När Ofelia blev sjuk

November 10th, 2015

En gång i tiden fanns det en liten och duktig tjej Ofelia. Uppfattades ofta av vuxna i skolan som en tyst och blyg tjej, men som alltid lämnade in läxorna i tid. Ofelia var sällan ensam på rasterna, men hon kände sig ändå aldrig tillräckligt populär bland vännerna. När Ofelia började komma in i tonåren började mycket kretsa kring utseendet. Hon kände sig inte lika snygg som hennes vänner – varför blev alltid killarna intresserade av dem och inte hon själv?

Det var inget fel på Ofelia, men ändå kände hon sig inte tillräcklig. Hon kände sig ofta en aning utanför även om hon satt mitt i gruppen. Hon kände sig ofta bortvald även om hon aldrig behövde vara ensam. Hon kände inte att hon passade in lika bra som alla andra och förstod inte varför.

Ofelia har sedan några år tillbaka hållit på med lagidrott. Hon har väldigt höga krav på sig själv och vill gärna bli bäst och det ska också gå väldigt snabbt. För det mesta brukar hon också lyckas med det. I alla fall att bli tillräckligt bra för att bli antagen till det mest avancerade laget i den föreningen hon tillhörde. Men där blev hon inte bäst längre. De andra tjejerna i laget hade tränat i sporten mycket längre än vad hon själv hade och det blev svårt att konkurrera med dem. Hon blev satt som reserv på tävlingar och kände sig inte med i laget där de flesta även var några år äldre.

Ofelia var envis. Hon tänkte inte ge upp. Hon tänkte allt visa dem (!) och började träna extra på fritiden.

I och med att Ofelia kom in i puberteten samt att hon tränade började kroppen forma kurvor som killarna tenderade till att uppskatta. Ofelia som tidigare känt sig osynligt bredvid hennes vänner i närheten av killar började utvecklas till en riktig killmagnet. Vilken boost!

Nu tränade Ofelia både för att bli bäst i laget och vinna killarnas uppmärksamhet. Och framåt gick det. Hon blev den som tränade mest på gymmet utav alla i laget. Hon var den som sprang snabbast under uppvärmningsrundan och den som kämpade längst i jägarstolen. Men det som Ofelia blev gladast över var att hon började äntligen tappa lite fett kring buken.

Ofelia har aldrig varit en särskilt stor tjej, men i och med puberteten fick hon lite mer kurvor. Hon försökte under perioder äta mindre, men det resulterade endast i att hon överåt på kvällarna. Det var inte förrän nu som hon verkligen tänkte ta det på allvar och bli “nyttig”. Nu tränade hon som mest och började även äta mindre portioner (för det hade hon läst var bästa sättet att bli av med fett).

I och med en skada kunde Ofelia inte träna fullt ut på några veckor och då slog den henne “då kan jag inte äta så mycket som jag gör nu” och hon började bli hårdare på sig själv över vad hon stoppade i sig. Portionerna minskades, och så småningom även vikten. Hon kände sig snyggare och snyggare. Konditionen blev bättre och bättre. Musklerna blev starkare och starkare. Kommentarerna kring utseendet blev fler och fler. Träningsmängden ökades och ökades, samtidigt som maten minskades och minskades.

Ofelia blev sjukare och sjukare. Till sist var varken lagträningarna eller killar aktuellt. Hon hade fått Anorexia Nervosa och kom till att ägna resten av tonåren med att kämpa emot sjukdomen och för sitt liv. Det var så behovet av att känna sig duglig övergick till något så destruktivt som en ätstörning. All denna träning och svältande gjorde henne varken snyggare eller starkare. Hon har nog aldrig känt sig så äcklig och svag som när ätstörningen tog över.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

En vanlig j*vla leverpastejsmacka

October 30th, 2015

Det går i perioder, vad jag gillar att äta. Ibland testar man något nytt som sedan visat sig vara en riktig succé och den håller i sig i några dagar, veckor eller även månader. Och ibland blir det endast en engångsföreteelse. Vissa saker är återkommer regelbundet, medan andra ser man inte skymten av på flera månader (och ibland år). Det är ingenting som är planerat, utan det bara blir så helt enkelt.

Det är inte sålunda att jag den 1:a november bestämmer mig för att äta gröt till frukost varje dag i två månader, eller att mitt kvällsmål antingen får bestå av kvarg eller äggmackor. Jag kanske funderar lite övergripande hur jag ska lägga upp måltiderna nästa dag innan jag somnar, men det är inte förrän när jag går in i köket som jag på riktigt bestämmer mig vad jag vill ha till frukost.

Det samma gäller även de flesta andra måltider. Undantaget blir om jag kommer vara ute på vift större delen av dagen – då krävs noggrannare planering och viss begränsning uppstår (ingenting som nödvändigtvis är negativt dock). Annars tar jag det mellanmålet jag är sugen på, och fixar den maten jag vill ha idag utifrån vad som infinner sig i kylskåpet. Mat blir mycket roligare när man får variera sig och framför allt mycket godare! I vissa perioder kanske jag kör på samma mellanmål flera dagar i sträck – det kanske är en ny favorit som jag inte kan få nog av? Eller så håller datumet på att gå ut och jag måste helt enkelt käka upp det inom de närmsta dagarna.

Ibland käkar jag mitt eget recept på chokladkvarg med cashewnötter, ibland bara massa ägg och örtsalt, men ibland äter jag också en helt j*vla vanlig leverpastejsmacka tillsammans med vanligt j*vla te med vanlig j*vla honung i.

Och ibland två stycken (som det faktiskt blev idag) tillsammans med vanligt j*vla te med vanlig j*vla honung i.

På vanlig j*vla lingongrova med vanlig j*vla bredbar leverpastej från Ica.

…och ibland två stycken (som det faktiskt blev idag).

(Ber om ursäkt för det överdrivna användningen av skällsordet “j*vlar”)

 

Tags: , , , , , , , , , ,

“Jag älskar fortfarande träning och vill äta balanserad mat”

October 22nd, 2015

I detta inlägg hänvisas det till några stycken ur Elina Sundströms bok HälsohetsHennes ord satte mitt i prick på mina tankar just nu, så jag hade inte kunnat formulerat det bättre själv.

IMG_4066IMG_4065

 

Under den senaste tiden har jag blivit ifrågasätt när det gäller mitt tillfrisknande. Det är ingenting som är konstigt. Det är väntat att personer i omgivningen kommer granska ens uppvisande beteende och göra en egen bedömning huruvida personen i fråga kan klassas som frisk eller inte. Men som Elina så väl beskriver behöver det inte vara sjukt att vilja äta näringsrik mat och röra på sig. Man ska inte behöva proppa i sig godis framför andras ögon och lägga träningsdojorna på hyllan för att klassas som frisk.

Oavsett om man har haft en ätstörning eller inte så är “bra” mat och motion fortfarande hälsosamt. Att välja frukt framför en bulle, eller träningsresa framför solresa behöver inte vara sjukt. Allt handlar om varför man gör det. Är det ett tvång eller någonting du själv faktiskt mår bra av?

Att vara frisk handlar om att lika gärna kunna välja en sallad som en pizza när du beställer på restaurang, men att du tar det som du vill ha i stunden. Om du känner dig riktigt sugen på en pizza är det pizzan du ska välja, om du känner mer för en svalkande sallad ska du också få välja att äta den. Det ska man inte behöva förklara för någon.

Jag gör medvetna val när det kommer till min kost och träning. Det handlar om att jag vill leva sunt men utan krav och begränsningar. För mig är det inget lidande att inte äta godis och chips på en fredagskväll. Det är ingenting som tilltalar mig. Visst kan jag smaka lite, men det finns så mycket annat gott jag hellre smaskar på. Och för mig är det ingen pina att släpa mig till gymmet efter skolan. För det mesta längtar jag efter att få åka dit. Det är mitt ställe där jag hämtar ny energi till att orka med andra ting i vardagen. Ibland finns inte motivationen och då försöker jag skapa någon form av rörelse på andra sätt (yoga, promenad etc.). Inte för att förbränna kalorier, utan för att både min kropp och psyke mår bättre av ökad blodgenomströmning. Jag sover bättre, jag äter bättre och jag tänker bättre.

Jag menar inte att alla människor måste vara matintresserad och älska träning för att vara hälsosam – inte alls! Alla är olika och det är här som Elina också menar att man måste lära känna och vara ärlig mot sig själv. Gör jag det här för att jag vill och mår bra av det, eller gör jag det pga ångest och kontroll?

Anledningen till jag att jag inte längre upplever att mat är något större bekymmer för mig är för att jag är medveten om mina val. Folk kommer till att kritisera och ifrågasätta – det får man räkna med. Det kan kännas lite tråkigt att ha ett vakande öga över axeln när man lägger upp sin middagsportion eller ständigt få misstänksamma blickar när man tackar nej till efterrätten. “Svälter hon nu igen?” Kanske folk tänker. Men att skippa en efterrätt en gång påverkar min vikt lika mycket som om jag skulle ta dubbla portioner en annan gång = ingenting!

Det handlar inte om vilka val man gör utan om varför, och jag vet varför så fråga mig hellre än att dra förhastade slutsatser. Det som syns på sociala medier är endast en mikrodel av verkligheten.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Ana hade fel – jag blev inte tjock

September 28th, 2015

Ikväll ska jag berätta en ganska så fantastisk sak för er.

Jag har haft Anorexia Nervosa från och med dess att jag var 17 år tills 21-års ålder. En utav de största kontrollbehoven har varit att inte äta för mycket kalorier, för att en utav de största rädslorna var att gå upp i vikt. Så länge har det funnits en övertygelse inombords att om jag skulle äta utan kontroll skulle jag lägga på mig massvis med vikt.

För cirka tre månader sedan beslutade jag att avsluta min behandling och släppa stora delar av kontrollen. Under den senaste tiden har jag ätit mycket. Vad som är mycket är relativt, men låt mig säga att det är den mängden mat jag för några år sedan aldrig ens skulle kunna tänka mig vore “normalt”. Jag äter frukost, jag äter mina mellanmål, jag äter lunch, middag och ibland även en till middag efter det. Ja, jag tränar, och Gud ska veta att jag äter som det också, även de dagar jag inte tränar. För jag lyssnar på min kropp, är den hungrig, ja då äter jag. Punkt.

Det fantastiska med det hela är att jag har, totalt under dessa tre månader kanske gått upp ca 0,5 kg i vikt. Totalt. Under tre månader. Av att äta som jag vill. Jag har i princip stått stilla i vikt! Av att äta när jag är hungrig, tills jag är mätt (riktigt mätt), av det jag är sugen på. Något som jag för några år sedan inte alls kunde tro var möjligt. Så, vad är hemligheten? Hur kan det ens vara möjligt?

Jo, för när kroppen når sin biologiskt förprogrammerade vikt strävar den efter att bibehålla den. Om jag en kväll äter mer än vad jag exakt förbränt den dagen så kommer kroppen hitta sätt att hantera det tillfälligt ökade energiintaget. Desamma gäller om jag en dag äter för lite så kommer jag inte att på en gång tappa i vikt. Kroppen kommer anpassa sin hunger och mättnad utefter huruvida energibehovet tillfredsställs tidigare. Med andra ord, allt jämnar ut sig i det långa loppet.

Rädslan för att inte kunna äta mig ordentligt mätt utan att tro att jag skulle bli tjock.

=

MOTBEVISAD

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Grundförutsättningar för ett stabilt välmående

September 26th, 2015

De fyra bordsbenen: mat, sömn, rörelse och socialt. När någon utav dessa pelare brister börjar bordet att vingla. Ser man inte till att laga det trasiga bordsbenet, utan fortsätter att belasta bordet kommer med största sannolikhet även andra ben att haverera. Fungerar inte maten, kommer inte sömnen att fungera heller. Fungerar inte sömnen kommer man inte orka röra på sig heller. Och fungerar varken mat, sömn eller rörelse kommer det garanterat påverka ens sociala delar av livet också. Allt hör samman. Och alla dessa tillsammans kommer kunna hålla en stabilitet i livet.

Jag vet inte om ni märkt det själva, men detta är i alla fall en av de största insikterna jag erhållit under de senaste åren. Det är dock lätt att glömma bort, lätt att förneka och lätt att prioritera undan. “Äsch, det gör väl inget om jag slarvar lite med maten idag”, “Sömn är överskattat”, “Varför känner jag mig så nere när jag bara legat hemma hela dagen?”, “Det är så jobbigt att vara social och hälsa på folk.”. Dessa är riktigt lurendrejeri-tankar.

  • Det är ALLTID viktigt att kroppen får rätt näring, annars fungerar inte de biologiska funktionerna som sköter kroppens välmående ordentligt.
  • Sömn är det viktigaste för att kropp och psyke ska få återhämta sig. Utan sömnen kommer så småningom utmattning som följd.
  • Vår kropp är skapt för rörelse. Blodet behöver få cirkulera, benen behöver belastas och musklerna behöver få arbeta och sträckas ut.
  • Människan är ett flockdjur i grunden. Det finns ett inbyggt behov av att känna tillhörighet och att få någon form av kontakt från andra människor. Detta bör inte underskattas!
    (OBS: undantag kan gälla för särskilda sjukdomar/diagnoser)

Ibland kan förvåningen uppstå när man helt plötsligt känner sig ledsen/nedstämd utan att finna någon anledning till det. Sådana tillstånd kan skapa stark förvirring och leda till att man grottar ned sig ännu mer i något som kan jämföras med depression. Men var ärligt med dig själv och fundera:

Har jag ätit ordentligt?
Har jag sovit bra?
Har jag varit ut och fått lite friskluft?
Har jag tagit mig tid att umgås med mina vänner och samtalat med mina familjemedlemmar?

Nog är det lätt att tro att en själv inte behöver äta, sova, röra på sig eller vara social med andra människor. Det finns ju en trygghet i det, samtidigt som dessa grundbehov ofta är grundande anledningar till mental ohälsa. Självklart finns det andra faktorer som spelar roll, jag säger inte att om alla dessa är bra så mår man klockrent. Men utan att ha grundförutsättningarna till att må bra blir det oftast betydligt svårare att veta vad som faktiskt får en att må dåligt. Äter du bra, sover bra, rör på dig dagligen och har ett socialt liv men fortfarande mår dåligt – ja, då kan det bli lättare att göra en rättvis bedömning och faktiskt ge rätt stöd för att arbeta med problemen.

När jag blir stressad, sover dåligt, äter sämre och inte orkar prestera under träningspassen går jag i botten. Jag tror gärna att det är något fel på mig för jag ser ingen anledning till att känna mig så pass nedstämd. Inget speciellt negativt har hänt i livet… Men, jag har helt enkelt inte tagit hand om mig själv. Såklart kropp och psyke protesterar! Ser inte jag till att må bra så kommer jag heller inte att göra det. Det är egentligen endast ren logik!

Så ät, sov, motionera och ta tid till sociala aktiviteter. Det behöver kropp och sinne för att DU ska MÅ BRA!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Mat en träningsfri dag

July 30th, 2015

Jag undrar om du äter lika de dagar du inte tränar?
Freja

Efter mitt senaste “matdags-inlägg” fick jag flera förfrågan om hur jag äter en dag jag inte tränar. Som jag nämnt vid flera tillfällen har jag inget direkt schema över hur eller vad jag ska äta. Jag går mycket på känn, lust och sunt förnuft. Det hjälper mig i alla fall att släppa på den fanatiska kontrollen över matintag hit och kalorier dit. Sålunda vill jag observera att när jag gör sådana matdags-inlägg är det ingenting som är hugget i sten. Jag har mina standardlivsmedel som jag regelbundet använder mig av, vissa mer i somliga perioder, och vissa mer i andra. Jag minns själv när man var under kontroll av ätstörningsmonstret och det gick inte riktigt att förstå vad som var normalt. Perspektiv var precis det man behövde och det känner jag att jag kan bidra med nu.

Mat under en jobbdag och icke-träningsdag

Frukost 07:30
Två mackor med makrill
En kopp grönt te

Mellanmål 10:30
1 port. havregrynsgröt med krossade linfrön, russin och valnötter
Mjölk
1 portion whey-100 vanilj

Lunch 13:30
Sallad med räkor (brukar även kunna vara kyckling, chevréost, lax eller lite blandat)
Quinoa
Chili-dressing

???????????????????????????????

“Mellanmål” 15:00
En go’bit (idag blev det en knäckbåt och igår en chokladboll)

“Middag/mellis” (kalla det vad ni vill) 17:00
Efter jobbet tar jag med mig överblivna smörgåsar (ofta med salami&brie, ost&skinka eller leverpastej) och sedan äter jag upp pålägget i dem. Kalla det konstigt om ni vill, men det är gott! 😉
Idag åt jag pålägget från två gifflar och en baguette, så det blir en del (ca 8 sk salami, 4 sk brie och sallad).

Kvällsmat 20:30
1 stort äpple
1 port. havregrynsgröt med krossade linfrön, russin & valnötter
Sojamjölk
Jordgubbar
1 port. whey-100 vanilj

Kvällssnacks 21:30
1 maxim proteinbar

(Under dagen blir det även en del caffé latte och lite småplock)

Det är när kroppen vilar från träning som den bygger upp och återhämtar sig, äter man inte tillräckligt då så kommer inte återhämtningen att bli tillräcklig och den genomförda träningen får mindre resultat samt att man riskerar att sänka prestationsförmågan inför nästkommande träningspass.

Jag har inte stenkoll på om jag äter mer eller mindre dagar jag inte tränar. Ibland är jag faktiskt hungrigare när kroppen får vila från träning, så då blir det kanske så att jag äter mer. Ibland är jag inte alls lika hungrig och då kanske jag äter lite mindre. Även om jag inte stenhårt räknar kalorier längre (och en stor lättnad är det) så har jag tillräckligt med kunskap för att uppskatta om det dagliga intaget varit tillräckligt. Men det bästa av allt är att jag har en kropp som kan säga till mig och det blivit för mycket eller för lite.

Sevärt klipp om vilodagar (spola fram till 7 min)

Tags: , , , , , , , , , , ,

Mat för en dag med träning och vila

July 25th, 2015

Tidigare har jag fått några önskningar om att publicera en matdag för mig. Problematiken har varit att mina dagar är rätt så inkonsekventa när det gäller måltider. Jag äter bra och regelbundet över dagen, men tiderna och maträtterna skiljer sig åt rätt så mycket. Det beror mycket på hur jag jobbar, tränar och andra inplanerade saker.

Idag har jag haft en dag där jag tränat och sedan bara varit hemma, och då har det sett ut såhär:

FRUKOST 09:00
1 port. havregrynsgröt
1 msk russin
lite jordgubbar, smultron och valnötter
1 dl sojamjölk
1/2 skopa whey-80 choklad

Mellis 10:30
1 äpple

Träning 11:15-13:00
(Uppvärming, stretch & pass)
200 ml NOCCO

Återhämtningsmål 13:15
1 proteinshake (direkt efter)
1 fralla med färskost, skinka och gurka (efter dusch och ombyte)

LUNCH 14:30
250 g körsbärstomater (medan jag fixade maten)
1 laxfilé
ca 1,5-2 dl bulgur
ca 1/2 cremé fraiche sås med tzatziki-kryddning
massvis med gröna ärtor

middag

OBS: bild tagen vid annat tillfälle och är inte exakt vad jag åt

Mellis 17:15
1/2 kopp kaffe med sojamjölk
ca 4 rutor mörk choklad (med kardemumma- och kaffesmak)

MIDDAG 19:30
Bönpasta (grön fettuccine)
Pastasås med tonfisk, champinjoner, salsasås och cremé fraiche
(Mängd: okänd. Men en ordentlig portion!)

Kvällsmål 21:30
1 paprika
1 questbar (hehe, kunde inte låta bli att unna mig)

FAQ:

F: Är det inte för litet med bara ett äpple till mellis?
S: Ja, ur behandlingssynpunkt. Jag var sugen på ett äpple vid det tillfället, men det hade nog varit bra med något mer för jag började bli hungrig innan passet. Men jag dog inte. Nu vet jag det till nästa gång.

F: Äter du alltid sådan sen lunch?
S: Nej, inte alltid. Det beror helt på dagsschemat och vad jag är sugen på.

F: Går det bra att bara äta choklad till mellis?
S: För mig gick det jätte bra. Man får testa sig fram själv.

F: Varför äter du bönpasta istället för vanlig pasta?
S: Jag beställde hem ett paket för att testa tidigare, och jag tyckte det var riktigt gott faktiskt! Personligen är jag rätt känslig för höjda insulinnivåer och får ofta blodsockerdipp av att äta vanlig pasta. Fullkorn och dylikt går också bra! :) Annars gillar jag vanlig pasta och är dessutom mycket billigare. Kul med variation!

F: Dricker du alltid energidryck när du ska träna?
S: Nej, inte alltid, men väldigt ofta. Jag tror starkt på att det ger mig en placeboeffekt som får mig att ta i lite extra. Det blir roligare på något sätt. 😉

Tags: , , , , , , , , , , , ,

“Jag bryr mig om att må bra”

July 19th, 2015

“[…] hur det går för dig nu med allt? Tänker du fortfarande på kcal och hur ser du på din kropp nu? Tror du man kan bli 100% frisk? […]”
– Linda

Jag är faktiskt väldigt glad över att jag fick dessa frågor just nu. Det hände mig här om dagen. Att jag började vilja. Vilja gå upp i vikt. Eller nödvändigtvis handlade det inte om vikten. Utan jag tyckte att jag var för smal. På både armar och ben. Så nu är jag inte rädd. Inte alls rädd att äta som jag vill. Jag äter mig mätt och belåten. Jag känner mig fri.

Det handlar inte om att jag ska försöka proppa i mig mer mat än jag orkar för att lägga på mig, utan att helt enkelt släppa taget med ett ordentligt matintag som mål och se vart det leder mig. Jag lämnar över det till kroppen att bestämma. Jag vill att den ska må bra. Kanske går jag inte upp något, men får mer energi – och då är ju det bra. Kanske går jag upp lite utan att märka av det – och då är ju det också bra. För jag vill inte längre bry mig om att vara liten. Det fyller ingen gynnsam funktion i mitt liv. Jag bryr mig om att må bra!

Enda sedan jag avslutade min behandling har jag mindre brytt mig om hur mycket jag äter. Jag äter när jag är hungrig och det jag är sugen på och åh så skönt det är att inte vara rädd för att äta lite “för mycket”. Hellre det än att jag bryter ned musklerna som jag ändå försöker bygga upp. Och jag har fattat så mycket som att en liten skillnad i energiintaget sällan förändrar vikten, utan det förändrar energinivåerna i första hand.

Hade du frågat mig för några veckor sedan om man kan bli 100% frisk så hade mitt svar varit övervägande “nej”, i alla fall att jag inte tror att jag skulle kunna bli det. Men nu förstår jag att det handlar om vilket mål man har för sig själv. Är målet att förbli liten och smal, äta restriktivt, ständigt prioritera träning framför andra sociala aktiviteter eller att ha kvar kontrollen över matintaget så “nej”. Men lyckas man göra de förändringar i sin livsstil som hjälper en att värdera andra saker är sin kropp, vikt och ätande så blir mitt svar idag “ja”. Ja, jag tror att det går att bli helt frisk från ätstörningar. Jag tror det eftersom jag känner att jag är på väg dit just nu. Men jag tror också att det är lätt att falla tillbaka om man inte ser efter sig själv ordentligt.

Jag tror att man behöver ta lite distans ibland från de saker som tenderar till att trigga igång ätstört beteende. Ibland är det oftast en ambivalent situation eftersom det ofta är saker vi inte gärna släpper taget om. Kanske är det inte rätt stund att släppa taget om dessa saker, kanske är man inte redo just idag, och ibland är det faktiskt okej. Det är okej att inte bli helt frisk här och nu, men jag tror att det är viktigt att bära med sig att det kommer komma en tid som man blir redo att gå vidare. Och när den tiden kommer – omfamna den och låt den använda sin kraft för att lyfta dig till nya höjder. Längta efter förändringen och var nyfiken på framtiden. Den för mycket gott med sig, vi kan bara inte känna den vid ännu. Vi måste låta tiden göra sitt och lita på att allt kommer att bli precis som det ska i slutändan. :) Det kommer att bli bra!

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vad är friskt för mig?

June 23rd, 2015

Ex 1:

Igår när jag kom hem från gymmet hade jag planerat att äta kvarg med hallon som kvällsmål. När jag kom hem var jag mer sugen på makrillmacka, så då åt jag det. Inte bara en, eller två, utan fyra.

Ex 2:

Idag hade jag bokat in mig på träningspass på gymmet, men jag har en brutal träningsvärk så då avbokade jag det passet och bjuder över pojkvännen på middag istället.

Ex 3:

Jag har bestämt mig för att försöka undvika livsmedel med sötningsmedel i. Men när jag blev hungrig och hade en bar i väskan så åt jag den ändå.

Ex 4:

Först tänkte jag bara äta lite vattenmelon till mellis, men sedan blev jag hungrigare och det fick bli lunch då istället.

Ex 5:

Jag hade planerat att åka och köra ett magpass på gymmet efter jobbet, men när jag kom hem ville jag bara lägga mig – så då blev det inget gymmande den dagen.

Så, vad är då friskt för mig?

  • Flexibilitet
  • Att lyssna på kroppen
  • Att kunna släppa på “tyglarna”
  • Prioritera annat än träning

Gällande maten och träningen upplever jag det själv som att jag har gjort väldigt stora framsteg under den senaste tiden. Jag litar på mig själv och mitt eget omdöme mer och mer. Kanske är mina val inte alltid i ense med vad en behandlare skulle rekommendera, men vaffan, vem måste alltid agera perfekt? Inte ens friska människor äter “rätt” hela tiden eller tränar “lagom” varje dag. Jag behöver inte heller göra allt perfekt utifrån behandlingssynpunkt. Det viktigaste är att vara medveten om vilka beslut man tar och varför.

Åt jag inte lunch idag för att spara in på kalorierna eller blev det bara tokigt i planeringen? Planerade jag in mer än jag orkade eller råkade det bli impulsiva saker som tröttade ut en lite extra? Bytte jag ut valet av måltid pga ångest eller var det helt enkelt så att jag kände mig sugen på något annat? Väger jag mig för att dämpa ångesten eller för att dubbelkolla att vikten håller sig stabil? Pushade jag mig själv till att köra gympasset för att öka fettförbränningen eller för att jag vet att jag mår så bra av det efteråt?

Den största skillnaden på att aldrig ha haft en ätstörning och att vara tillfrisknande från en sådan är att en frisk människa reflekterar inte ens över dessa saker – de är liksom en del av deras vardag, medan personer med ätstörningsbeteenden tenderar till att känna en större osäkerhet över sådana val. Så, när jag kommer på mig själv att inte känna någon oro eller osäkerhet över varför jag vägde mig, varför jag tränade eller varför jag åt något annat än planerat etc. så känner jag mig fri.

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Enkel, nyttig och god hälsosoppa

June 8th, 2015

Ibland är den godaste maten den som man kommer på helt själv. Detta recept upptäckte jag första gången genom att tänka på vad jag hade hemma, vad jag behövde äta upp och vad som kunde bli gott. Sedan dess har receptet modifierats en aning och blivit ännu bättre! 😀 Mat behöver inte vara svårt att tillaga.

Hälsosoppa (ca 2 port.):

  • 4 st lätt hårdkokta ägg
  • 1 broccoliknippe
  • önskad mängd champinjoner
  • 2-3 påsar varma koppen (rek. kyckling eller sparris)
  • chiliflakes
  • ca 1 msk valfritt stekfett
  1. Koka äggen ca 6 min. Skölj i under kallt vatten, skala, skär i bitar och lägg i en djuptallrik.
  2. Koka broccolin i små buketter och stek samtidigt champinjonerna i olja alt. smör.
  3. När broccolin börjat mjukna, vrid ned värmen på plattan och vispa i varma koppen, chiliflakes och champinjonerna.
  4. Rör om och töm över i tallrikarna med äggen.
  5. Ät och njut!
soppa

Klicka på bilden för att komma till min instagram

Tags: , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp