Vi är inte vårt utseende – det är endast en liten del av allt vi är

January 9th, 2015

Runt omkring oss av idag peppras vi med artiklar, instagram-konton, bloggar och bilder som uppmanar oss till att jobba hårdare för att få “den perfekta kroppen”. Till och med jag blir till viss del påverkad av detta – vem vill inte ha en snygg kropp? Det som anses vara snyggt är dock sällan någonting som bestämts av en själv, utan det blir den bild som media i slutändan tjäna mest pengar på att framhäva. Jag, du och alla andra kanske redan har en snygg kropp, men det blir oerhört svårt att tro på när vi ständigt blir präglad av att vi ska se ut på ett annat sätt. Kanske får vi höra att vi är snygga av våra nära och kära, vilket egentligen bör vara det som har störst betydelse, men på något vänster blir resterande delar av samhället de som får makt över hur nöjd man är med sin kropp och utseende.

Under gårdagens samtalsgrupp på Idun talade vi om ämnet “självkänsla”. Det här ämnet är otroligt basalt att ha i åtanke när man arbetar med ätstörningar, så det kan vi tala med om senare. Idag slog det mig med en boxhandske hur mycket det finns som driver på att vi ska tillägna mer och mer tid till träning och hälsosam kosthållning. Och hur, tyvärr, många blir påverkade av detta. Visst kan det vara bra i många fall att träna lite mer och äta lite hälsosammare, det är någonting jag själv skulle förespråka till viss del. Men det viktigaste är att man gör det för att man vill och mår bra utav det. Ingen ska känna sig tvungen att dag ut och dag in slita hårt med träning och begränsad kosthållning för att se ut på det sett som media framhäver som “snyggt” OM det inte gör en gladare i livet. Det slog mig helt enkelt hur mycket tid utav sitt liv många lägger ner på att förändra sitt utseende och hur liten del utseendet egentligen är utav hela ens personlighet och självvärde.

Jag tror att eftersom utseende är någonting konkret och lätt att ta på, så blir det lättare att identifiera sig själv med det än hela det abstrakta “jaget”. För “jaget” består utav så otroligt många delar att det inte går att greppa. Tänk om vi skulle börja värdera oss själva i allt det “jag” innebär istället för vilken vikt jag har, vilket hårfrisyr jag har, hur synliga musklerna är eller hur stor rumpan, brösten, näsan och låren är. Tänk om media kunde visa personer som gjort något gott mot sig själva och/eller världen. Tänk om vi fick läsa om “5 tips till att känna dig mer nöjd i livet” eller “så gör du för att stå upp för dig själv”. Ja, då skulle förmodligen stora delar av mediebranschen gå i konkurs, men mänskligheten skulle garanterat ha en bättre självkänsla i större utsträckning är vad vi har idag.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Må dåligt – reflektera – förändra – må bra!

January 23rd, 2014

Jag är trött på att må dåligt. Dagligen peppar jag andra till att prioritera sin hälsa och ger dem tips i hur de kan tänka inför jobbiga situationer. Vad är allt detta värt om jag inte kan ta åt mig av det själv? Det jag skriver baseras ofta på mina egna erfarenheter och lärdomar. Det innebär att jag har lärt mig saker under livets resa, så hur många gånger ska man behöva gå igenom liknande ‘misstag’ innan man faktiskt tar till sig av det man lärt sig?

Man kan bli mer medveten om vad?, hur? och varför? man mår dåligt. Det kan hjälpa en att förstå situationen bättre och att tänka i andra banor. Men ibland hjälper  det inte att enbart vara medveten om situationen, utan det kan mycket väl vara så att man måste få utagera sina känslor. Det kanske är nödvändigt att sätta sig på toaletten med tårar i ögonen och tänka att man är ‘misslyckad’ och att sitt liv är meningslöst ibland. Det är nödvändigt att få sina sammanbrott när det uppstår ‘misslyckande’ i livet och att känna sig nere ett tag. Känner man sig nere kan det faktiskt vara behövligt att grotta ned sig med några deprimerande tankar en stund.

Det jag säger är inte att vi ska börja bli deprimerade så fort vi mår dåligt, för kan man vända det negativa till något positivt så är ju det fantastiskt! Det jag säger är att ibland går det helt enkelt inte att tänka positivt. Ibland vill man inte tänka på annat än hur skit allting känns, och då är det nödvändigt att ta sig tiden att må dåligt ett tag. Det kanske tvingar en till att reflektera några extra gånger och framför allt att se saker och ting ur andra perspektiv. Det blir ett tillfälle att jobba på sig själv och faktiskt ta tag i att göra de förändringar i livet som behövs. Man blir påmind om vad som kan hända annars.. och det är ingenting man vill hamna i igen.

Vårterminen har nyligen börjat vilket innebär nya kurser och längre dagar. Även om föreläsningsschemat inte ser särskilt fullspäckat ut så kräver utbildningen tid och energi. I regel förväntas man att lägga ned 6-8 h/dag för heltidsstudier. Jag snittar kanske 3 h/dag på  skolarbete, 2 h/dag på jobb, 2 h/dag på träning, 2 h/dag på skrivande (blogg, instagram, mejl osv.) och 1 h/dag på facebook. Sedan går det åt minst 2 h/dag att resa. Därefter ägnas tid till att umgås med pojkvännen, laga-, handla- och äta mat, duscha, klä på sig, städa, diska, betala räkningar, hämta ut paket, gå ut med soporna och alla andra vardagliga/administrativa saker. Ett dygn har ju trots allt endast 24 h och låt säga att det optimala vore att sova 8 h – hur mycket tid finns det kvar åt att göra något så livsnödvändigt som att vila? Nu utförs inte allt detta på en och samma dag, men med lite enkelt matte går det att de att det inte alls finns någon tid över till annat.

Jag har hamnat lite i en svacka just nu som får mig att verkligen inse att jag måste göra en förändring någonstans. Mitt livsschema går inte ihop, vilket leder till att min kropp inte klarar av att leva upp till mina egna förväntningar/krav. Tro mig, jag tänker inte falla tillbaka i anorexian (!) men jag vill inte heller må dåligt på andra sätt. Jag vet att jag kan må riktigt bra, jag vill må riktigt bra! Livet är alldeles för kort för någonting annat och jag är alldeles för ung för att bli utbränd.

När man hamnat i en svacka och man börjat reflektera över situationen är det dags att börja jobba för att ta sig ur den. Ingen mår bättre av att stanna där längre än nödvändigt, men alla kan må bättre efteråt. Varför hamnade man i svackan? Nästa gång kanske det blir ännu värre. Vad krävs för att inte hamna där igen?

Jag älskar egentligen allting i mitt liv och har därför extremt svårt för att plocka bort någonting. Men som det ser ut just nu hinner jag inte riktigt med att uppskatta allting. Jag har nu nått till den punkten där jag verkligen måste göra mitt bästa för att må mitt bästa. Jag måste vila mer. Mer vila ger mer ork till allting annat.

Igår kväll mådde jag skit, men idag tar jag tag i det och påbörjar förändringen för att må bättre!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ett “perfekt” liv är inte ett lyckligt liv – jag är lycklig men allt är inte perfekt

January 18th, 2014

Hej Soela! Jag vill börja med att säga att jag verkligen gillar din blogg!
Men du får det att framstå som om du alltid mår jättebra; att det friska livet är perfekt! Du mår väl inte alltid bra? Det kan väl inte vara så? Att livet är perfekt menar jag?
Ana får mig iaf att jämföra mig otroligt mycket och det får mig att må dåligt över att mitt liv förmodligen aldrig kommer bli lika bra som du framställer ditt!
Det jag försöker säga är att jag skulle vilja att du framhäver dina sämre dagar mer, för DET ÄR OK ATT MÅ DÅLIGT IBLAND!!!
Kram!
Becka

Hej Becka! Jag kan inte annat än att instämma i att ett friskt liv inte är perfekt, och naturligtvis inte mitt heller. Det ska nog framgå i ett och annat inlägg tidigare att jag inte alltid mår så bra och att det fortfarande finns faktorer i min vardag som triggar och ger mig små bakslag. Jag vill också minnas att jag, liksom dig, lyfter fram faktumet att det är OK att må dåligt ibland. :) Tack för din kommentar, jag ska försöka att ta till mig av feedbacken. 😀

Jag tror att 90% av hur lyckliga vi är i livet beror av vår inställning och resterande av de handlingar som sker. Att må bra och vara lycklig är ingenting man kan vara konstant. Vi behöver kontraster för att sätta perspektiv på tillvaron. Vad är ljus utan mörker? Vad är glädje utan sorg? Vad är upp utan ned? Vad är bra utan dåligt? Som Einstein en gång sade “allting är relativt”, och det gäller även här. Mår vi aldrig dåligt så vet vi inte längre vad det innebär att må bra. Lika som att om vi aldrig mår bra har vi svårt att se att vi faktiskt mår dåligt.

Anledningen till att jag sällan lyfter fram mina “dåliga” stunder i livet är för att jag är så pass medveten om att det är okej att allting inte är bra alla gånger, och jag ser ingen anledning att lägga större vikt i det än så. Jag väljer mycket hellre att försöka se det positiva i situationen än att noja över hur mörkt det ser ut i stunden. Genom den resa jag gjort har jag samlat på mig erfarenheter som har lärt mig att det vänder – det kommer inte att kännas piss för alltid. Jag ser varje bakslag eller nederlag i livet som en erfarenhet att packa med i ryggsäcken inför livets fortsatta vandring. Det finns ingen anledning att grotta ned mig i all skit som händer, för att skit kommer att komma, men det kommer också att försvinna. Istället väljer jag att lägga fokuset på de mer lyckogivande tingen i livet, för det är inte säkert att de alltid kommer att finnas där heller.

Det är mycket som står mellan raderna i mina inlägg och inte alltid plockas upp. Men tro mig, jag kan må riktigt dåligt också! Jag anser bara inte att det är värt att slösa mer energi än nödvändigt på dem dagarna. Naturligtvis händer det att de dåliga dagarna varar längre än normalt och då märker även jag att det inte längre blir hållbart att tänka “det vänder snart”. Då är det dags att inse att det krävs någon form av förändring i vardagen och då är det dags att tag i saken. Jag är övertygad om att det går att utläsa i tidigare inlägg (ex. Falla tillbaka i gamla ohälsosamma vanor) att jag haft ett litet bakslag i slutet av höstterminen. Det blev lite för mycket med skola, jobb och träning en period och matvanorna kom ur rutin. Det blev en slitsam period med lite sömn, oregelbundna matvanor och ett fullspäckat schema. Det är en läxa lärd och ingenting jag vill utsätta mig för igen. Hälsan ska komma först! Och när jag väl insåg hur osunt det var att pressa sig så hårt som jag gjorde, och hur mycket mer tilltalande ätstörningen blev så beslutade jag mig för att ta tag i saken och ta vara på de resurser som finns för att göra en förändring.

happinessquotes

Att må bra i livet handlar inte om att uppnå ett ultimat mål att stanna vid. Det handlar om att hitta en inställning hos sig själv som accepterar att allting inte alltid är perfekt och att det alltid finns någonting bra i det “dåliga”. Men man behöver inte alltid se vad som är bra i stundens hetta, man behöver bara veta att man kommer att kunna förstå det senare och snarare vara tacksam för den erfarenheten. Alla känslor är en del av människan och alla känslor är nyttiga att känna. Frågan är inte om det är okej att må dåligt, utan hur man hanterar att må dåligt?

Jag hanterar det inte genom att uttrycka all min ångest och sömnproblem för mina läsare, för jag själv vill inte bara se problemen – jag vill se lösningen på dem. Eller åtminstone se att det kommer att finnas en lösning. Jag accepterar att livet är skit ibland, men jag vill kunna ta skiten och vända den till någonting positivt. Jag vill se möjligheter till förändring istället för att låta dyngan stiga över mina axlar.

Även om jag inte alltid mår bra så känner jag mig i grund och botten nöjd med mitt liv. Jag gör saker jag älskar (även om de inte alltid är så roliga), jag har personer runt om kring mig som jag älskar (och även älskar mig tillbaka), jag vet att jag är duktig (även om jag inte alltid presterar på topp) och jag är nöjd med själv (även om jag gör en hel del ‘misstag’). Det är dessa ting jag vill lägga fokuset på, för det är de sakerna som får mig att känna mig lycklig i mitt liv!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En fest med kalorier eller njutning?

December 22nd, 2013

Festande är någonting som anorexian sätter upp varningstecken för. Ana påminner om alla kalorier som finns i alkoholen och de onyttiga snacksen som bjuds på under kvällen. Hon påstår saker som att vikten kommer att stiga i höjderna och att allt måste kompenseras. När Ana sitter på ens axel går det inte att njuta av trevligheterna, för med Anas tankar i huvudet finns det inget utrymme till att slappna av och bara ha kul.

Naturligtvis är det inte hälsosamt att festa med alkohol allt för ofta, men att göra det vid speciella tillfällen är snarare sunt, om man så vill. Att behöva avstå från rusdrycken och godbitarna under en festtillställning, på grund av att hjärnan infekterats av ätstörningens dumtankar är verkligen förargligt. Den mentala delen av hälsan kan behöva en sådan avtändning från vardagens bekymmer för att stimulera glädjehormonproduktionen. Konsumerar man sprit och godis i stora mängder eller väldigt ofta kan det orsaka skador på både den fysiska- och psykiska hälsan. Inmundigar man däremot sådana njutbara livsmedel vid enstaka tillfällen eller i en måttlig mängd kan det snarare ha en positiv inverkan på den psykiska hälsan.

Jag festar inte särskilt ofta, men när jag gör det så gör jag det fullt ut! Festandet handlar inte om att bälga i sig mängder alkohol, utan för mig värdesätts umgänget. Det sociala umgänget där man kan släppa loss och bara ha kul tillsammans med andra. Det är vid sådana tillfällen jag ofta kommer på mig själv att det finns ting i omgivningen som är så mycket mer värt än ätstörningen. Vad spelar det för roll om jag dricker lite sockerdricka och mumsar i mig några godisbitar, om de kan bringa mig sådan njutning? Det skulle aldrig vara värt att lyssna på de där dumtankarna som Ana hittat på och inte få ta del av festligheterna på samma villkor som alla andra. Att festa ska vara kul!

IMG_1492red

Hemabakad ischoklad – mums!

IMG_1493red

Jag och pojkvännen bakade även kokostoppar med choklad och lite saffran – mums!

IMG_1491red

Karameller och pepparkakor!

IMG_1488red

Taggad födelsledagstjej

IMG_1501red

Inte helt fel att ha en kompis som är utbildad bartender på festen. ;)

IMG_1534red

Fantastiska presenter! Inte hade jag behövt besöka systemet själv.

  • Gissa vilken present som faktiskt tilltalade mig mest?

Som festanordnare har man nog en del oroande frågor som surrar i huvudet: kommer folk? kommer de att ha roligt? kommer det att spåra? osv. Det går inte att säga annat än att festen blev lyckad och jag är så enormt tacksam över alla kära vänner som dök upp. Det blev en fantastisk kväll och min födelsedag är gjord! Kärlek till alla mina vänner <3

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

20 år i livet är värt att fira!

December 21st, 2013

Det är en hel del som hunnit erfarits under 20 år i livet. Men ännu finns det så mycket kvar att uppleva. Ingens liv är lätt rakt igenom, utan vi har alla våra jobbiga minnen och ting som påverkat oss negativt. Det finns ingen mening med att gå runt och hata det som varit, för det finns ingen möjlighet att förändra det. Däremot kan de erfarenheter som stärker en få följa med som ett verktyg i ryggsäcken, men det är onödigt att plocka med sig onödiga saker som endast tynger ned och saktar ned en på vägen framåt.

Jag ångrar ingenting i mitt förflutna, för det har tagit mig dit jag är idag.

Vi är människor som aldrig är riktigt nöjda, brukas det sägas. Och det är till viss del sant; vi tycker aldrig att vi är tillräckligt snygga, smarta, duktiga, eller tillräckligt bra för omgivningen. Egentligen handar det ofta om att vi inte är tillräckligt bra för oss själva, när vi förväntar oss att vara perfekta. Därmed anser jag att det är modigt att älska sig själv och sitt liv. Det är faktiskt det sundaste man kan göra! Varför tillbringa hela livet med att hata sig själv, eller ständigt känna missnöje? Allt vi gör är vårt bästa och ibland når vi inte upp till de krav som ställs, men det betyder nödvändigtvis inte att vi inte är älskvärda. Vi är faktiskt fantastiska som har levt så länge som vi har! Livet är inte lätt och vi vågar anta utmaningen att faktiskt leva.

Idag vill jag ge kärlek till mig själv och alla andra som läser detta, för vi lever och vi är helt fantastiska!

1468502_10151923275804965_969674966_n

Laddar inför 20-års fest!

IMG_1457

Firade min kväll med bowling

IMG_1468

Och middag på kina-restaurang

IMG_1470

Blev sjukt mätt!

IMG_1477

Men så klart skulle man firas med lite glass och chokladsås också.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

“Att orka” fick bli min motivation

November 20th, 2013

Hej!

Jag har en fråga som jag funderat mycket på. Du blev ju väldigt sjuk under sommaren mellan andra och tredje året och du gick natur. Jag undrar hur du orkade med all stress och press i skolan och samtidigt vara i svält?

Många som får anorexia brukar även få depression och liknande, fick du något sådant? :)

Kramar, Elisa

Hej Elisa! Tusen tack för denna fråga! Detta är ett ämne som inte belyst särskilt mycket i bloggen, trots att det är väldigt viktigt och säkerligen en förekommande fråga hos de flesta med ätstörningar.

Mitt andra år på gymnasiet var faktiskt det jobbigaste året. Jag läste som flest kurser parallellt och samtidigt var jag politiskt engagerad, tränade flera gånger i veckan, var dansledare, satt med i skolans elevråd och ja.. på något sätt hann jag med mina fester också. Det var under denna period som anorexin började växa till sig. Det går alltid att diskutera kring vad anorexin bottnat i och aldrig att ge enbart ett svar, men jag kan utan tvivel hävda att denna press och stress var en bidragande faktor till insjuknandet.

Mitt tredje år i gymnasiet skulle bli mitt bästa år. Jag läste främst kurser som jag själv var intresserad av och jag var riktigt motiverad att få toppbetyg i alla dem. Samtidigt var jag inställd på att verkligen ta vara på tiden och leva livet innan jag begav mig till universitet/högskola. Riktigt så blev det ju inte. Anorexian sög inte ut bara energi utan också livsglädjen. Träningen blev förbjuden, ett socialt liv var inte längre intressant, politiken prioriterades bort och viktigast var att lägga all energi (som egentligen inte existerade) på att klara av skolan. Livet var inte roligt längre och jag hade mina mörka perioder.

Det var inte förrän efter några månader i svält som jag började märka av symptomen. Då hade jag enorma svårigheter att fokusera, både i klassrummet och hemma framför datorn. Hjärnan tänkte ständigt på mat och samtidigt som jag skrev en religionsuppgift kunde jag sitta och räkna igenom dagens kaloriintag minst tio gånger. Jag inväntade ständigt nästa måltid, samtidigt som jag alltid ville skjuta på den.

Första terminen av åk 3 klarade jag mig igenom tack vare mina tidigare kunskaper och engagemang i mitt eget lärande, men jag visste att om svälten skulle fortsätta så skulle jag inte orka med det sista. Så det blev en motivationsfaktor till att faktiskt börja äta mer! Det var vid årsskiftet som de riktiga förändringarna började ske, väldigt sakta, men i tillräcklig mån att jag kunde avsluta min gymnasieutbildning den våren. Vid det laget hade jag börjat hitta tillbaka till ett socialt liv och hade orken att att tänka logiskt. Jag kunde känna livsglädje igen!

En riktigt sjuk Sofie, hösten 2011

VS.

En så mycket gladare Sofie, våren 2012

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Publicerad och officiell

October 26th, 2013

Jag började denna blogg för cirka ett och ett halvt år sedan. Då var jag som sjukast i min anorexi, men det var också då jag hade bestämt mig att faktiskt bli frisk.

Att lida av en ätstörning kan för många kännas pinsamt. Många har en bild av vad “en anorektiker” är och man är rädd att bli dömd utifrån förutfattade meningar. Den bilden som tidigare målats upp av ätstörningar och anorexia stämmer sällan helt in på hur den verkliga bilden är. Jag tror inte att man kan förstå hur illa fördärvad en person som lider av ätstörningar verkligen är, förrän man varit med själv. En person som själv lider av sjukdomen har det inte ens lätt att förstå sig på den. Den är ologisk, elakartad och rentav förvirrande. Den förvrider inte bara ens kroppsuppfattning utan hela synen på livet.

Hur hjälper man en person som är fast i ett destruktivt beteende, lider av en sjukdom där livsuppfattningen förvrids och har en psykisk sjukdom ingen riktigt förstår sig på?

Denna blogg startades inte för att skriva om hela min resa, utan i syfte att dela med mig av erfarenheterna jag antog mig att skaffa. Jag ville ge svar på många frågor jag själv hade under insjuknandet och inför tillfrisknandet. Denna blogg visade sig ge mig så mycket mer än bara det. Efter alla fina kommentarer och mejl från mina läsare har jag fått en uppfattning om att jag faktiskt har hjälpt flera person att må bättre. Ni har gett mig energi att fortsätta driva bloggen och tack vare all energi det ger mig har mina ambitioner blivit att utveckla detta arbete i framtiden. Jag vill hjälpa människor att våga hjälpa sig själv, att våga känna sig nöjd med sig själv och sitt liv och att våga må bra! 

IMG_1242red

Ni missar väl inte månadens nummer av VeckoRevyn?

IMG_1248red

För där finns det en artikel från en intervju med mig.

På bloggen har jag under en lång tid håll mig anonym, men ju friskare och friskare jag blir, desto mer redo blir jag att dela med mig av min historia till omgivningen. En del av det som har skrivits här är väldigt avslöjande, vilken kan användas emot mig. Men jag är redo att ta det slaget, för jag tror att alla våra berättelser är nödvändiga för att sprida kunskap och information om vad ett hälsosamt liv faktiskt är.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En förebild för lycka

August 24th, 2013

Det är lätt att glömma hur långt man kommit. Det är lätt att bli blind för det fantastiska i sitt liv. Ibland behöver man bli påmind, ibland behövs det att någon utomstående nämner det uppenbara som man själv inte vågar tro. Det finns underbara saker som man åstadkommit och det är alldeles för lätt att glömma bort att uppskatta dem.

Jag är bara en tjej i denna värld. En person, precis lika mycket värd som alla andra. Jag har genomgått en resa under de senaste åren som fått mig att lära mig mycket om mig själv och utveckla ett nytt synsätt på livet. Det starkaste verktyget vi har i vardagen är våra tankar. Jag har lärt mig att tänka gott och följa min vilja. Jag är inte perfekt och perfekt är heller ingenting jag strävar efter. Allt man behöver vara som person är “good enough”  och det tror jag att de flesta redan är – utan att förstå det.

Glädje är någonting som växer inifrån och ut. Ingenting som kan börja gro inom en genom att finna den runt omkring sig. Man måste våga satsa på sig själv och följa sin passion. Det är i ens eget hjärta som man sedan kan finna kärlek i omgivningen.

Att få höra att man är en förebild är något mäktigt. Det är både tacksamt och oroväckande. Jag vill inte sätta mig själv över någon annan, men samtidigt vill jag visa vad en person kan uppnå i livet. Jag vill visa er alla att det går att bli frisk, må bra, hitta kärlek, lycka och styrka att ta sig genom både skratt och tårar, glädje och sorg. Det finns så mycket möjligheter i livet och det är dem som leder en vidare. Samtidigt vill jag inte måla upp någon utopisk bild över mitt liv. Mitt liv är bäst när jag gör det jag vill – lika som ert liv är bäst när ni följer er vilja. 

Bild från dagens trevåningspyramid. Fantastiskt roligt!

Bild från dagens trevåningspyramid. Fantastiskt roligt!

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Efter kamp kommer frihet

August 1st, 2013

Lik som efter regn kommer solsken, kommer även skratt efter tårar. Efter hunger kommer mättnad och efter nedgång kommer framgång. Efter ätstörningar kommer frihet, lik som efter födsel kommer livet.

Många gånger glömmer vi bort att njuta av nuet, men det finns faktiskt stunder där man inte kan finna glädje i tillvaron. I dessa stunder behöver man blicka bort över horisonten och inte lägga alla stenar i samma hög. Det finns mycket i livet som gör oss ledsna, nedstämda, arga eller helt enkelt olyckliga. Alla dessa faktorer är lika viktiga att uppleva som glädje, skratt och lycka. För vad är ljus utan mörker och vem skulle glädjas åt solen om det aldrig regnade? Frukta inte olyckan, var inte rädd för det som får en att må dåligt. Det väntar en något gott, det kommer en vändning. Efter en kamp mot ohälsa finns det ett sunt liv bakom horisonten. Det livet väntar där tills den dagen man blir beredd att välkomna det. Vi har alla våra mörker, vi har alla våra kamper, men jag tror att vi har alla våra vändningar och de kommer inte till oss förrän vi gjort oss beredda för dem.

Jag vill inte tro för mycket om mig själv eller mitt eget liv för det finns många motgångar. Men det känns som att jag börjar växa in i mig själv och finna de saker i tillvaron som ska finnas där för mig. Jag börjar bli komplett och behöver inte längre anorexin till att fylla ut tomrummet. Mitt rum fylls med andra ting som avger färger i omgivningen. Saker som jag en gång endast drömt om omfamnas jag av idag.

Våga tro att saker och ting kan bli bättre, för det är nödvändigt för att de faktiskt ska kunna bli det. Tro inte att ensamheten varar för evigt, tro inte att man måste må dåligt. Var medveten om att jobbiga känslor finns, men att allt behöver inte vara jobbigt för alltid.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Rätt behandling för rätt väg

July 25th, 2013

Inställning. Möjligheter. Livet. Glädje. Trygghet. Självtillit.

Av vilken sjukdom man än lider utav påverkas ens liv av konsekvenserna. Sjukdomar tar upp tid, energi och försämrar hälsan. Det går inte att må helt 100 när sjukdomen har övertaget. Det behövs vägledning, det behövs en kamp och det behövs ett förändrat tankesätt.

Jag hade tur som hamnade med en riktigt klok behandlare. Behandlingen var inte perfekt men min behandlare uppmuntrade mig till saker och sa sådant som förändrade hela min vardag och livsinställning. Även om behandlingen hade sina brister så fick den mig att finna min egen väg tillbaka. Den tog mig tillbaka till livet och starkare än någonsin. 

Utan det hjälpen hade man inte varit samma människa idag. Samma behöver nödvändigtvis inte betyda sämre, men med tanke på hur mycket bättre man mår nu är det otroligt att det kunnat varit bättre utan. En bra behandling, stöd som passar ens behov, vilja och ambitioner kan ha en sådan stor roll på en människas liv.

IMG_0579red

Här är jag idag. Glad. Nästintill lycklig. Inte 100% frisk, men sund. Jag vågar leva. Jag vågar ta chanser och jag vågar tycka om mig själv.  Vem hade jag varit om jag inte fått denna uppmuntran och tankesätt från min f.d. behandlare? Jag vet inte vem, men jag vet att det inte hade varit den glada, vågade och självsäkra tjej jag är idag. En person jag inte vill förlora.

Tack vare rätt behandling, rätt person, vid rätt tillfälle i livet så finner man sin väg. Den inställning som kommer bära en framåt.

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp