Varför räknar man kalorier?

January 27th, 2014

Till er förvåning kommer jag inte ställa mig kritisk till och argumentera emot att man ska räkna kalorier, vilket många av er förmodligen antar. Det har redan publicerats inlägg som framhävt negativa aspekter med kaloriräknande tidigare på bloggen (läs här). Det finns även inlägg om att sluta räkna kalorier. Nog har det tidigare konstaterats att  det är missvisande och energislöseri, vilket jag fortfarande vill instämma i. Däremot är det viktigt att vidga sina vyer och inte enbart bli insnöad på sina egna erfarenheter av handlingen. Vi som har haft kaloriräknandet som ett kontrollbehov i ätstörningen har fått uppleva de negativa konsekvenserna med kalorikontrollen, men det är nödvändigt att förstå att det samma gäller inte andra/friska människor.

Det är rätt så självklart att personer som har en balanserad kost inte drar någon nytta av kaloriräknande. Men i dagens samhälle är det endast en minoritet som har riktigt sunda matvanor. Det jag säger är inte att alla behöver äta perfekt och enligt rekommendationerna, utan jag bara konstaterar det faktum att väldigt många har väldigt dålig koll på vad och när de äter. Det är dessa personer som kanske kan dra nytta av att skaffa sig lite kalori- och näringskoll. På detta sätt blir det lättare att överskåda den mängden energi man konsumerar och det kan hjälpa en del personer att få i sig en lagom mängd.

Förmodligen tänker ni i första hand på personer som äter för mycket och behöver gå ned i vikt, men det är nämligen så att en kalorikoll kan hjälpa personer som strävar efter att öka i vikt minst lika bra. Vill man gå upp i vikt så måste man ju äta mer än vad sin kropp förbrukar och det är ta mig tusan inte lätt alla gånger. Lyssnar man enbart på kroppens signaler så riskerar man att inte få i sig mer än kroppen säger till om och då händer det förmodligen inte mycket på viktfronten.

Kaloriräknande är ett sätt att få koll på energiintaget och med hjälp av denna koll blir det lättare att kontrollera vikten. Personer som lider av ätstörningar gynnas sällan av att ha denna kontroll eftersom många ätstörningar handlar just om viktkontroll. Det blir ett osunt beteende för den sjuke, medan det faktiskt kan vara ett verktyg för den friske. Detta är någonting som jag tror är värt att ha i åtanke när man ger sig ut i den omgivande sociala världen. Beteenden som i sjukdomen verkar ohälsosamt behöver inte vara någonting negativt för en annan, det kan faktiskt vara gynnsamt i en del fall. Det är lätt att dra alla människor över samma kam, och ofta använder man den kam som format utifrån ens egna erfarenheter. Men det är viktigt att komma ihåg att vi alla är olika, har olika förutsättningar och vi har alla levt olika liv. Det är lätt att bli insnöad på sina egna uppfattningar och svårt att förstå andras. Det leder ofta till konflikter och jämförelser mellan olika människor.

Personer som har lidit/lider av ätstörningar har en tendens att jämföra sig själv med omgivningen, och detta görs ofta för att få perspektiv. Det behöver inte alltid vara en dålig handling, för man kan lära sig vad det innebär att vara frisk. Men då måste man också vara medveten om att personen som man jämför sig med kanske inte alls har samma problematik som en själv, och därmed kan ett visst beteende, så som kaloriräknande, ge en annan effekt på den personen än en själv. Friska människor har inte samma känslighet och kan ofta vara med “oförsiktiga”, då det inte ligger en liknande psykisk sjukdom i botten. Det finns ingenting att trigga igång på samma sätt.

Kalorikontrollen behöver inte vara ett osunt beteende, så länge det inte går till överdrift. Det beror på i vilka syften de används och om de verkligen är nödvändiga. Jag skulle aldrig rekommendera en normalviktig människa att börja räkna kalorier för att gå ned i vikt, för en normalviktig person kanske redan ligger på sin hälsosamma vikt och då finns det ingen som helst anledning att börja kontrollera energiintaget. Däremot tänker jag inte klandra personer som vill använda sig av denna kontroll som hjälpmedel för att uppnå en hälsosammare vikt. (OBS: kaloriräknande är ofta missvisande och ger endast en approximation).

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Bakslag för att bevisa kontrollen

November 4th, 2013

..Sedan började det igen: indragningarna. Tankarna kom och tog över makten över maten igen. Tankarna sade att man ätit för mycket och varnade för det värsta tänkbara: viktuppgång. Så här onyttigt och i sådana mängder kan det inte fortsätta. Ätstörningen behöver sätta stopp för det, för man vill ju inte bli fet.

Bakslag kommer och de kommer att verka tilltalande på många håll och kanter. Ätstörningen uppstod inte för att den var dum – den är faktiskt förbaskat smart. Ätstörningen kan använda de bästa argumenten för att få kontroll över ens matvanor. Dem är inte lätt att motstå, för i ens eget huvud verkar de vara så extremt övertygande. Ana övertalar en till att börja underäta igen, och ibland, ibland börjar man lyssna igen..

En möjlig anledning till att man får bakslag är att man fortfarande har något att bevisa för sig själv. Även om man lever ett sunt liv och håller en god balans mellan mat, träning och livets övriga delar så finns det spår kvar av de svagheter som ätstörningen en gång utnyttjat. Bakslagen kommer och man lyssnar ibland på dem för att bevisa för sig själv att man fortfarande kan ha kontrollen. Man är fortfarande ”stark” ur ätstörningens synvinkel för att man kan restriktera sitt matintag. Man bevisar för sig själv att man fortfarande kan gå ned i vikt om man vill. Därför lyssnar man ibland, även om man inte lever varje dag med ätstörningens viskningar på sin axel. Därför kommer bakslagen.

Eftersom man i bästa fall kommit så pass långt i sitt tillfrisknande att en viktnedgång inte är önskvärt blir bakslagen kortvariga. Efter att ha provat på att lyssna på ätstörningen igen inser man att det där livet inte är vad man vill leva. Dessutom får man bekräftat för sig att man kan fortfarande få kontrollen över maten, man kan fortfarande gå ned i vikt om så vore nödvändigt. Men eftersom det inte är önskvärt lägger man återigen ätstörningen på hyllan och fortsätter med sitt fria och sunda vardagsliv. Det livet som gör en lycklig på riktigt!

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

När man var som sjukast 1.4

March 18th, 2013

Detta är fjärde delen av Hur var det när du var som sjukast?. Det som har besvarats är Hur mycket jag åt, hur mycket jag motionerade och hur mycket jag räknade(trigg-varning!)

Idag besvarar jag..

Hur mycket vägde du?

Vägde mat eller mig själv?

Köksvågen använde jag så fort jag var ensam i köket. Den var digital och gav en tydlig siffra att jobba med.

Kroppsvågen i vårt hur är gammal och visar 1-2 kg fel. Den är inte digital utan har en sådan där mätare som åker upp och pekaren stannar på ett talsträck. Det var omöjligt att veta exakt! Trots detta vägde jag mig nog dagligen för att kontrollera. Även om vikten förändrades under dagen och även om jag visste att det kunde bero på vätska så skulle jag dit och kontrollera.

Varje tillfälle att väga mig på vågar var lockande. Ibland kunde jag hålla mig undan, och slutade jag några dagar så blev det lättare att låta bli. Men började jag väga mig igen så fortsatte det utan hejd.

Fortfarande har jag koll på vikten, men jag väger mig verkligen inte varje dag. Det är någonting som jag ska släppa nu när jag kommer att åka på regelbunden behandling. Det är dags att ta de sista stegen! Ska jag bli frisk så behöver jag inte kolla vikten varje vecka. Ska jag bli frisk så ska jag kunna lita på att min kropp sköter vikten själv. Och jag ska bli frisk!

 

Tags: , , , , , , , , ,

Kalorikontrollen kan släppas om du vill bli frisk

March 9th, 2013

Efter att ha varit besatt av kalorier, efter att ha låtit näringstabeller styrt ens vardag, efter att ha räknat så mycket

..går det någonsin att sluta tänka på dom och släppa kontrollen?

Ett beteende är svårt att förändra, men tankarna  må vara svårare. Vi tänker på det vi vet och vi vet det vi tänker på. Vet vi kalorier så tänker vi gärna på dom när vi blir påminda och tänker vi på dom så kommer vi heller inte att glömma.

Vill man glömma, vill man sluta räkna så går det. All koll släpper inte över en natt, men man kan göra det “lättare” för sig att glömma:

  • Låt inte det du “vet” styra dig.
  • Lär dig inte mer! (kolla inte upp energiinnehållet på nya livsmedel)
  • Slå bort tankarna om att räkna ihop så fort de kommer!

Jag var länge beroende av att lägga in min mat i “kaloriräknare” på datorn. Först var det efter varje måltid, sedan lyckades jag hålla mig till slutet av dagen. Därefter blev det på ett ungefär veckovis och slutligen kollade jag endast de gånger som jag var orolig över om jag ätit för lite/mycket.

För någon månad sedan gav jag helt upp på kaloriräknarna – vad gav de mig, annat än ångest? De visste inte hur mycket min kropp behövde, det vet kroppen bäst själv och därmed ville jag börja att lita på det.

Det som återstod var uppskattningarna i huvudet. De tros man aldrig kunna bli av med. Men för någon vecka sedan slog det mig att det är helt meningslöst att sitta och uppskatta det jag äter varje dag i energi. Hur ska jag egentligen kunna veta om det påverkar min vikt? Varför ska jag veta om det påverkar min vikt? Det märker jag väl efter ett tag (om jag skulle äta så mycket mer). Så mycket mer skulle jag nog inte ens få i mig! Min kropp säger till om den inte är hungrig, lika som den säger till när den inte är det. Jag kan se och känna om en portion är alldeles för liten. Jag behöver inte veta kalorimängden för att äta en balanserad kost!

De senaste dagarna har jag jobbat med att slå bort uppskattningstankarna. Varje gång de kommer tänker jag “NEJ, jag behöver inte veta, det är inte friskt att tänka så och jag ska bli frisk! Nu lägger jag energin på något annat istället.”. Varje dag kommer tankarna mer och mer sällan. Nu glömmer jag mer och mer bort att tänka på kalorier. Det är en frihet! 

Lunch-matlåda

Lunch-matlåda

Igår åt jag tortellini till lunch. Jag har aldrig ätit det förut. Jag ville kolla energiinnehållet för totellini – är det en normalportion, är det en stor lunch, eller är det för lite energimässigt? Jag var arg på mig själv för att jag tänkte kolla. Det vore ett litet “bakslag” för mig. Men när jag väl fick möjlighet till att googla fram kaloriinnehållet och veta “exakt” hur mycket lunchen gick på sa jag ifrån! Seriöst, VARFÖR ska jag hålla på så? Det ger mig ingenting, det är inte nödvändig kunskap, det gör mig inte friskare!

“NEJ, jag vill inte veta, det är inte friskt att tänka så och jag ska bli frisk!”

Nu kan jag inte vara med stolt och lättad över att ha sagt ifrån. Kan jag säga ifrån så kan ni också göra det. Som jag skrev tidigare så går det inte att förändra tankarna helt över en natt, men man kan släppa lite varje dag. Det är en frihet att inte räkna, det är en frihet att inte veta och jag väljer frihet framför kontroll. 

Tags: , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp