, vilket gjorde det ännu svårare att bemöta ätstörningen. Jag behövde insikt, hjälp och något som gav mig perspektiv.

Januari 2012 startade jag upp denna blogg, i samband med att jag aktivt ville kämpa för att övervinna sjukdomen. Syftet var att ge svar på frågor jag själv hade under sjukdomen (t.ex. går man verkligen inte upp i vikt av matschemat? vad händer om man går upp några kilogram? syns det? mår man bättre?). Naturligtvis hade andra redan gett en svaren på dessa frågor, men det var inte desamma att höra det från en behandlare eller föräldrar än om man fick höra det från någon som faktiskt upplevt det. Jag behövde uppleva det, för att jag ville ge andra svaren. Och detta motiverade mig att faktiskt bemöta ångesten och ta kliven framåt.

Bloggen innehåller över 1000 inlägg om det mesta kring hälsa, ätstörningar och livet. Det är mycket tid som lagts ned, men allt har gett mig mycket energi tillbaka och det är tack vare all energi som jag får från er, mina läsare, som fått mig att fortsätta så här länge. Det har verkligen blivit ett starkt intresse för mig att hjälpa andra genom att skriva. Här sitter jag med en massa erfarenheter i ryggsäcken och då är det inte mer än rätt att ta tillvara på dessa och skapa någonting som kan nå ut till andra. Vi lär oss av varandra och jag har fortfarande mer att lära.

Jag har idéer och visioner inför hur jag kan gå vidare med mitt arbete mot ätstörningar i framtiden. Trots ett betydande mängd läsare tjänar jag inga pengar på att blogga. Jag försöker hålla mig undan allt för mycket reklam, för syftet är inte att provocera och tjäna pengar på läsare. Jag vill nå ut med budskap och göra förändringar.

Att driva en blogg kräver arbete, tid och pengar. Känner du att du blivit hjälpt av min blogg, eller vill stödja bloggen så finns det nu möjlighet att lämna ett bidrag via Pay Pal. Jag är inte ute efter att kräva er på pengar, utan detta är en gåva. Pengarna går först och främst åt att ersätta de utgifter som finns (webbhotell, domännamn osv.) en kostnad som just nu tas ur den egna plånboken. Om bidragen uppgår i större summor kommer de naturligtvis användas till vettiga saker som gynnar er läsare (beror på vilken summa vi kommer upp i). 😉

(Se denna knapp till höger i sidomenyn)


 

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

YOLO

July 22nd, 2013

Ett socialt liv. En händelserik helg. Spännande dagar och nya utmaningar.

Just nu känner jag mig tom på ord. Jag har suttit vid datorn i nästan en timme och inte funnit något sätt att uttrycka mig på. Jag vill berätta för er alla vilken underbar helg jag har haft. Jag har verkligen levt. Jag mår riktigt bra. Det är tack vare alla fina människor som finns i omgivningen och också tack vare alla möjligheter som dykt upp. Främst av allt är det tack vare min inställning till att ta vara på möjligheterna och vilja umgås med folk, som har bidragit till denna nöjda känsla i kropp och psyke.

Det går att må bra. Det går att se ljuset bakom bergen. Det går att våga ta chanser och det går att lyckas med dem. Det går även att “misslyckas” men då går att ta lärdom av dem. Det går att bekämpa ätstörningar och det går att tycka om sig själv. Det går att leva livet med ett leende på både in- och utsidan. Det går att vara lycklig. Nästan allting som man vill går, så varför inte ta vara på möjligheterna?

Min helg har inte varit perfekt. Jag har inte mått bra varje minut av den. Men varje dag har jag umgåtts med personer som betyder mycket för mig och varje dag har jag upplevt nya saker. Roliga saker. Varje dag har jag tagit vara på livets möjligheter och nyfiket utmanat mig själv med det ena och det andra. Jag börjar äntligen förstå vad livet handlar om, och det vill jag förmedla till er i kommande inlägg.

Ost&vinkväll i fredags skulle verkligen bli en utmaning. Den natten slutade helt fantastiskt roligt!

Ost&vinkväll i fredags skulle verkligen bli en utmaning. Den natten slutade helt fantastiskt roligt!

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Inspirerande kommentar

July 7th, 2013

Tidigare idag publicerades inlägget “Life is a roller coaster“. Senare inföll en kommentar som inspirerade mig och som garanterat kan hjälpa många andra med sina tankegångar och inställning.

Så sant så sant en väldigt bra liknelse. Det gäller att njuta där man är just nu i karusellen.

Jag tror absolut det går att bli helt frisk och fri. Men jag kommer alltid att ha min historia, mina erfarenheter och mitt bagage att bära med mig. Erfarenheter som jag kan plocka fram och använda när helst jag behöver. Jag väljer själv hur jag vill förhålla mig till min historia. Jag är stolt, glad och tacksam för allt jag fått uppleva och lära mig av. Om jag inte hade alla mina erfarenheter skulle det inte vara jag och jag skulle inte ha all min kunskap. Jag kan och vill inte ändra eller göra om min historia, men jag kan själv välja hur jag ser på den. Det ända jag kan påverka här och nu är den tanke jag väljer att ha om den är positiv eller negativ om jag vill att min tanke skall vara min framtid eller inte. Om jag inte vill att den tanken ska bli min framtid gör jag nog klokt i att byta tanke till någon bättre.

När jag har plockat bort dem och det som får mig att klanka ner och se ner på mig själv då är jag frisk och fri. Då kommer jag att våga släppa ätstörningens hårda, kontrollerande och kalla hand det vet jag och jag vet att jag kommer komma dit. Jag vet att jag väljer vägen själv och jag väljer hur frisk och hur fri jag vill och vågar bli.

Om jag behandlar mig med värme, omtanke, kärlek och uppskattning. om jag berömmer mig själv mina framsteg och mina försök, om jag klappar på mig själv och säger att jag är bra och jag är älskad ingen annan kan vara mig bättre än jag kan då vågar jag släpa ätstörningen fullt ut. Därför ska jag sitta kvar i berg och dalbanan och njuta av varje del i den.

Tänk på att den tanke du just nu väljer att tänka formar ditt framtida ansiktsuttryck. Vill du att det ska vara glatt och avslappnat eller hårt och spänt?

Tack för en klok bra och tänkvärld syn på livet.

Lev väl och må bäst!

Kram lilla jag
– Jota

Tack själv Jota för dina kloka ord!

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Lever livet

March 31st, 2013

Hej allesammans!

Jag är oerhört tacksam för alla fina kommentarer och kloka frågor som har ramlat in. Så fort jag får tid ska jag besvara dem samt skriva ett inlägg om att börja leva igen. 

Tills dess samlar jag på mig erfarenheter om att just leva mitt liv! 😉

Tags: , , , ,

Hur var det när man var som sjukast?

March 1st, 2013

Jag undrar hur en dag kunde se ut för dig när du var som ” sjukast” från morgon till kväll?! Hur mycket åt du? motionerade? vägde? sov? räknade? skötte magen, som du skrev i ett tidigare inlägg att det var betydligt mer normalt nu en förr, behövde du gå på toaletten när du inte åt så mycket, drack du mycket och vad i så fall, typ vatten/mjölk?! Frös du konstant eller var de bättre vissa dagar, kunde du gå i skolan och hur reagerade folk runtomkring dig?
– Anonym

Den här kommentaren skulle jag jätte gärna vilja besvara på en gång. Dock är det så pass många frågor att svaren skulle bli en hel bok.  Men jag vill jätte gärna ge er en bild av hur det var för mig. Jag tror att många kan känna igen sig och förhoppningsvis ta lärdom av min historia.

För att besvara “hur en dag kunde se ut för dig när du var som ” sjukast” från morgon till kväll?!” , så kommer jag att dela upp varje fråga och skriva det som en “berättelse”. Första delen publiceras ikväll om Hur mycket jag åt.

Tags: , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp