När Ofelia (tror sig) ha gått upp i vikt

August 4th, 2014

Ofelia sitter i soffan och kollar på film med några vänner. Hon känner sig sugen på chokladbitarna som står där framme på bordet. Hon klämmer lite försiktigt på magen och kollar sig själv på låren. Den senaste veckan har vågen visat lite mer än vanligt – hon måste ha gått upp minst 0,5 kilogram. Ofelia känner sig verkligen fet – varför ska hon vara hungrig? Hon vill inte äta nu, speciellt inte choklad, inte om hon går upp i vikt.

Ofelia kan inte njuta av filmen eller sällskapet. Hon smyger iväg till toaletten och ställer sig på vågen. “Fy sjutton!”, nu visar den ännu mer än tidigare. Ångesten börjar bli extremt påtaglig och Ofelia vet inte riktigt vad hon ska ta sig till. För att kontrollera lite extra letar hon upp ett måttband och kollar midjan.. “TVÅ CENTIMETER!” hon har verkligen blivit tjockare – eller i alla fall tänker hon så..

Hon säger till sällskapet att hon behöver lite luft och smyger sig ut i mörkret. Hon finner sig en plats i ett mörkt hörn under natthimlen. Där sitter hon ett tag förtvivlad i sina egna tankar. Hon som mått så bra tidigare idag, varför ska ångesten komma och förstöra all glädje ikväll? Varför ska en sådan sak som att gå upp 0,5 kg få henne att må så dåligt? Det är inte normalt. Ofelia känner sig så sjuk, förtvivlad och olycklig.

Tårarna börjar rinna för hennes kinder och hon bryter ut i ett hucklande gråt. Hon känner sig ensam, ensam och ledsen. Det enda hon vill är att gå ned i vikt igen, hon vill inte känna sig såhär tjock. Tjock och äcklig. Hon är fortfarande hungrig, men hon vågar inte äta.. För när hon äter går hon upp i vikt. Kvällen är förstörd. Ofelia hatar att vara sjuk, men hon vet inte hur hon ska hantera alla känslor som sjukdomen bringar henne. Det enda sättet hon vet får henne att må bra är att kompensera.. men då vet hon också att hon väljer det sjuka.

Det Ofelia inte kunde tänka i stunden är att hon dels hade sin mensperiod och inte varit på toaletten på ett tag. Det är vanligt att kroppen samlar på sig ca 1 liter vätska under menstruationen och att magen blir lite mer uppsvullen, samt att det är väl självklart att vågen visar mer om man inte bajsat på ett tag. Ofelias kväll blev helt förstörd pga några ökade gram på vågen och extra centimeter runt midjan. Hon fick ångest över att ha gått upp i vikt och blivit fet, trots att det förmodligen inte alls var fallet egentligen. Tänk vad mycket onödig skada en förbaskad ätstörning kan göra.. Detta skulle aldrig hända friska Frida.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vi behöver inte gömma oss bakom murar

June 12th, 2014

Jag tror att många, inte minst jag själv, räds för att be om hjälp i mörka stunder i farhågan att lägga belastning på personer man älskar. I stället bygger man upp murar för att dölja sin sorgsenhet och söka trösten hos sig själv, men inners inne finns den en förhoppning om att närstående ska slå ned dessa murar och omfamna en med kärlek och varma kramar.

Likt som alkoholisten inte ber sin fru att tömma ut flaskan när den törstar efter spriten, vänder vi oss ogärna till närstående för hjälp när mörkret kallar, även det vore det bästa för både en själv och personerna i omgivningen. I stundens hetta kan det mörker som sveper över en kännas mer tilltalande än att samla styrka för att be om att få sina grundläggande behov tillfredsställda. Ingen vill behöva be om kärlek. Kärleken ska vara tillräckligt stark för att kunna slå ned de starkaste murarna och tillräckligt uthållig för att klättra över de högsta staketen. Kärleken ska hjälpa, kärleken ska se, speciell när det inte bes om.

Men även de som ger oss kärlek är människor, likt som vi själva. Om vi bygger upp murar och önskar att de ska klättra över, måste de få veta att vi vill ha dem på vår sida. Kärleken vill göra det bästa den kan för att hjälpa, men det ligger ett ansvar på oss själva att kalla på dem. Närstående vill sällan annat än att hjälpa till, det är endast vi själva som inte vill vara till besvär, men för de andra är det mer besvärligt att se, men inte få vara med och förstå.

Det krävs ett viss mod för att våga, men vågar vi sänka våra murar så att de vi älskar klarar av att hoppa över kommer de kunna omfamna oss med kärlek och inte längre behöver vi sörja i ensamhet.

Tags: , , , , , , , , , ,

Det finns ljus – låt vägen ta dig dit!

May 15th, 2014

I de mörka stunderna befinner vi oss i en bubbla. En bubbla som polariserats för att hålla delar av ljuset ute. Där inne ser vi inte alla möjligheter och all glädje som går att finna i omgivningen. I de mörka stunderna ser vi inte vägen utanför, vi ser inte hur lång vi faktiskt kommit på vår åktur och vi glömmer bort att det faktiskt är den polariserade bubblan som håller ljuset borta. Ljuset finns, lika så finns möjligheter och även livsglädje.

Livet handlar inte om att må dåligt eller må bra. Det är en väg där vi stöter på alla känslor och tillstånd utav välmående. Att uppleva hur ett mörker återfinner sig i en liv, handlar inte om att vi gör tillbaka steg eller upphör vandra framåt på livets väg. Det är endast ett steg på vägen.

Du kanske inte ännu ser vilka fantastiska möjligheter som väntar bakom kurvan, men jag kan i princip garantera att när du väl tagit dig upp för denna backe så öppnas bubblan upp och ljuset släpps in. Där kommer du stå, nästan förvånad över hur långt du kommit och nästan glömt bort hur blind du varit utav bubblans polarisering. Har du verkligen åkt såhär långt?

Ja, för vi går hela tiden framåt på vägen, oavsett om vi vandrar i ljus eller mörker. Båda delarna kommer vi bemöta i livet. När vi kommit till insikten om att livet inte endast består utav mörker, då, då kan vi finna de saker i omgivningen som håller oss på banan. Då kan vi njuta av ljuset, våga ta möjligheter och uppleva livsglädje.

Det kommer fortfarande att finnas hinder på vägen, men ju fler vi hoppar över, ju starkare blir vi och desto lättare blir dem att bemöta. Bubblan kommer och går, men kanske lyckas vi att en dag picka hål på den. Kanske behöver den aldrig mer dölja ljuset i omgivningen för oss. Kanske kommer det en dag där vi aldrig mer behöver förblindas av ätstörningens dimma. Men fram tills den dagen får vi inte glömma bort att leva. För det gör vi, och nu vet vi även att det finns saker att leva för, det finns ljus och det finns glädje. Låt dessa saker hålla dig på vägen även när den tenderar att svänga, för att efter kurvan väntar de på dig igen – håll bara i dig och låt resan ta dig dit!

IMG_1010cropred

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Vårkärlek

March 9th, 2014

Det finns dagar då man vaknar upp på morgonen och skulle ge allt man ägde bara för att slippa genomleva dagen. Det finns morgnar då man vaknar och redan då känner hur ett leende sprids på läpparna. Sedan finns det faktiskt dagar som man vaknar upp och inget hellre vill än att ligga kvar under täcket, men inser mer och mer, allt eftersom morgonen drar iväg, att ett leende börjar smyga sig på.

Det finns dagar i mörker och det finns dagar i ljus. Det finns även dagar som börjar i dimma men slutar i solsken. Idag är det en sådan dag. En sådan dag där solen väljer att kika fram på nytt. Idag är det en vårdag. Idag visar sig ljuset återigen.

De flesta anser att sommaren är den bästa tiden på året och jag förstår mycket väl varför. Det är ju oftast då man känner sig friast och har som roligast. Då är det ljust, varmt och ledigt. Men jag är säker på att våren är den årstid som jag uppskattar mest. När våren kommer blir jag alltid kär. Det behöver inte vara “kär i en person”-kär, utan jag känner en sanningsenlig förälskelse i tillvaron. Om det beror på ljusare dagar och grönare miljö kan diskuteras. Det enda jag vet är att det får mig att må riktigt bra och därför är våren den bästa tiden på året, enligt mig.

Det får mig att vilja må bra!

dancingintherain

 

Tags: , , , , , , , , , , , ,

“Det kommer att bli bra igen”

February 5th, 2014

Det kommer perioder i livet, för alla, där vi mår sämre. Ibland är det lite sämre och ibland är det mycket. Ibland tar man de dåliga dagarna och kastar över axeln, medan det andra gånger påverkar livet till en sådan nivå att man behöver hjälp för att resa sig igen.  En del perioder kan det vara så jobbigt att man ifrågasätter om det någonsin kommer att bli bra igen.. Det vill jag kontra med att JAdet kommer att bli bra igen, men tuffare perioder kommer också igen. Vi reser oss inte bara en gång, utan vi reser på oss hela livet. Det kanske inte är någonting som peppar en till att fortsätta kämpa sig ur skiten, men jag tycker att det är viktigt att vi är medvetna om att livet är en resa upp och ned. Ju tidigare vi inser berg-och-dal-banans svängar, desto lättare blir det att luta sig tillbaka och njuta av åkturen.

Vad kan man göra när banan tar sig en sväng ned i mörkrets hålor? 

Vid sådana tillfällen kanske det inte riktigt går att “luta sig tillbaka och njuta av åkturen”. När mörkret faller sig på och resan uppåt börjar se riktigt lång ut måste man finna ting som håller hoppet uppe. Det finns saker i omgivningen som ger en styrka, så låt dessa ting bli en motivation till att fortsätta kämpa. Det kommer att bli bra igen.

strugglelife

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Tryggheten finns i i livet och lycka i omgivningen

August 11th, 2013

Vi söker trygghet och försöker rymma från livets besvär. Söker skydd bakom stängda murar och isolerar oss från omgivningen. I tryggheten ska vi finna tillfredsställelse, glädje och lycka. Bakom murarna, avskiljt från händelser och ovetskap finns det brist på ljus. I omgivningen finns det ljus, men det finns även mörker. Skyddad från livets mörker finner vi ett annat mörker. På en plats som saknar ljus. Vem blir lycklig i ett mörker?

Lycka finns inte bakom stängda murar, det finns runt om kring oss, i de saker vi älskar. Tryggheten skall man icke söka på en avskild plats, utan händelser. Tryggheten skall finnas i den plats vi lever i. När ljuset skiner lever vi. I ljuset finns glädje och lycka. Trygghet handlar inte om att undvika all oro, utan känna sig säker på hur den ska hanteras. I livet finns ljus, i livet finns trygghet, där kan vi finna lycka. Var ska du försöka finna din trygghet?

Tags: , , , , , ,

Efter kamp kommer frihet

August 1st, 2013

Lik som efter regn kommer solsken, kommer även skratt efter tårar. Efter hunger kommer mättnad och efter nedgång kommer framgång. Efter ätstörningar kommer frihet, lik som efter födsel kommer livet.

Många gånger glömmer vi bort att njuta av nuet, men det finns faktiskt stunder där man inte kan finna glädje i tillvaron. I dessa stunder behöver man blicka bort över horisonten och inte lägga alla stenar i samma hög. Det finns mycket i livet som gör oss ledsna, nedstämda, arga eller helt enkelt olyckliga. Alla dessa faktorer är lika viktiga att uppleva som glädje, skratt och lycka. För vad är ljus utan mörker och vem skulle glädjas åt solen om det aldrig regnade? Frukta inte olyckan, var inte rädd för det som får en att må dåligt. Det väntar en något gott, det kommer en vändning. Efter en kamp mot ohälsa finns det ett sunt liv bakom horisonten. Det livet väntar där tills den dagen man blir beredd att välkomna det. Vi har alla våra mörker, vi har alla våra kamper, men jag tror att vi har alla våra vändningar och de kommer inte till oss förrän vi gjort oss beredda för dem.

Jag vill inte tro för mycket om mig själv eller mitt eget liv för det finns många motgångar. Men det känns som att jag börjar växa in i mig själv och finna de saker i tillvaron som ska finnas där för mig. Jag börjar bli komplett och behöver inte längre anorexin till att fylla ut tomrummet. Mitt rum fylls med andra ting som avger färger i omgivningen. Saker som jag en gång endast drömt om omfamnas jag av idag.

Våga tro att saker och ting kan bli bättre, för det är nödvändigt för att de faktiskt ska kunna bli det. Tro inte att ensamheten varar för evigt, tro inte att man måste må dåligt. Var medveten om att jobbiga känslor finns, men att allt behöver inte vara jobbigt för alltid.

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp