Lika som bra vänds till dåligt, vänds dåligt till bra

October 25th, 2014

Att gå upp i vikt kan vara bland de värsta sakerna en person med anorexia/ätstörningar kan göra, men samtidigt kan det också vara bland de bästa. I många fall är det själva viktfobin som sätter hinder för en hälsosam kosthållning, och för att kunna bli frisk behöver man utmana denna rädsla och acceptera en sund vikt. 

Tidigare skrev jag ett inlägg (Och helt plötsligt flög Ana av från mina axlar!) där jag förklarade hur jag helt plötsligt upplevt att ångesten över viktuppgång lämnat mig. Det var också sant; den hade det. Men likväl som ni förstår jag att man inte blir frisk “så lätt”. Jag förstod att ångesten skulle komma ikapp mig så småningom, men man gynnas aldrig av att ta ut den i förskott.

Likväl som jag visste att ångesten skulle komma ikapp mig, kan jag nu, när det har gjort det, veta att den också kommer att lämna mig. Jag accepterar att den finns där, men försöker att inte lägga mer tankeverksamhet på det än det oundvikliga. För ju mer man tänker på någonting, desto viktigare säger man till hjärnan att det är. Och egentligen, vikten ska inte vara så viktig så att man inte kan upprätthålla en sund kosthållning!

 

Tags: , , , , , , , , ,

Varför ska du äta perfekt när ingen annan gör det?

July 18th, 2014

Regelbundet, varierat och jämnt fördelat – det är vad som framhävs som det optimala friska ätandet för en person med ätstörningar. Att det rekommenderas att äta frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål går att motivera bra, och jag ifrågasätter inte att det finns många fördelar med att äta så:

Frukost ger en bra start på dagen, det sätter igång förbränningen. Mellanmålen håller blodsocker nivån i schack, underlättar för att få i sig nödvändiga näringsämnen och förebygger överätning. Huvudmåltiderna är det ingen fråga om – det är där vi hämtar in den mest essentiella näringen, utan dem riskerar vi näringsbrist.

Trots dessa rekommendationer och övertygande motiveringar är det väldigt många som inte följer dem. Anledningarna kan vara flera. Även om jag själv även ställer mig bakom regelbundenhet, variation och bra fördelning av livsmedel så äter jag inte alltid så själv. Jag erkänner: min kosthållning är inte optimal! Jag äter inte “perfekt” och det tycker jag är okej. Det är klart att jag i princip alltid äter frukost, jag älskar frukost och är hungrig på morgonen. Det är klart att jag behöver stoppa i mig mellanmål ibland, och lika självklart att jag behöver äta något innan läggdags för att jag inte ska vakna upp mitt i natten av hunger. Det behövs inga “logiska resonemang” eller “motivering” till varför dessa måltider är nödvändiga – min kropp säger ju till om dem av sig självt! Och om den någon gång ibland, under olika omständigheter inte gör det så är det inte hela världen.

Även om man har/haft en ätstörning så är man mänsklig, och en människa äter inte alltid perfekt. Det viktigaste är att hitta ett förhållande som fungerar för var och en. Ett förhållande där man känner att det inte är ätstörningen som dominerar, en kosthållning så att man får i sig det nödvändiga och ett förhållande till mat som får en själv att slappna av och våga lita på sin kropp. För mig kvittar det om du äter 4 eller 7 måltider om dagen, egentligen, bara du inte gör det av sjuka anledningar. Jag kan ärligt säga att jag själv kan äta 4 måltider en dag och 7 den andra. Det beror ju på vilket liv man har, vad man gör och hur mycket man äter vid måltiderna.

Jag säger; sträva efter regelbundenhet, variation och en jämn fördelning av måltiderna över dagen, men klandra inte dig själv om du inte alltid kan uppnå det – ingen är perfekt och det behöver inte heller matvanorna vara. Vi kan ju må bra ändå, och om ibland inte bättre. 😉

IMG_2623red

T.ex. här om dagen åt jag denna enorma portion mat (eller motsvarande två portioner) till lunch. Det är inte konstigt att det inte blev någon större måltid senare, jag höll mig mätt ganska så rejält länge – vem hade trott att denna lilla tjej kunde få i sig allt det där? Sedan kanske det ur hälsosynpunkt hade varit bättre att inte äta mig över-mätt vid denna måltid och ätit mer regelbundet resten av dagen, men vadfasen, det ska inte spela någon större roll. Vill jag äta upp min portion mat när jag blir bjuden på restaurang, då ska jag väl få göra det också! Även om det leder till magsmärta och tarmproblem efteråt. 😉 Ibland får man äta bara för att det är gott! #eathealthylivehealthy

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Svar på kommentar “periodisk fasta”

April 12th, 2014

Ja, det är just det här med fasta 5:2 exempelvis. Folk påstås må så bra av det. Min ekvation i hjärnan får inte ihop det.
Jag har också varit på dessa föreläsningar, dock för 2 år sedan, och jag förstår inte riktigt. Hur kan kroppen behöva dessa måltider när typ 75% av befolkningen oftast inte äter dessa 5-6måltider.
De flesta jag känner äter 3 och ibland 4, ibland endast 2 och de mår så bra.
Vad jag ville komma med allt det här var att jag känner mig så förvirrad.
Jag har hört att kroppen inte mår bra av att äta så ofta, läst exempelvis “illustrerad vetenskap” som säger att vi lever längre med fasta.
Vad ska en ätstörd människa (som mig) göra för att förstå, undrar jag?!!
Dessi

Det är inga konstigheter att bli förvirrad över “hur man ska äta” av idag. Vart vi än gång får vi höra och läsa om olika tips, trix och dieter. Men är det verkligen så viktigt? Spelar det verkligen en sådan stor roll i längden?

Vi måste tänka på vilka dessa rekommendationer oftast riktar sig till. Hur fel skulle det inte vara om vi alla gick till frisören och blev rekommenderade att klippa oss i samma hårfrisyr? Vi har alla olika kroppar och vi måste vara uppmärksamma på att de dieter vi läser om i tidningar oftast är riktade till den överviktiga befolkningen. De rekommendationer som “vi” med ätstörningsproblematik bör ta till oss utav är ju självfallet den som rekommenderas av dietister på ätstörningsmottagningarna – låter inte det logiskt? De rekommenderar ju den kosthållning som anses vara sundast för oss och inte för överviktiga Svensson som inte alls har koll på hur mycket sötsaker den stoppar i sig på en dag.

Det glöms lätt bort att friska människor inte alls har lika stor koll på hur ofta de äter, jämfört med en person som är sjuk i ätstörningar. Frågar man en person på gatan skulle den säkerligen svara att den äter ca 3-4 gånger om dagen. Skulle man följa efter denna person en hel dag och dra ett sträck varje gång den stoppade något i munnen skulle det garanterat bli över 6 ggr/dag i snitt. Anledningen är att “vi” tänker varje gång vi äter något, men en frisk person reflekterar inte över att den ätit en fikabulle till eftermiddagskaffet, eller plockat några godisar ur skålen på vardagsrumsbordet. De räknar inte andra människor som en “måltid”, till skillnad från “oss” som tänker på varje bit vi ätit under en dag.

Påståendet om att vi lever längre med fasta kan säkerligen stämma till viss del, men frågan som jag ställer är: hur mycket längre lever vi? Jag vet inte hur det är med er, men jag tror inte att när jag är 116 år gammal blickar tillbaka på mitt liv och är tacksam över att jag plågat mig igenom periodisk fasta för att leva de där extra åren. Jag dör hellre vid 110 års ålder och lever ett liv där jag äter varierat, regelbundet och fritt!

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Pojkvännen “deffar” !

March 31st, 2014

Detta blir ännu ett inlägg om hur omgivningen kan påverka vår hälsa.

Ett problem som många stöter på när de ska försöka tampas med ätstörningarna är att vänner eller familjemedlemmar inte är med på samma noter. De jobbar i ett motsatt håll som en själv. Morsan försöker börja träna mer, bästa kompisen har slutat äta godis, farmor pratar om hur hon slutat ha socker i bakningen och brorsan kanske äter 1-2 måltider om dagen. Hur påverkar detta en person som verkligen måste kämpa för att äta 5-6 måltider, träna mindre, våga äta sötsaker och inte utesluta livsmedel i kosten? Hur ska en person som är sjuk kunna göra detta själv om omgivningen inte förespråkar detta som hälsosamma matvanor?

Detta är ett problem som många stöter på under sin kamp med ätstörningen. Nu när vi konstaterat att detta problem existerar återstår det att finna någon lösning på det.

  1. Ska vi tala med personerna i fråga och försöka förändra deras förhållande till mat sålunda att det stämmer överens med den hållning man själv strävar efter?
  2. Ska vi undvika dessa personer i en sådan mån att det inte påverkar vår egna kosthållning?
  3. Ska vi acceptera att de inte jobbar mot samma mål och lära oss att fokusera på vad som är sunt för en själv?

Jag röstar i alla fall för det sista alternativet. Lika mycket som någon annan kan få dig att äta på ett visst sätt kan du få någon annan att äta på ett visst sätt. Det krävs mer energi till att försöka påverka andras matvanor än att påverka sina egna. Det är ju sin egen kosthållning som man har makten över och sedan kan man endast välja hur man ska förhålla sig till andras.

Min pojkvän har länge strävat efter att gå upp i vikt. Hans matvanor kanske inte är de mest optimala, men vilken frisk kille i 20-30 års-åldern har det? Under den senaste tiden har han beslutat sig för att försöka “deffa”. Jag är medveten om att sådana beslut utav någon i sin nära omgivning lätt kan påverka ens egna tankar och agerande när det gäller mat och träning. Men det är inte hans ansvar att äta så som är bra för mig. Hans ansvar är att ta hand om sin egen hälsa och göra det som han anser är bäst för sig själv. Sedan är det mitt eget ansvar att ta hand om min hälsa och göra det som är bäst för mig.

Det som är sunt för någon annan behöver inte gälla en själv. Vi måste alltid se till våra individuella behov. Om min pojkvän gör sig av med 1-2 kg fett så påverkar det knappast honom lika mycket som det skulle påverka mig om jag blev av med så mycket. För egentligen har ju jag inte ett endaste kilo överflödigt fett på min kropp.

Det går inte att bli frisk och ständigt försöka undvika att personer i sin omgivning inte följer de kostrekommendationer som en själv bör. För att bli frisk måste vi också lära oss att acceptera och förhålla oss till andras kosthållning. Vi måste lära oss att inte jämföra oss med andra och lita på det vi tror/vet är bäst för oss själva. Om personerna i din omgivning inte kan föregå med ett gott exempel – varför inte bli den personen själv?

rolemodel

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Det som är “normalt ätande” för dig

February 17th, 2014

Jag har nu jobbat på Hemköp i lite mer än en månad och jag har upptäckt vad lite alla äter. Många kvinnor käkar bara en lotten yoggy +en banan till lunch. Få tar raster för mellis. Själv äter jag en redig lunch och behöver fylla på med lite mellis senare. Att de inte hungrar ihjäl tänker jag. Får samtidigt lite dumma tankar att: “tänk om jag äter för mycket, eftersom att jag käkar mycket mer än dom…”
Detta är ju såklart jobbigt och undrar nu om du kanske har något tips hur jag kan ändra tankarna.
Jag har en bra vikt och ätit bra och regelbundet i över två år nu. Får jag inte i mig exempelvis mellis blir jag helt skakis. Det hände aldrig innan ÄS, vad kan det bero på?! Jag börjar tvivla på mig själv, kanske äter jag för mycket? Och fel! Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här men du brukar ju lyckas komma med bra saker som får en att bli gladare och känna sig säkrare … Så varför äter jag så mycket mer? Och varför behöver jag så mycket mer trots bra vikt? Och varför blir jag så osäker jämt?

P.s.
Bra mellanmålsförslag
– dessi

När man en gång har kommit ifrån allt vad “normalt ätande” innebär, blir det svårare att greppa det igen. Det man får lära sig i behandling är den generellt sett bästa kosthållningen. Matlistor visar ofta en regelbundenhet och måltidssammansättning som lägger en grund för en optimalt balanserad och sund kost. Det kan i vissa sammanhang bli missvisande att kalla det för “normalt ätande”, när det förefaller sig sådant att de flesta människor inte alls äter som en “matlista”.

Varje person finner sig dock sina rutiner och måltidssammansättningar. En frisk kosthållning skulle jag hävda är en sådan där maten går på rutin och man lyssnar på sin kropp. Det ifrågasätts inte varför eller funderas över när eller hur mycket. Det är någonting som man instinktivt vet om när man lärt sig känna och lita på sin kropp.

Tills dess finns dessa fantastiska riktlinjer att ta hjälp utav. De är, som tidigare nämnt: generella, och är inte exakt utformad till varje enskild persons behov. Det är ju fantastiskt mot kroppen om man äter enligt dietisternas rekommendationer, men det behöver inte alltid vara det “sundaste” för en själv. Rekommendationerna är endast riktlinjer, och riktlinjer är inga regler som inte får överskridas eller möbleras om. Utifrån dessa riktlinjer är det sundast om man formar sina egna “normala matvanor”. Normalt ätande behöver inte alltid vara det mest hälsosamma, men det är i min uppfattning, det mest sunda!

Ex1. Det är hälsosammast för min kropp att äta 3 huvudmåltider och 3 mellanmål per dag, men det kanske är sundare för mig att äta 2 huvudmål, 2 mellanmål och sedan ett extra stort kvällsmål med extra mycket choklad, för att det är det jag är sugen på.

Ex2. Det är hälsosammast för mig att äta fullkornsbröd med massa fibrer i, men det är sundast för mig att äta det bröd som jag tycker är godast (vilket vanligtvis är grovt bröd i mitt fall).

Ex3. Det är hälsosammare för min kropp att äta en medtagen matlåda varje jobb-lunch, men det sundaste är att göra som alla andra och köpa McDonald’s mat för halva priset ibland.

Ex4. Det är hälsosammast att äta en macka/yoghurt eller frukt till mellanmål, men för mig är det sundast att äta en proteinbar som jag tycker är så fantastiskt god!

Det finns även situationer där det sundaste kanske också är det hälsosammaste. Det viktigaste är att vi inte jämför oss för mycket med alla andra i vår omgivning. Jag vet att jag mår mycket bättre av att äta en normalstor frukost, mellanmål och inte så mycket “snabba” kolhydrater, än att äta som många utav mina killkompisar gör dvs. inte mycket till frukost, inte mycket fram till lunch, och sedan flera hamburgare, dricka flera liter mjölk och en pizza med öl efter träningen. 😉 Det finns även många studenter som lever på en bulle med kaffe till frukost, vilket totalt skulle paja min blodsockernivå.

Min poäng är att vi har alla olika “normala” matvanor, och det är inte konstigt att man börjar ifrågasätta sina egna när man jämför sig med andra. Sanningen är att vi som genomgått en behandling utav ätstörningar ofta har en mycket mer hälsosam kosthållning än många andra. Problematiken uppstår när det då verkar som att “vi äter mer än andra“, men sanningen är den att vi äter mer regelbundet och väljer ofta mer “hälsosamma” livsmedel. Tack vare en näringsrik och ordentlig frukost behöver vi inte kasta i oss en bulle och latte från pressbyrån på vägen till skolan/jobbet. Och äter man mellanmål håller sig blodsockernivån stabil och man förebygger “kvälls-hetsen” med choklad och allt vad det kan vara. Jag sitter inte på bussen efter träningarna och suktar efter en stor fet pizza, för att jag har ätit ordentligt innan.

Vi bör inte haka upp oss på att “äta rätt” enligt någon “standard”. Vi måste hitta det som fungerar bäst för oss själva och inte försöka jämföra oss med personer som har totalt andra förutsättningar.

Jag förespråkar alltid en bra frukost, för jag vet hur gott det gör mig. Men samtidigt respekterar jag att alla inte finner det lika tilltalande att äta mycket på morgonen.

Jag förespråkar alltid en bra frukost, för jag vet hur gott det gör mig. Samtidigt respekterar jag att alla inte finner det lika tilltalande att äta mycket på morgonen, utan kanske hellre äter en större lunch. Dem gör deras val och jag gör mitt!

Tags: , , , , , , , , , , , ,

En kosthållning som passar en själv

November 6th, 2013

Det känns inte längre lika relevant att skriva om matvanor här på bloggen. En viss del av mina måltider delas på min instagram. Observera dock att det endast är en del av det som äts som publiceras där. Har tidigare fått förfrågan om jag bara ätit ex. frukost och middag en dag, eftersom jag endast publicerat bilder på det. Men nej, sådant är inte fallet. Skulle jag publicera bilder på allt jag äter skulle nog era virusskydd sätta upp “varning för spam” på min instagram. 😉

Det finns alltid risker att bli dömd när man delar med sig av sina vanor på nätet. Alla har olika kostvanor och undermedvetet eller medvetet jämförs dem. Mina  matvanor är inte perfekta. Jag delar inte med mig av dem för att visa hur man äter efter en dietists rekommendationer eller ett matschema. Jag delar med mig av mina matvanor för att förmedla just det budskapet som säger att det behöver inte vara perfekt. Det ska faktiskt inte vara perfekt!

Mina erfarenheter säger att en vardag med rutiner medför lättare en regelbunden kosthållning. Det är bra! Men vardagen ser inte alltid desamma ut och då måste man lära sig att vara flexibel. En dag med skola följt av träning på kvällen är en dag som jag äter som bäst. En dag med delvis skola, gymbesök och konstiga jobbtider följer sällan en vanlig kosthållning. Men jag har hittat mitt sätt att anpassa maten till mitt liv, på ett sätt som får mig att må bra och det är precis det som man ska sträva efter.

Andra kommer alltid att ha synpunkter och kunna kritisera ens vanor. Men andras åsikter spelar sällan lika stor vikt som ens egen. Se bara till att din egen syn inte är något som gör dig ont – det ska få dig att må bra!



 

Tags: , , , , , , , , , ,

Allt kan ätas

September 8th, 2013

Det är vanligt att välja bort en del maträtter och livsmedel i strävan att bli hälsosammare. Därav kompliceras ens livsstil och det läggs mycket mer tankar och energi på att anpassa kosten efter sina begränsningar. Begränsningar leder dock till ökad risk för brist av näringsämnen, vilket inte är hälsosamt.

Det är inte särskilda maträtter i sig som bidrar till ökad bukfetma eller viktuppgång, utan det är mängden av dess konsumtion. Och med mängd syftar jag inte på att en större portion av maträtten är själva boven till övervikt. Nej, det är inte “farligt” att äta en hel pizza med kompisgänget en gång i månaden eller mumsa i sig en hel Ben&Jerry’s när man bråkat med pojkvännen. Det blir ohälsosamt när pizzan serveras på middagsbordet flera dagar i veckan, varvat med annan fast-food och när en B&J’s blir det självklara snacket framför TV:n varje kväll.

Många försöker lösa deras ohälsa med uteslutningsmetoder: att förbjuda de livsmedels om anses vara “onyttiga” enligt kostexperter. Utesluter man den “onyttiga” maten måste man hitta andra lösningar, mer “nyttiga”. Det är säkerligen nödvändigt i många fall att börja äta mer vitamin- och näringsrik kost, men för att äta hälsosammare behöver man inte förbjuda den andra maten. Det optimala är väl ändå att ha en balanserad kost, där man kan äta all sorts mat och med måtta.

Tillåter man sig att äta all mat tror jag att man underlättar mycket för sin egen hälsa. Maten behöver inte vara ett ständig avvägande, maten behöver inte vara kontrollerad och cirkulera i ens tankar dag ut och dag in. Att äta är en nödvändighet och en njutning. För en som lidit av anorexia är det en frihet att kunna äta all mat. Ångest behöver inte vänta bakom hörnet så fort man ätit något “förbjudet”. Besluten behöver inte tänkas igenom 100 ggr innan man väljer mat. Det finns så mycket olika maträtter och det väntar oss så många fler måltider. En måltid är inte den enda, några livsmedel är inte farliga, så länge de konsumeras med variation av andra.

Hälsosam kosthållning är väl ändå när man får i sig de näringsämnen, mineraler och vitaminer som kroppen behöver för att må bra? Det bästa sättet att få i sig allt nödvändigt är då att äta varierat, och kan man variera sin kost på något lättare sätt än att äta av allt?! 😀

Mongolian BBQ till middag igår.

Mongolian BBQ buffé till middag igår. Firade Beatrice som fyllt 20 år.

IMG_1114

Och lite efterrätt med frukt och glass fick man i sig

För mig är det en frihet att inte längre noja mig över vilken mat jag äter. Den friheten gör mig immun mot anorexians ångestattacker. Den friheten får mig att känna mig frisk.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vegetariskt som variation och inte bantningskur

July 14th, 2013

En del personer börjar äta vegetariskt eftersom det är magrare mat och lättare att få i sig otillräckligt med näring och med viktnedgång som konsekvens. Jag har full respekt för personer som väljer att utesluta kött i sina måltider så länge de har ett vettigt skäl till det. Men för att jag ska stötta dem i deras val är det viktigt att de äter vegetariskt med medvetenhet. Det är så lätt att inte få i sig tillräckligt med näringsämnen när man börjar utesluta livsmedel i kosten. Ska man äta vegetariskt måste man komplettera måltiderna med andra näringskällor för att det ska bli en komplett måltid och inte bara utesluta köttmaten.

Vegetarisk mat är ofta ett bra alternativ för en sundare kosthållning eftersom man då blir tvungen att välja bättre fettkällor och äta mer naturliga färger som är fyllda med viktiga vitaminer. Men det är inget jag skulle uppmana till såvida man inte har problematik med dålig kosthållning och konsumerar stora mängder mättat- eller transfetter i veckan. Jag tycker att det är riktigt roligt att variera min kost med vegetariska måltider. Äter jag ute på restaurang väljer jag gärna det vegetariska alternativet eftersom att det kan vara något nytt och spännande. Sådan mat som man sällan tillagar själv eller blir bjuden på. Dock skulle jag aldrig välja bort kött och blodmat helt ur min kost, eftersom jag älskar korv och blodpudding!

Min bästa vän är vegetarian och eftersom vi hänger ofta tillsammans så blir det oftare vegetarisk mat för min del. Det är ingenting som jag lider utav, utan jag tycker att det är spännande och en utmaning att tillaga annan mat. Dessutom har jag sådan bra medvetenhet om vad som krävs för att jag ska få i mig tillräckligt så jag är inte orolig. Ena måltiden blir kanske ett vegetariskt alternativ och nästa måltid består av blodpudding eller korvgryta. Hur fantastiskt är det inte att kunna variera sig på det sättet?

Variationen under den senaste veckan:




Tags: , , , , , , , , , ,

Våga njuta av matens goda

March 6th, 2013

Jag lovade er igår ett uppmuntrande inlägg, men jag var lite väl trött på kvällen. Det är väl perfekt att börja denna dag med lite pepp då?! 😀 Börjar med ett inlägg om matens goda, senare skriver jag lite mer om livets goda.

Varför ska man plåga sig själv till att äta smaklös “extremt nyttig” mat?

I en konversation med Bea blev jag påmind över hur tråkiga matvanor man ofta har som sjuk. Det går så långt med att vara hälsosam av idag att det inte blir sunt längre. Inget med fett i, inget med socker i. Maten ska vara grov, grå och bestå till mesta dels av vatten. Varför? Ska en sådan kosthållning göra en lyckligare?

Efter ett tag kanske man lär sig att tycka om maten. Den behöver naturligtvis inte vara äcklig för att den är “extremt nyttig”. Men vad är vitsen med att begränsa sig så? Vad är det för fel på en vanlig, normal, varierad kost? Det är inte de “normala” matvanorna som gör folk övervikiga, det är överkonsumtionen. Det är inte vanligt bröd till frukosten som gör folk osunda, det är frukostarna som består av wienerbröd och choklad.

När jag var sjukast kunde jag endast äta riktigt rågbröd/fullkornsbröd eller surdegsbröd. Allt bröd som innehöll socker ansåg Anorexin för att vara onyttigt. Socker är kalorier och kalorier ville inte ätstörningen ha. Men socker är en kolhydrat och kolhydrater är kroppens viktigaste näringskälla. Det är kroppens bränsle. Socker är inte dåligt att äta, så länge det handlar om en rimlig mängd. Det är faktiskt nödvändigt för att vi ska må bra!

Idag kvittar det om jag äter helgrovt-, mellangrovt- eller vitt bröd. För det mesta äter jag gärna med fullkorn, det är bra för tarmfunktionen och ger en energi som man står sig på längre. Dessutom anser jag personligen att det är godare. Sedan bryr jag mig inte ett smack om hur mycket socker det är i brödet. Det finns ingen mening med det. Eftersom att jag ändå byter bröd rätt så ofta så jämnas det ut sig i längden. Jag äter det bröd som jag gillar. punkt.

Nu skulle jag knappast kunna tänka mig att utesluta vissa livsmedel ur kosten. Det är inte så att man går upp mer i vikt genom att äta t.ex. mellangrova istället för lingongrova. Det är inte så att några gram socker gör dig tjock. Det är snarare så att några gram socker till måltiden gör dig piggare och gladare. Samtidigt som man slipper undvika alla livsmedel som ger smak och färg till din kost! 😀

Just nu är det Lidl's mellangrova som äts till frukost.

Just nu är det Lidl’s mellangrova som äts till frukost.

IMG_8353red

Dagens frukost: ostmacka, yoghurt med müsli och (som variation) English breakfast tee.

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp