Hur går det med behandlingen?

November 19th, 2014

hur går det med behandlingen?
– matlida

Just nu befinner jag mig ungefär halvvägs in i behandlingen. Det känns bra och även om kroppen inte är i svält så drar man stor nytta av att gå där. Varje dag får man nya insikter och framför allt lär man sig så mycket om sig själv genom att prata med de andra i gruppen.

För mig har fokuset legat på mycket annat än mat och vikt den senaste tiden. Jag vet att jag får i mig tillräckligt (om inte mer ibland) och har börjat hitta en lagom träningsdos. Fokuset har istället landat på mer aktuella problem och bakomliggande faktorer. Oavsett vad man har för problem är det väldigt energikrävande att gå på Idun. Det är så många tankar och reflektioner som far förbi i huvudet på en. Det är ett ständigt arbete med sig själv, men väldigt givande.

Någonting som däremot har ställt till det lite för mig är magproblem. Just ju testar jag om det är laktos som jag blivit överkänslig mot, men jag hoppas verkligen inte det. Jag älskar ju yoghurt, kvarg, keso och latte. Dessutom skulle det bara göra plånboken mer lidande, men å andra sidan hoppas jag hellre att det är något sådant än någon annan sjukdom.

Ibland känner jag mig verkligen inte tillräckligt sjuk för att gå i behandling, ibland känns det inte alls som att jag har problem med att äta det jag behöver. Sedan kommer dagar då jag inser hur dåligt man egentligen mår och hur känslig man är. Och ju bättre det går med maten desto lättare blir det att urskilja vad nedstämdheten egentligen beror på. Det är så lätt att tänka “jag är inte tillräckligt sjuk, jag behöver inte sådan intensiv behandling” bara för att det inte syns längre, men sådana tankar är endast ett symptom av sjukdomen. Man kan alltid dra nytta av att gå i en sådan här behandling, det man lär sig kommer man att ha nytta av livet ut.

Tags: , , , , , , , , , , ,

Det är näringen och inte kalorierna som räknas

June 13th, 2014

Frukost 1

2 dl yoghurt
3 msk müsli
1 sk bröd med smör
2 sk ost
gurka
1 kopp te

Kommentar: Det är för lite yoghurt – det bör vara ca 4 dl, annars fyller man inte en hel skål. Yoghurt ses som en proteinkälla och då krävs det 4 dl för att täcka behovet. 

Frukost 2

2 sk bröd med smör
2 msk leverpastej
smörgåsgurka
1 kopp cappuccino

Kommentar: Mycket bra frukost. Leverpastej är ett riktigt bra pålägg. Här täcks alla delar av näringscirkeln in.

Reaktion 1:
Va? 4 dl?! Alla matlistor jag haft innan säger att 2 dl räcker. 

Reaktion 2:
Räcker det med två mackor? Alla matlistor brukar säga tre? Eller två och ett ägg..

Reaktion 3:
Hur kan dessa vara jämlika? Kaloriinnehåller skiljer sig ju avsevärt!

Insikt:
Det handlar inte om att äta efter en viss kalorimängd eller helt och håller följa matlistor. Ett sunt och friskt ätande utgörs av en jämn fördelning mellan måltidens näringsämnen och att inte jämföra måltider med varandra. Olika livsmedel ger olika stora mängder av varje näringsämne. Målet med en måltid är att ge kroppen tillräcklig näring. En måltid bör innehålla både proteiner, fetter och kolhydrater. Valet av frukost ska inte grundas i kaloriinnehållet, utan i vad man tycker är gott och vad som ger kroppen en tillräckligt bra start på dagen.

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Erfarenheter lär oss att hantera jobbiga livssituationer

November 10th, 2013

Vi gör alla ‘misstag’. Vi alla genomgår olika former av kriser. Vi stöter allihopa på hinder i livet. Förr eller senare kommer vi att bli “testade”.

Det är inte något annat som testar oss, och det är ingen annan som vi måste bevisa oss för – den ena personen som avgör hur pass bra vi hanterar utmaningen är vi själva. Alla hinder och alla kriser är nödvändiga för att vi ska ta oss framåt. Det är sant som Kelly Clarkson sjunger och som många andra sagt tidigare “What doesn’t kill you, only makes you stronger”. Livet är inte över trots att det känns kaotiskt. Jobbiga skeden är tillfällen att bevisa för sig själv att man klarar att kämpa, man bevisar hur stark man är.

Det handlar inte om att pressa sig själv till yttersta gränsen, för ibland kan det vara lättare att stå ut med smärtan än att faktiskt göra någonting åt den. Utmaningen är att ta det onda och vända det till något gott. Det kan handla om allt ifrån en olycka, skada, underkänt betyg, familjebråk, förlorade pengar, borttappat husdjur eller kanske någonting som ätstörningen skulle kallat misslyckande: viktuppgång. Det finns olika former av nederlag och man kommer att stöta på fleeeera hundratals utmaningar i livet och man kan inte alltid hantera dem på “rätt” sätt. Det är nog snarare så att man väldigt sällan hanterar dem på rätt sätt första gångerna. Med erfarenhet kommer kunskap, och för att få erfarenhet måste man bemöta dessa hinder.

Med erfarenheten lär man sig att se på den krisartade situationen med andra ögon. Man lär sig att en olycka är inte ett nederlag och ett ‘misstag’ förstör inte hela livet. När ett ben brister får man möjlighet att stärka det andra. Och det är precis så vi måste tänka. Ingen blir lyckligare av att sitta hemma dag ut och dag in och gråta över det brustna benet. Inte heller mår man bättre av att försöka få liv i något som är förstört. Nej, man måste ge det tid att läka och under tiden fokusera på att stärka det andra.

Vi är inte oövervinnliga men vi är förbaskat seglivade! Ta vara på det liv du har och gör det bästa av varje situation. Låt allt det negativa stärka dig och lär dig av dina ‘misstag’. Även om det ibland känns som att man fastnat i ett svarthål så fortsätter tiden och man tar sig framåt.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En utmaning för mig

June 4th, 2013

Här bor jag, i min lilla bostad. Här äter jag, i mitt lilla kök. Här lever jag, i min lilla värld. Här kämpar jag, här bestämmer jag och här mår jag bra.

Igår for jag hem till mina föräldrar. I och med det blev jag tvungen att ändra tänket kring mat och ätande. Matvanorna ändrades omedvetet. Det var inte längre jag som bestämde när och var jag skulle äta, utan jag blev helt plötsligt tvungen att anpassa mig efter alla andras åsikter. Ätstörningen började reagera. Jag började reagera. Det finns ingen som tar hänsyn till min vilja utan när jag äter hemma så äter jag för deras ögon.

Sweet-chili-chicken baguett på stans bästa fik.

Sweet-chili-chicken baguett på stans bästa fik till lunch.

Det första brorsan gjorde när han hämtade mig från tågstationen var att åka och luncha med mig. Sedan när man kom hem ville farsan att man skulle äta eftermiddagsfika. Därefter far vi till farmor och farfar på besök, och ja.. som de flesta far- och morföräldrar får man inte tacka nej till mat, oavsett om man nyss ätit, snart ska äta eller helt enkelt inte är sugen. Efter framför erbjudit allt ifrån dammsugare till ägg och grönsaker tog jag mig två ostmackor trots allt. Hon förstår inte att jag äter allt, men under förutsättning att jag vill ha det. Det spelar ingen roll om hon erbjuder kaka eller frukt, är jag inte sugen på något så vill jag inte ha.

Efter besöket hos farmor och farfar mådde jag aningen illa. Då väntade det middag hemma, och naturligtvis vill jag inte peta i maten inför mina föräldrar så jag åt en normal portion (mer än morsan). Därefter gjorde jag någonting som jag gjorde för min skull trots att ätstörningen skrek som ett fån i huvudet på mig. Jag åt chokladbollar till efterrätt.

Pytt-i-panna med stekt ägg och grönsaker.

Pytt-i-panna med stekt ägg och grönsaker.

En dag med mycket ätande och jag väljer ändå att äta de där “farliga onyttiga kaloribomberna” på kvällen. Det var en dag med utmaningar – det var en dag med framsteg!

Utifrån detta kan jag lära mig att det passar mig så mycket bättre att sköta maten på egen hand. Varje måltid är för min kropp, varje måltid är på min och inte ätstörningens vilja, varje måltid är för mig själv och mitt liv.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

I know me and who I want to be

May 15th, 2013

Medvetenhet om sitt eget beteende är en förutsättning för att kunna göra förändringar. Att vara medveten om sina styrkor och svagheter hjälper en till att utvecklas som person. Vi alla har styrkor och svagheter. Ingen ska behöva bli bedömd för sina brister, utan det som bör spela roll är hur man väljer att hantera dessa.

Under mina tonår har jag förändrats otroligt mycket. Jag är tacksam för anorexin ur den mån att den gav mig en annan syn på livet. Att bli så pass sjuk i en psykisk sjukdom, får en att inse att vi faktiskt kan välja hur vi vill tänka kring saker och ting. Det finns inget rätt och fel. Det andra säger formar inte den man är. Den man är formas utav ens egen syn på sig själv. Dock påverkas ens egen syn till stor del av omgivningens respons och bekräftelse.

Jag har varit många saker under mitt liv. Jag har gjort många saker. Jag vet vilken person jag inte vill vara. Jag vet hur jag inte vill se på mig själv. Det finns mycket kvar att lära, det finns mycket tid att leva. Ingen kan bli fullärd och jag är öppen för att begå “misstag” som lär och stärker en även i framtiden. Det finns mycket jag inte vill göra igen, det finns många sidor hos mig själv som jag inte vill ge makt över mitt agerande. Ibland tappas kontrollen och dessa sidor lockas fram.

Tack vare medvetenheten. Tack vare att jag är medveten om mitt beteende så kan jag välja att göra någonting åt mina svagheter. Jag inser att jag inte agerat som den människa jag vill vara, jag inser att jag tappat kontrollen och sedan bestämmer jag mig för att återfinna mig själv. Mig själv, den personen jag vill vara, den personen jag kan vara, den personen som jag egentligen är.

Vi har alla personligheter som kanske inte alltid gör oss gott. Dessa personligheter behöver inte nödvändigtvis förgöras. En del saker bör man bara acceptera och lära sig att hantera. Jag har ibland sjuka beteenden, en del som jag gillar och accepterar, men andra som endast gör mig ont. De som gör en ont är värda att bekämpa.

Strävar vi alla ändå inte efter att kunna vara den bästa oss själva som vi vill vara?

Det är få saker som är så fint som personer som visar medvetenhet över deras brister och som försöker hantera dessa på ett önskvärt sätt!

 

inspiring, personality, quote, quotes, stars, want

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Prova och lär

April 19th, 2013

I tisdags lyfte mina tränare frågan om man och ätstörningar. I och med det fick vi skriva ned hur de tyckte att vi skulle äta (läs här). Det var något som jag ville prova.

Nu har jag provat det två dagar i rad och jag inser att det var katastrofalt! Varken mage eller tarmar gillade förändringen. Jag måste garanterat äta middag innan träningen. Det var inget misstag att prova, för jag fick uppleva en brutal magsmärta som lärde mig ett och annat. Det gör jag inte om!

Idag är en ny dag, och nu ska jag börja om. Åter tillbaka till riktiga matvanor:

  • Frukost
  • Mellis
  • Lunch
  • Mellis
  • Middag
  • Ev. träningsmellis (om jag har träning på kvällen)
  • Stort kvällsmål!

Tags: , , , , , ,

Vad vill du lägga din tid och energi på?

March 31st, 2013

Varje gång jag kikar in så står det exakt DET jag behöver läsa/höra här. Tack för det än en gång! Vill kunna sluta räkna och tänka på mat och bara njuta istället. Hade du svårt för att “hitta tillbaka” till livet? Mitt problem är att jag vet inte hur man lever ett liv och därför skjuter jag upp det stora steget att våga. Är osäker och rädd. Vill bara ha det alla vill ha. ett bra liv där jag trivs. Något tips? GLAD PÅSK! :)
Ottilia

Vanligtvis brukar tillfrisknandet börja med en viktuppgång och att man parallellt försöker hitta mening att leva. Jag tog bakvägen och hittade till ett bra liv och parallellt medföljde en viktöktning.

Om jag hade bott kvar hemma hade jag garanterat inte mått så bra som jag gör idag. Det handlar inte om att mina föräldrar gjorde mig sjukare eller att jag hade det så pass dåligt med dem. Det var dags för mig att hitta mig själv på eget håll. Hemma kunde jag inte vara den människa jag vill vara, hemma kunde jag inte fokusera på mig själv, hemma kunde jag inte göra det som får mig att må bra. Jag nådde ett stadium där jag behövde frigöra mig från min barndom och hitta mig själv på eget håll.

Det innebär att tro på sin egen vilja, ta chansen och sikta mot att uppfylla sina ambitioner. Hur vågar man? Det absolut viktigaste är att inte vara rädd för att misslyckas! Jag har talat om det många gånger med “ett misslyckande är inget misslyckande – det är nya lärdomar”. Är det någon gång som man ska “misslyckas” i livet så är det nu!! Nu och alltid! Det gör en bara visare, och vad har man att förlora? För att vinna måste man satsa och det man satsar i livet är tid och energi. Vad vill du satsa din tid och energi på?

Jag valde att satsa min tid och energi på att..

  1. ..driva en givande blogg
  2. ..flytta hemifrån och till Stockholm
  3. ..studera till civilingenjör på KTH
  4. ..bli invald i sektionsstyrelsen
  5. ..jobba extra som studiecoach
  6. ..träffa nytt folk och skaffa nya vänner
    och det bästa valet av alla:
  7. ..träna Cheerleading! <3

Jag satsar min tid och energi på saker som faktiskt ger mig energi tillbaka!

Det var inte förrän mitt liv började bestå av andra saker än mat/träning/kalorier som jag insåg hur lite nytta anorexin gjorde. Den behövs inte och jag ville verkligen inte lägga mer tid och energi på den. Ätstörningen ställer orimliga krav, sätter press, ger stress, tvångstankar och ångest. Framför allt så dödar den tiden och suger all energi ur en. Tid och energi som kan gå åt till saker som man faktiskt ger något tillbaka.

Det är lätt att vara rädd inför en förändring. Man vet inte hur det kommer att resultera och då håller man gärna sig fast i det som känns tryggt och familjärt. Men vet du med dig nu, något som du vill förändra så kan du ställa dig den klyschiga frågan “vad är det värsta som kan hända?”. Förmodligen kan det inte bli värre och om det så mot förmodan skulle resultera i ett nederlag så kan man gå tillbaka till det man hade innan, med en ny lärdom i ryggsäcken och prova ta en annan väg. Dessutom ska man inte bara fundera över vad som kan gå fel, utan det är ännu viktigare att fundera över “vad är det bästa som kan hända?” och då tvivlar jag starkt på att det bästa som kan hända inte är värt att våga sträva mot.

(läs mer om livet&motivation)

 

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Mycket prat och liten verkstad är inte för mig

March 12th, 2013

De senaste dagarna har jag pratat mycket om ångest och prestationsångest. Samt hur det kan stärka en. Det jag inte har berättat är vad jag har gjort för ångestfullt och hur det har stärkt mig.

Igår stod jag inför ett val, ett val om tid och prestation. Klockan 08:00 – 13:00 skulle min Algebra tentamen pågå. Men klockan 10:00 började en dansaudition som jag hade blivit antagen till. Jag hade alltså två timmar på mig att skriva ett E på tentan och sedan bege mig mot min första “riktiga” audition. Eller så kunde jag välja att sitta tiden ut, skriva mitt bästa på tentamen och missa denna möjlighet att komma in i underhållnings-branchen. Visst kommer det fler möjligheter, men jag vet inte när eller hur många. Samtidigt som jag måste klara tentan för att jag har en säker plats på mitt val till nästa år.

Som min kloka morbror och hans fru sade till mig här om dagen, så ska man göra det man själv blir stärkt av. Man ska våga satsa på det man drömmer om, så länge man håller det realistiskt.

Gårdagens situation gav mig så mycket ångest. Prestationsångest över tenta, prestationsångest över dans.

Den största utmaningen av alla var ändå att när jag väl var på plats för auditionen så kunde jag väl lika gärna söka både dansroll och musikalroll! (OBS: jag är ingen talangfull sångerska). Det var riktigt ångestfullt och nervvräckande. Men jag gjorde det! Och oavsett hur “bra” jag presterade så var det lärorikt och givande efteråt.

Tentan hann jag naturligtvis inte skriva klart, men jag skrev något på varje uppgift.
Jag dansade inte mitt bästa, och jag var garanterat inte den starkaste sångerskan på plats. Men jag utsatte mig för riktigt ångestfulla beslut och utmaningar. Jag gjorde det! Nu kan jag se tillbaka och inse att det inte alls har varit ett “misslyckande”, utan denna erfarenhet gör mig starkare inför framtidens utmaningar.

Låt var dag ha sina utmaningar. Jag skulle inte uppmana andra till att bemöta ångesten och låta det stärka en, om det inte vore så att jag själv har gjort det. Naturligtvis är vi inte alla lika och man måste hitta sitt egna sätt att hantera den på. Ångest är inte kul, men efter man har utsatt sig för det ett antal gånger, så lär man sig att hitta en inställning som tar en vidare mot en ljusare framtid.

Dagens frukost: rågbröd som jag fick av morbror-sällskapet och gröt.

Dagens frukost: rågbröd som jag fick av morbror-sällskapet och gröt.

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Ångest stärker

March 11th, 2013

Eftersom min dag har handlat mycket om prestationer och ångest så tänkte jag spinna vidare på det här.

Som tidigare konstaterat är ångest fruktansvärt jobbigt. Ångesten kan komma för det minsta lilla och slå en hårdare än någonsin. Den ligger alltid där och lurar, medan vi gör allt för att inte kalla på den. Många av er undrar säkerligen:

Hur man ska göra för att undvika ångest?

Mitt svar blir: gör inte det. Undvik den inte. Den försvinner inte genom att gå runt den. Ångesten kommer fortfarande ligga lurandes bakom stenen mitt i vägen. Går du aldrig dit och lyfter bort stenen så kommer du inte vidare på vägen. Ju längre ångesten får ligga och roa sig åt hur du tröstlöst försöker kringgå den, desto mer självsäker blir den. Våga anta striden. Börja närma dig blockeringen, stenen och ångesten med stadiga steg. Känn hur ångesten börjar oroa sig och göra sig redo för attack. Ta de sista stegen, lyft på stenen, se ångesten i ansiktet och anta striden.

Att bestrida ångest kan verka vara helvetet, men sanningen är att när du har bekämpat den så kommer du till himlen. Det finns ingen bättre, skönare eller mer frihetsgivande kamp att anta sig. Det är den mest givande utmaningen; Face your fears. Det är värt att gå igenom det som verkar vara ett helvete, för att sedan upptäcka himlen som väntade bakom.

Se inte på ångestfulla saker som jordensundergång. Se det som en utmaning – en utmaning som kommer att stärka dig. För varje sten du lyfter på och för varje ångestmonster du ser i ansiktet blir du starkare. Oavsett om det går bättre eller sämre så har det inte varit onödigt. Du har inte misslyckats – du har lärt dig något nytt till nästa gång!

Tags: , , , , , , , , ,

Motgångar och misslyckanden är inte olycka

March 7th, 2013

”It is better to be a failure in something you love,
than to be a success in something you hate”.

– George Burn

Att bli frisk ifrån en ätstörning har mycket med att hitta en god relation och inställning till livet.

För mig blev Ana den jag vände mig till när livet gav mig motgångar. Motgångar som jag inte var tillräckligt duktig för att bekämpa. Jag var inte tillräckligt duktig. Jag var inte bäst. Misslyckanden och besvikelse när jag inte nådde upp till mina egna krav. Vad skulle jag bevisa? Allt! När skulle jag äntligen ha bevisat för mig själv att jag är tillräckligt duktig? Aldrig!

Anorexin blev räddningen, bekräftelsen och trösten. Där kunde jag duga, där fick jag bevisa för mig själv, av Ana fick jag beröm.

Rädslan att misslyckas är min svagaste punkt. Jag måste alltid känna mig bra för att vara nöjd. Skillnaden på då och nu, är att då strävade jag efter bekräftelsen men nu försöker jag verkligen att acceptera och uppskatta det som är. Livet ska inte vara en strävan efter perfektion, livet ska inte vara en strävan efter lycka. Lyckas gör man när man kan vara nöjd med det man presterar oavsett resultat.

För att peppa mig själv, och alla andra där ute som grämjer sig över ”misslyckanden” vill jag dels hänvisa till gårdagens inlägg om ”Våga njuta av livets goda”. Istället för att fokusera på det som går dåligt i livet och känna sig misslyckad, så ska vi lägga energi på att uppskatta det som går bra, det som man gör bra och ta lärdom av allt annat.

  • Jag gjorde en mycket bra redovisning idag
    Förberedde mig med powerpointen i morse, övade en gång på det jag skulle säga och fick INGEN kritik på min anförande. *nöjd*
  • Vi fick godkänt på numme-labben
    Största lättnaden. Nu kan jag fokusera på att bara plugga algebra.
  • Jag har upptäckt en ny favorit “lättmåltid”/mellanmål
    Recept kommer.
  • Det är soligt väder!
    Glädjer en alltid!

Idag känner jag mig friskare än någonsin. Det finns knappt något som håller mig tillbaka i ätstörningen. Små saker, små rädslor och små bakslag. Men hela jag vill bli frisk och då vill jag lära mig att acceptera att jag inte alltid kan vara duktig, att livet inte alltid går ens väg.
Idag fick jag en del motgångar, men jag tänker inte det som misslyckanden längre.

Failure is success if we learn from it!
– Malcomb S. Forbes

 

Tags: , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp