Kolhydrater – kroppens främsta energikälla

February 2nd, 2015

Egentligen.. vad konstigt dagens synsätt har blivit på mat, när vi uppmanas till att undvika bröd och pasta men samtidigt välja proteinrika livsmedel. Bröd och pasta innehåller ju faktiskt en ganska stor del protein. Visserligen innehåller det mer kolhydrater än t.ex. kyckling, men det är egentligen ingenting dåligt. Herregud, kolhydrater är ju hjärnans energi! Den vill inte använda något annat bränsle än glukos! Hur kan det vara dåligt att ge sin egen hjärna energi? 

Alla rön om att kolhydrater ska vara dåligt grundas sällan i en allmän livsstil. Det är klart att ingenting är bra om man äter för mycket utav det, men då tror jag att det är viktigare att man börjar rikta dessa “råd” till enstaka personer istället för allmänheten i stort.

Kolhydrater ger inte bara energi till hjärnan utan det lagras även i musklerna och förbrukas vid ansträngning. Det kan även lagras en viss mängd i levern som den “energireserv” man ofta hört talas om. T.ex. om kroppen inte fått tillräckligt med mat på flera timmar börjar den hämta från levern och därefter kommer den att börja bryta ned andra beståndsdelar för att hämta energi (muskler & fett t.ex.). Det är en komplex process att ställa om vilket bränsle kroppen ska förbränna, som att säga att den bara ska förbränna fett. Det krävs MYCKET kunskap och jobb för att lära kroppen det. Jag har inte insett hur komplicerat det är förrän nu, och nu inser jag även hur ovärt det är att sträva efter det dag ut och dag in. Det måste vara betydligt mer givande att lära känna sin kropp och förstå att den behöver alla makronäringsämnena.

Så ja, bröd och pasta är helt fantastiska livsmedel på sina håll och kanter. Självklart bör man inte enbart livnära sig på dem, utan det är viktigt att man väljer olika näringsrika livsmedel i sin kost. Men, bara för att någonting ses som en kolhydratskälla innebär det inte att den är “dålig”, utan den är snarare nödvändig för att kropp och själ ska fungera optimalt.

Men man kan ju välja de “bättre” kolhydraterna.

Visst finns det flera olika typer av kolhydrater att välja mellan, men det som kroppen vill ha är just glukos som energikälla, och då spelar det ingen större roll om det kommer ifrån pasta, potatis eller frukt. Skillnaden mellan dessa är uppbyggnad; om de enbart består av glukos, eller om de består av både glukos och fruktos osv. Det avgörande i dessa fallen är fördröjningen av blodsocker höjningen. Men blodsockret höjs utav samma typ av socker, oavsett om det kommer ifrån en morot eller en potatisbit. I många fall rekommenderar man livsmedel som inte ger en sådan omedelbar förhöjning utav blodsockret, vilket kan vara gynnsamt om man vill förebygga diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar osv. Dessutom är det ju bättre att äta kolhydratrika livsmedel som dessutom innehåller mycket vitaminer och mineraler samt fibrer. Då kan man kanske tänka sig att vissa livsmedel är “bättre” än andra för hälsan.

De flesta utav oss är nog personer som gärna vill prestera på topp, och då kan jag meddela er att det krävs faktiskt energi till det. Hjärnan behöver kolhydrater som energi, musklerna behöver kolhydrater som energi och levern behöver kolhydrater att lagra som reservenergi. Hur sjutton har vi tänkt att vi ska kunna prestera genom att äta mindre kolhydrater?!

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Det är näringen och inte kalorierna som räknas

June 13th, 2014

Frukost 1

2 dl yoghurt
3 msk müsli
1 sk bröd med smör
2 sk ost
gurka
1 kopp te

Kommentar: Det är för lite yoghurt – det bör vara ca 4 dl, annars fyller man inte en hel skål. Yoghurt ses som en proteinkälla och då krävs det 4 dl för att täcka behovet. 

Frukost 2

2 sk bröd med smör
2 msk leverpastej
smörgåsgurka
1 kopp cappuccino

Kommentar: Mycket bra frukost. Leverpastej är ett riktigt bra pålägg. Här täcks alla delar av näringscirkeln in.

Reaktion 1:
Va? 4 dl?! Alla matlistor jag haft innan säger att 2 dl räcker. 

Reaktion 2:
Räcker det med två mackor? Alla matlistor brukar säga tre? Eller två och ett ägg..

Reaktion 3:
Hur kan dessa vara jämlika? Kaloriinnehåller skiljer sig ju avsevärt!

Insikt:
Det handlar inte om att äta efter en viss kalorimängd eller helt och håller följa matlistor. Ett sunt och friskt ätande utgörs av en jämn fördelning mellan måltidens näringsämnen och att inte jämföra måltider med varandra. Olika livsmedel ger olika stora mängder av varje näringsämne. Målet med en måltid är att ge kroppen tillräcklig näring. En måltid bör innehålla både proteiner, fetter och kolhydrater. Valet av frukost ska inte grundas i kaloriinnehållet, utan i vad man tycker är gott och vad som ger kroppen en tillräckligt bra start på dagen.

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Ohälsosamt är ibland sundast

July 31st, 2013

OBS: Denna texts uppmaningar riktas ej till de som för tillfället har stora problem med “normala” måltidsproportioner.

Dietister och andra hälsokostexperter tar fram olika modeller enligt hur vi ska äta för att må bra. Forskare och studier kan påvisa att det ena livsmedlet är bättre än det andra, för att de näringsämnena gör kroppen mer nytta än de som det andra livsmedlet innehåller. Man har även forskat kring vilka måltidssammansättningar som är mest givande, samt att ett viss antal timmar mellanmåltiderna ger optimal förbränning i samband med god motion.

Detta är ingenting jag tänker ifrågasätta här och nu. Det är fantastiskt att forskningen går framåt och att det finns tips över hur man kan äta för att få i sig så mycket näring som möjligt utan att bli överviktig. Det är ju helt fantastiskt att veta hur olika näringsämnen är mer eller mindre nödvändiga för att man ska må bra. Däremot, behöver man alltid optimera?

Att en viss sorts fett är mer hälsosam än en annan, kan jag köpa. Men att enbart välja de livsmedel med det optimala fettet för att vara sund, eller med punkt och pricka äta med ett visst tidsintervall för att optimera förbränningen, anser jag inte vara det hälsosammaste. Detta kanske låter lite ambivalent; ena sidan håller jag med om att det finns mer hälsosamma alternativ och att de är bra, medan jag å andra sidan påstår att det inte är optimalt ur hälsosynpunkt att följa dessa råd. Vad menar jag egentligen?

Jag vill skilja på ett hälsosamt ätande och ett sunt liv. Hälsosamt ätande är just de som många snöar in på när de vill må bättre och leva sundare. Det är näringsämnen hit, rekommendationer dit och livsmedel på tillåtet- vs. förbjudetlistor. Hälsosam kost, mat som anses vara nyttig för kroppen och ska få en att må som bäst. Ett sunt liv grundas också i goda matvanor, men de behöver inte vara optimala. Goda matvanor där man tillåter sig att äta av allt, en varierad kost och där man med förnuftet i fånga kan välja de livsmedel man känner sig sugen på. Genom att främst fokusera på hälsosamt ätande tar man bort en stor del för att egentligen må bra: det fria tänket. Allting behöver inte vara perfekt. Det är rent av osunt att ständigt sträva efter det bästa, speciellt när det gäller kost. För vi vet inte vad som är bäst, vi kan endast anta.

Den tid och energi som många lägger ned för att optimera sin hälsa genom att äta perfekt gnager hål i livets väggar. Det hus man försöker bygga upp med den perfekta grunden kommer aldrig till att bli klart. Nöjer man sig istället med en god grund men med vissa brister kan man få ett relativt stabilt hus att bo i. I det huset kan man må bra och känna trygghet. Utan väggar är man sårbar mot blåst och främmande ting, oro och tankar som får en att aldrig gå vidare för att bygga upp resten av huset att leva i, hålls kvar.

Ett sunt liv handlar inte om optimala matvanor – det handlar om goda matvanor där fokuset ligger på att leva istället för att vara hälsosam.

 Mina matvanor har varit långt ifrån perfekta de senaste dagarna. De har varken handlat om optimala livsmedel, optimal sammansättning, eller helt regelbundna måltider. Det har helt enkelt inte handlat om att ha den sundaste kosten, utan det har handlat om att göra det jag mår bra av – det har handlat om det sundaste livet!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Mjölkprodukter behövs dagligen

January 22nd, 2013

Vad dricker du till dina måltider? Mjölk, vatten eller annat? Jag får nästan inte dricka ngt annat än mjölk. Bra/dåligt?
-Karin

Mjölk är jätte bra måltidsdryck! Det innehåller ju massor med benstärkande näringsämnen såsom kalium och kalcium. Är det mellanmjölk så är den dessutom A- och D-vitamin berikad.

Ett kallt glas mjölk och en macka kan vara det godaste efter ett träningspass eller allmänt när man är hungrig/behöver påfyllning.

Är man i sin tillväxtfas är det mycket bra om man ser till att få i sig ordentligt med kalcium. Det stärker framför allt skelettet när det byggs upp, men även naglar, hår och dylikt. Kroppen fortsätter självklart att växa i vuxen ålder och det är alltid bra med mjölk (med undantag för intolerans), men extra noga att man får i sig det som “barn” eller “pubertetsålder”.

Det rekommenderade intaget är ca ½ l mjölk/fil/yoghurt om dagen för en kvinna.

När jag var yngre drack jag alltid mjölk till maten. Nu för tiden känner jag inte lika stort sug, utan äter hellre yoghurt flera gånger om dagen. Oftast dricker jag te vid frukost/kvällsmål. Är jag på skolan så blir det lite vatten i pauserna, men faktiskt dricker jag sällan till lunchen. Vilket självklart inte rekommenderas. Men lever man ett studentliv så gör man. Jag köper alltså sällan hem mjölk också, eftersom den blir dålig snabbt. Det slutar alltid med att jag får stå och göra pannkakor, mannagrynsgröt och omelett dagarna efter bäst före datumet.

Det viktigaste som sagt är att man har “mjölkprodukter” i sin kost. Jag föredrar yoghurt, men uppmuntrar gärna till att man ska dricka mjölk. :)

Tags: , , , , , ,

Ätstörning utan bristande värden

January 12th, 2013

Hej! Vilken toppenblogg du har:). Vänder mig till dig med denna fråga du verkar vara så himla klok och veta mycket. Kan man vara underviktig och ha en ätstörning utan att ha ”brist” på något i kroppen? Jag har en för låg kroppsvikt och alltid extremt trött men det finns inga brister på något. Alla värden är okej utom sköldkörteln.
– Sandra

Hej Sandra! Tack för din viktiga fråga och förtroendet.

En ätstörning är en psykisk sjukdom och det är olika hur mycket den yttrar sig fysiskt. Man behöver till exempel inte vara underviktig för att ha en ätstörning, men för diagnosen anorexia nervosa ska man ha/haft en kroppsvikt under bmi 17. En ätstörning kan jämföras som en form av missbruk. Man hamnar i osunda matvanor där mycket kretsar kring kroppsvikt/utseende eller självskada.

Har du länge legat på denna vikt eller har nu nyligen genomgått en viktnedgång? 

Det tar tid innan kroppen ger utslag på de nya matvanorna. När mina föräldrar skickade mig till hälsocentralen för undersökning efter min “bantningssommar” så visade det sig att alla värden var okej (läs inlägg här). Jag har egentligen haft relativt bra värden för det mesta och detta tack vare att jag ätit en varierad kost trots begränsningarna. Jag åt för lite helt enkelt, och får kroppen för lite energi i sig så orkar den inte. Man går ned i vikt och känner sig efter ett tag helt utmattad.

Om du känner dig trött så kan det mycket väl vara så att du stoppar i dig för lite mat. Äter du varierat så kan värdena hålla sig på rimliga nivåer trots näringsbrist. Men självfallet kan man ha näringsbrist utan att det rör sig om en ätstörning.

Bara för att man har brist på näringsämnen behöver man inte ha en ätstörning. Likaså behöver man inte ha brist på något för att man har en ätstörning.

Jag har en ätstörning. Jag har mycket goda värden. Jag har bättre matvanor än de flesta jag känner, men jag har ett hjärnspöke som vill kontrollera energin in och ut ur min kropp. Hjärnspöket kräver att jag är smal och allra helst mager. Helst vill Ana inte att jag ska äta tillräckligt, helst vill Ana se mig sjuk av näringsbrist och utmattning på livet. Men jag vet att egentligen vill jag må bra. Ana kommer inte få mig att må bra, därför slåss vi. Idag kan vi kompromissa så att jag blir nöjd. Ibland måste jag nöja henne för att inte bryta samman, men i vardagen är det jag som har makten.

Jag tror att du nu får ta och besvara din egen fråga Sandra. Det är bara du som kan försöka tolka på vad som ligger bakom din undervikt och trötthet. Är det maten? Varför äter du då för lite? Kan det vara en ätstörning som spökar eller är det bara på den vikten du hamnat utan att tänka överdrivet på mat?

Är det spöktankar som lett till din undervikt så behövs de hanteras innan “bristerna” yttrar sig.

Angående sköldkörteln så vet jag faktiskt ingenting alls tyvärr! Men jag har några kloka läsare:

 

Sandra: Tar du tabletter för det där med sköldkörteln? Annars kan det vara dags att söka upp läkare bums och få något utskrivet. Om du har en överaktiv sköldkörtel så ökar din ämnesomsättning, vilket kan vara anledningen till att du känner dig trött hela tiden -din kropp får förmodligen inte tillräckligt med energi. En annan grej kan vara att du har järnbrist, vilket är mycket vanligt bland tjejer och gör att man känner sig trött och hängig. Har själv haft problem med detta. Gå in på närmaste apotek och fråga efter Niferex i tablettform. De är receptfria och är dessutom skonsamma mot magen, vilket många järntillskott inte är.

Så där har du lite tips från mig, hoppas allt löser sig för dig! :)
-Emma

 

 

Tags: , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp