Vi är inte vårt utseende – det är endast en liten del av allt vi är

January 9th, 2015

Runt omkring oss av idag peppras vi med artiklar, instagram-konton, bloggar och bilder som uppmanar oss till att jobba hårdare för att få “den perfekta kroppen”. Till och med jag blir till viss del påverkad av detta – vem vill inte ha en snygg kropp? Det som anses vara snyggt är dock sällan någonting som bestämts av en själv, utan det blir den bild som media i slutändan tjäna mest pengar på att framhäva. Jag, du och alla andra kanske redan har en snygg kropp, men det blir oerhört svårt att tro på när vi ständigt blir präglad av att vi ska se ut på ett annat sätt. Kanske får vi höra att vi är snygga av våra nära och kära, vilket egentligen bör vara det som har störst betydelse, men på något vänster blir resterande delar av samhället de som får makt över hur nöjd man är med sin kropp och utseende.

Under gårdagens samtalsgrupp på Idun talade vi om ämnet “självkänsla”. Det här ämnet är otroligt basalt att ha i åtanke när man arbetar med ätstörningar, så det kan vi tala med om senare. Idag slog det mig med en boxhandske hur mycket det finns som driver på att vi ska tillägna mer och mer tid till träning och hälsosam kosthållning. Och hur, tyvärr, många blir påverkade av detta. Visst kan det vara bra i många fall att träna lite mer och äta lite hälsosammare, det är någonting jag själv skulle förespråka till viss del. Men det viktigaste är att man gör det för att man vill och mår bra utav det. Ingen ska känna sig tvungen att dag ut och dag in slita hårt med träning och begränsad kosthållning för att se ut på det sett som media framhäver som “snyggt” OM det inte gör en gladare i livet. Det slog mig helt enkelt hur mycket tid utav sitt liv många lägger ner på att förändra sitt utseende och hur liten del utseendet egentligen är utav hela ens personlighet och självvärde.

Jag tror att eftersom utseende är någonting konkret och lätt att ta på, så blir det lättare att identifiera sig själv med det än hela det abstrakta “jaget”. För “jaget” består utav så otroligt många delar att det inte går att greppa. Tänk om vi skulle börja värdera oss själva i allt det “jag” innebär istället för vilken vikt jag har, vilket hårfrisyr jag har, hur synliga musklerna är eller hur stor rumpan, brösten, näsan och låren är. Tänk om media kunde visa personer som gjort något gott mot sig själva och/eller världen. Tänk om vi fick läsa om “5 tips till att känna dig mer nöjd i livet” eller “så gör du för att stå upp för dig själv”. Ja, då skulle förmodligen stora delar av mediebranschen gå i konkurs, men mänskligheten skulle garanterat ha en bättre självkänsla i större utsträckning är vad vi har idag.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lästips: Nöjd, allt är som det ska

November 1st, 2014

Det har varit otroligt givande att ta en “paus” från skolan. Nu har det helt plötsligt funnits tid till att jobba på sig själv. Bland annat har jag upptäckt hur otroligt givande och intressant det kan vara att läsa böcker som hjälper en att reflektera kring livet och sin egen syn på saker och ting. Det finns mycket klokt nedtryckt på papper i form av böcker, som jag aldrig tidigare funnit intresse i att läsa. Nu har jag äntligen börjat finna tillfredsställelse, lugnt och ro av att läsa en bok. Det är någonting jag aldrig trott skulle hända mig för några år sedan.

De böcker som jag funnit intresse för ger mig även så mycket mer. De är böcker som egentligen beskriver rätt så självklara saker, men man förstår dem inte på riktigt förrän man får dem förklarade för sig i nedskrivna rader och ord.

En bok som jag snabbt fastnade för är skriven av Lena Forsell och heter Nöjd, allt är som det ska. Den boken är otroligt lättläst och Lena har delat upp boken i olika avsnitt där hon delar med sig av sina patienters berättelser och även drar paralleller till sina egna livserfarenheter. Hon har skrivit den utan krångliga medicinska termer och det är så lätt att förstå vad som vill sägas. Varje avsnitt avslutas med en övning, där en själv kan reflektera över liknande situationer i sitt eget liv, samt lite tips att tänka på. Den här boken skulle vara otroligt bra att ha som uppslagsverk vid olika situationer i livet. Den får en verkligen att utveckla en medvetenhet och förståelse över varför saker och ting är som de är.

Nedan följer lite stickprov på boken (den bör finnas att låna på ditt bibliotek).

??????????????????????????????? ??????????????????????????????????????????????????????????????  ???????????????????????????????

Tags: , , , , , , , , , ,

Det positiva med resan från helvetet

February 8th, 2014

Hej! Kan inte du göra ett inlägg om vad som är “bra” med att ha genomgått en ätstörning och tillfrisknande? Det är så mycket dåligt, och det är väldigt ångestfyllt… Att man har slösat bort så mycket av sitt liv osv. MEN jag vet att det finns bra grejer med att ha kämpat sig igenom sådant här med, du om någon borde ju veta, så tänkte du kanske kunde skriva lite om det? :)
– Emma

Så sant som du skriver Emma, så kan det verka som att det är mycket dåligt i ätstörningen. Det är också sant att det finns “bra” saker med att ha genomgått en sådan resa. Vi börjar med att dela upp resan i en insjuknande-, sjuk-, tillfrisknande- och frisk del:

Insjuknandet i ätstörningen
Aningslös om vilken kamp som väntar en, finner man trygghet i ätstörningen. Glädjehormon sänds ut när man lyckas tappa i kilon. Kanske märker man att det börjar gå för långt, men aldrig tror man att man kommer att bli så sjuk.

Sjukdomen
Mörker, kyla och svaghet. Ångesten bestämmer och ätstörningen har övertaget. Livsglädjen försummas i sjukdomens tvångsbeteenden och deprimerande tankar. Sjukdomen följer med överallt och tvivlet om att man någonsin kommer kunna må bra igen är som bortblåst.

Tillfrisknandet
När man på riktigt fått nog. När man börja inse att ens liv kan vara så mycket mer än detta. När man bestämmer sig för att anta kampen och börja sträva mot ett sundare liv. Ätstörningens tankar finns fortfarande kvar, men beteendet börjar förändras till något sundare och inställningen till livet blir något ljusare för varje vecka.

Friskhet
Att bli frisk från ätstörningar är svårt att definiera. Det är en sak att bli frisk från sin diagnos, men en annan femma att faktiskt bli fri från tankarna.

Vad är det positiva med att tillfriskna?
Det skulle nästan vara lättare att besvara frågan “Vad är INTE bra med ett tillfrisknande?”, för svaret på den frågan skulle vara ätstörningen och insjuknandet. Det finns väldigt få positiva saker med att bli sjuk, men tusentals bra saker med att tillfriskna. Jag önskar ingen människa i denna värld att genomlida en sådan brutal och självförstörande psykisk sjukdom, men jag önskar alla som fallit ned i fasans makter att anta kampen därifrån.

  • Mer värme
  • Godare mat
  • Socialare liv
  • Mer ork
  • Känslan av glädje
  • Logiska tänket
  • Lugnare kropp
  • Bättre sömn
  • Lättare att fokusera
  • OK att träna
  • Kunna njuta av mat i sällskap
  • Starkare hår
  • Kunna sprida glädje
  • Insikt
  • Ökad självkänsla
  • Mindre press
  • Lättad kontrollbehov
    ..och mycket mer därtill!

Det finns många faktorer som är positiva med att tillfriskna. Förutom en garanterat förbättrad fysisk hälsa så arbetar man upp ett hälsosammare tankesätt. När man genomgått en sådan inre resa; från att ha varit riktigt sjuk till att kunna öppna sina ögon och utveckla en djupare förståelse över sig själv, sjukdomen och livet, tror jag att man blir stabilare på jorden är många andra människor. Man finner en medvetenhet hos sig själv och många tankar utvecklas till att värdera livets ting på ett sundare sätt. När man försvunnit från livet ett tag och varit nära på att fastna för evigt i mörkret, lär man sig samtidigt att uppskatta ljuset mycket mer. Den positiva inställningen till omgivningen, förmågan att ta saker med en nypa salt och inse vad som verkligen spelar roll i livet, är nog de mest fantastiska sakerna som denna sjukdomsresa har bringat mig. När man blir friskare från ätstörningen jobbar man samtidigt med att hitta sig själv och sina värderingar i livet. Det är en personlighetsutveckling som jag endast kan vara tacksam för. Jag kan nu känna att jag är nöjd med mig själv. Jag är övertygad om att när jag är helt frisk kommer jag att stå orubbligt stadig med mina fötter på jorden och flygande med händerna i luften. Det är någonting som är tillräckligt “bra” för att fortsätta kämpa emot ätstörningarna.

Så mycket gladare, så mycket sundare och så mycket tryggare i mig själv!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ett “perfekt” liv är inte ett lyckligt liv – jag är lycklig men allt är inte perfekt

January 18th, 2014

Hej Soela! Jag vill börja med att säga att jag verkligen gillar din blogg!
Men du får det att framstå som om du alltid mår jättebra; att det friska livet är perfekt! Du mår väl inte alltid bra? Det kan väl inte vara så? Att livet är perfekt menar jag?
Ana får mig iaf att jämföra mig otroligt mycket och det får mig att må dåligt över att mitt liv förmodligen aldrig kommer bli lika bra som du framställer ditt!
Det jag försöker säga är att jag skulle vilja att du framhäver dina sämre dagar mer, för DET ÄR OK ATT MÅ DÅLIGT IBLAND!!!
Kram!
Becka

Hej Becka! Jag kan inte annat än att instämma i att ett friskt liv inte är perfekt, och naturligtvis inte mitt heller. Det ska nog framgå i ett och annat inlägg tidigare att jag inte alltid mår så bra och att det fortfarande finns faktorer i min vardag som triggar och ger mig små bakslag. Jag vill också minnas att jag, liksom dig, lyfter fram faktumet att det är OK att må dåligt ibland. :) Tack för din kommentar, jag ska försöka att ta till mig av feedbacken. 😀

Jag tror att 90% av hur lyckliga vi är i livet beror av vår inställning och resterande av de handlingar som sker. Att må bra och vara lycklig är ingenting man kan vara konstant. Vi behöver kontraster för att sätta perspektiv på tillvaron. Vad är ljus utan mörker? Vad är glädje utan sorg? Vad är upp utan ned? Vad är bra utan dåligt? Som Einstein en gång sade “allting är relativt”, och det gäller även här. Mår vi aldrig dåligt så vet vi inte längre vad det innebär att må bra. Lika som att om vi aldrig mår bra har vi svårt att se att vi faktiskt mår dåligt.

Anledningen till att jag sällan lyfter fram mina “dåliga” stunder i livet är för att jag är så pass medveten om att det är okej att allting inte är bra alla gånger, och jag ser ingen anledning att lägga större vikt i det än så. Jag väljer mycket hellre att försöka se det positiva i situationen än att noja över hur mörkt det ser ut i stunden. Genom den resa jag gjort har jag samlat på mig erfarenheter som har lärt mig att det vänder – det kommer inte att kännas piss för alltid. Jag ser varje bakslag eller nederlag i livet som en erfarenhet att packa med i ryggsäcken inför livets fortsatta vandring. Det finns ingen anledning att grotta ned mig i all skit som händer, för att skit kommer att komma, men det kommer också att försvinna. Istället väljer jag att lägga fokuset på de mer lyckogivande tingen i livet, för det är inte säkert att de alltid kommer att finnas där heller.

Det är mycket som står mellan raderna i mina inlägg och inte alltid plockas upp. Men tro mig, jag kan må riktigt dåligt också! Jag anser bara inte att det är värt att slösa mer energi än nödvändigt på dem dagarna. Naturligtvis händer det att de dåliga dagarna varar längre än normalt och då märker även jag att det inte längre blir hållbart att tänka “det vänder snart”. Då är det dags att inse att det krävs någon form av förändring i vardagen och då är det dags att tag i saken. Jag är övertygad om att det går att utläsa i tidigare inlägg (ex. Falla tillbaka i gamla ohälsosamma vanor) att jag haft ett litet bakslag i slutet av höstterminen. Det blev lite för mycket med skola, jobb och träning en period och matvanorna kom ur rutin. Det blev en slitsam period med lite sömn, oregelbundna matvanor och ett fullspäckat schema. Det är en läxa lärd och ingenting jag vill utsätta mig för igen. Hälsan ska komma först! Och när jag väl insåg hur osunt det var att pressa sig så hårt som jag gjorde, och hur mycket mer tilltalande ätstörningen blev så beslutade jag mig för att ta tag i saken och ta vara på de resurser som finns för att göra en förändring.

happinessquotes

Att må bra i livet handlar inte om att uppnå ett ultimat mål att stanna vid. Det handlar om att hitta en inställning hos sig själv som accepterar att allting inte alltid är perfekt och att det alltid finns någonting bra i det “dåliga”. Men man behöver inte alltid se vad som är bra i stundens hetta, man behöver bara veta att man kommer att kunna förstå det senare och snarare vara tacksam för den erfarenheten. Alla känslor är en del av människan och alla känslor är nyttiga att känna. Frågan är inte om det är okej att må dåligt, utan hur man hanterar att må dåligt?

Jag hanterar det inte genom att uttrycka all min ångest och sömnproblem för mina läsare, för jag själv vill inte bara se problemen – jag vill se lösningen på dem. Eller åtminstone se att det kommer att finnas en lösning. Jag accepterar att livet är skit ibland, men jag vill kunna ta skiten och vända den till någonting positivt. Jag vill se möjligheter till förändring istället för att låta dyngan stiga över mina axlar.

Även om jag inte alltid mår bra så känner jag mig i grund och botten nöjd med mitt liv. Jag gör saker jag älskar (även om de inte alltid är så roliga), jag har personer runt om kring mig som jag älskar (och även älskar mig tillbaka), jag vet att jag är duktig (även om jag inte alltid presterar på topp) och jag är nöjd med själv (även om jag gör en hel del ‘misstag’). Det är dessa ting jag vill lägga fokuset på, för det är de sakerna som får mig att känna mig lycklig i mitt liv!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tankar kring kroppen

November 11th, 2013

Hur ofta tänker du på hur du ser ut nu för tiden? Som att spegla dig (kroppen) och hur ofta väger du dig nu för tiden? Kram
-Sofia

Viss utseendefixering är nästintill oundvikligt av idag, och helt ärligt känner jag att det finns en viss betydelse i att bry sig om hur man ser ut. Utseendet påverkar hur anda människor ser på en, och eftersom vi alla är en del av ett samhälle har det betydelse vilket intryck man gör. Det är i många fall fördelaktigt att se frisk, fräsch och hälsosam ut. Utseendet kan i många fall utspegla ens personlighet, vilket kan avgöra vilket intryck andra får av en. Det ytliga spelar större roll vid ett första intryck, men när man byggt upp en relation på djupare nivå behöver man sällan bry sig lika mycket om utsidan.

De flesta kan nog känna igen sig i detta. Det är normalt att bry sig om utseendet, men det finns undantag då fixeringen går till överdrift och de undantagen blir fler och fler.

Att kolla ansiktet i badrumsspegeln på morgonen och kanske väga sig en gång i månaden är inte sjukligt beteende. Det är inte konstigt att vilja se snygg och fräsch ut. Det börjar att bli ohälsosamt när man konstant känner ett tvång att kontrollera, mäta, känna och bedöma sin kropp efter det.

I am SUPERGIRL!

I am SUPERGIRL!

Jag kollar mig i spegeln och spanar gärna in mina magmuskler och snygga rumpa vid tillfällen. Dessutom händer det att vågen kommer fram ibland, men den har visat samma vikt +- 1 kg i över i ett halvårs tid. Jag är nöjd med mitt utseende och att ställa sig framför spegeln och tänka på allt positivt är riktigt sunt! Att däremot stå och klämma på skinnet och tänka hur “jäkla fet och äcklig” man är, när man inte ens är överviktig, är sjukt. Likaså att väga sig alldeles för ofta för att kontrollera att vikten inte skenat iväg. Där kan jag erkänna att sjukdomen har kvar viss kontroll hos mig; jag väger mig mer än jag borde. Som sagt har jag ju varit viktstabil i flera månader, så varför skulle vikten förändras på några dagar eller en vecka? Det gör den ju inte såvida man inte gör drastiska förändringar i kost/träning.

Jag tänker sällan negativa tankar kring mitt utseende. Antingen för att jag är nöjd, eller så blir jag nöjd genom att tänka att jag är det. 😉

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Det är inte fel att lyckas med det som ger en energi tillbaka

June 13th, 2013

Föregående inlägg What are we fighting for? handlade mycket om att prestation och bevis på framgång inte bör värdesätta en individ. Det är lätt att detta går till överdrift och allt för vanligt att det mynnar ut i psykisk ohälsa.

Det är dock viktigt att förtydliga att det inte är fel att uppskatta framgång. När bra saker händer i livet så är de värda att uppmärksamma och varje person är värda att få känna lycka över att nå ett resultat de strävat efter. Det är trots allt en viktig aspekt i mänsklighetens utveckling att göra framsteg. Vi är värda att få känna oss bra när vi få bekräftelsen. Sug in. Ta vara på den. Och njut. Vi är bra. Vi ska få veta att vi är bra. Varningstecknet dyker upp när man inte kan se att man är bra även om man inte når upp till kraven – men når man upp till sina ambitioner så ska man naturligtvis få känna en nöjdhet och stolthet i sig själv. Det är ett bevis på att man kan. Vi kan.

De senaste dagarna har jag haft en viss flyt. Allting har inte gått perfekt, men när man minst anar det så dyker det upp glädjegivande besked.

  1. Igår träffade jag på en helt random (söt) kille under helt oberedda omständigheter. 
  2. Idag fick jag besked om att jag blivit antagen till föreningens Sr Level 5 !!! *SoHappy*
  3. Idag provade jag partner stunt på riktigt och det gick bra och var så fantastiskt roligt!

Denna vecka kommer till 90% att bestå av cheerleading. I do not complain!

It is awesome!

Tags: , , , , , , , ,

What are we fighting for?

June 12th, 2013

Är det perfektion? Är det lycka? Är det anorexin? Är det ätstörningen?

Vi har alla olika faktorer som triggat gång vår ätstörning, men en gemensam faktor är i de flesta fallen strävan  efter lycka och perfektion. Diciplinen och framgången när man lyckas med sina restriktioner och sin viktnedgång. Anorexians perfektion blir en hobby att dö för. Den eviga strävan efter den magra eller vältränade kroppen. Det perfekta som ska få en att känna sig bättre än alla andra. När man uppnått ätstörningens alla viljor ska man ha nått fram, då ska man vara framme vid sitt mål. Anorexins mål är döden.

Varför lyfter man utseendet över allt annat på denna jord? Varför blir just ätstörningen det man dedikerar all sin tid och energi på att bli bäst på?

Ett gemensamt drag hos de som drabbas av anorexia nervosa är ofta att man är högpresterande. Man besitter redan en egenskap där man behöver få bevis på att man är duktig för att tycka om dig själv. Visserligen mår alla människor bra av viss bekräftelse och framgång, men att grunda sitt värde på prestationer kommer inte till att göra en nöjd och lycklig i livet.

Jag tror att våra handlingar formar oss som personer. Men det är inte resultatet av dessa handlingar som värdesätter oss, utan avsikten med dem. Det är inget fel med att vilja mycket, ha höga ambitioner och sträva efter förbättring. Det är nödvändigt för att vi ska kunna växa som människor och driva generationen framåt. Dock är det inte sunt att döma sig själv efter hur pass bra omgivningen bedömer att ens insats har varit. Jag anser att det är mer värdefullt att följa sin passion och göra det bästa av alla situationer än att slita för att uppmärksammas för sina resultat.

Vad händer när man inte lyckas prestera till den nivån som förväntas av en?

Förr eller senare når vi nog alla till en gräns eller hamnar i en situation där vi inte kan nå till toppen. Högpresterande blir besviken och missnöjd. Inte missnöjd med omgivningens krav på en, utan missnöjd med sig själv. Kraven att alltid lyckas har vuxit till något inom en själv. En egenskap som  formar vår egen bild av oss själva. “Blir jag missnöjd med resultatet så blir jag missnöjd med mig själv”.

När kraven på oss själva i livet blir för stora, när vi inte längre kan nå ett tillfredsställande resultat, så finns ätstörningen. I dennes värld kan vi bli bäst igen. Där kan vi kämpa, där kan vi se resultat som stillar insidans prestationskrav för stunden. “Tänk att bli perfekt smal, då blir jag nöjd, då duger jag, då kan jag skina över andra.”. Men när man har uppnått anorexins perfektion, då är livet slut. 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Hantera misslyckande

May 27th, 2013

Att misslyckas upplever vi alla att vi gör någon gång i livet. Visst är det en obehaglig känsla. En känsla som ofta framkallar ångest, besvikelse och andra negativa tankar. Misslyckande påverkar självförtroendet och har man låg självkänsla blir man extra känslig för dessa ‘misslyckanden’.

I perioder där vi mår bra är ofta perioder som livet flyter på och man märker framsteg hos sig själv. Det kan antingen bero på framgångsrika prestationer eller glädjande överraskningar. Dessa framgångar varar dock inte för evigt. Livet har sina vändningar och det är just det som gör livet spännande. Vad vore en film utan toppar och dalar? 

Lika som att pinan sällan varar för evigt, varar lyckan inte heller för evigt. När flytet vänder och saker och ting slutar gå som man önskar är det viktigt att behålla en god inställning. Vi kan inte identifiera oss med våra prestationer. Vi kan inte värdesätta oss själva med det vi gör. Det vi gör och presterar påverkas av omgivningen och livets cykel. Som jag nämnde ovan så kan inte livets kurva alltid ha en positiv andra derivata. Ibland blir den negativ, vilket innebär att lyckan avtar. Observera att kurvan även kommer att vändas uppåt inom kort!

Om man låter dessa ‘misslyckanden’ tära på en så låter man också negativa tankar att influera ens tillvaro. Hur blir man lyckligare av att tänka negativt? Det finns ingen som helst anledning till att trycka ned sig själv ytterligare när livet ger en motgångar. När taket faller in måste man ta i lite hårdare för att orka hålla det uppe. Väljer man att låta takraset slå ned en så blir det lätt att man tar med sig väggarna också.

Med negativ inställning ligger man helt plötsligt där på marken i ett tomt hem. Har man hamnat där så är det inte för sent att börja bygga upp sitt hus från grunden. Det kommer man alltid till att kunna göra. Men vem vill tillbringa hela sitt liv med att bygga hem från grunden? Har inte taket fallit ännu så är det värt att kämpa för att hålla det uppe. Underhåll det så gott du kan, för med ett stabilt tak över huvudet blir det lättare att känna trygghet och lycka.

När taket rasar, när misslyckandet stiger en till huvudet, när ångesten kommer och när mörkret börjar falla – då har man alltid ett val: hur vill du tänka kring detta?

Jag har garanterat failat min tenta. Det tär på mig. Omständigheterna såg ju ut som de gjorde iof, men det fanns en självklarhet att jag skulle klara det ändå. Då hade jag blivit så nöjd! Men nu när jag inte gjort det… ska jag bli missnöjd?

Nej, varför ska jag ens känna mig mer/mindre nöjd beroende på hur bra jag presterar, beroende på hur duktig jag visar mig vara? Om det är något som man ska känna sig nöjd över så är det hur man kan hantera motgångar, hur man kan bemöta negativitet med positiva tankar och hur man kan se på ‘misslyckande’ och tänka på vad man fått ut utav det, istället för vad man gått miste om.

Är det inte bättre att lära sig hantera ‘misslyckanden’ istället för att göra allt i försök att undvika dem?

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Nöjd med din kropp – acceptera den som den ser ut

April 7th, 2013

Idag är det inte bara vi med ätstörningar som har en sådan fixering kring kropp och utseende. Det är nog en överväldigande del av mänskligheten som är missnöjd med sitt utseende och gärna försöker förändra det.

Bantning, träning och dieter. En evig strävan efter perfektion. Mått, mål och begränsningar. Det som ska hjälpa en nå fram till “lyckan”. Lyckan när kroppen ser precis ut som man vill. Lyckan när man är smalare än alla andra. Lyckan när man uppnått anorektisk perfektion.

I strävan om ett perfekt utseende , eller åtminstone en “snyggare” kropp utsätter vi oss för så tokiga saker. Vi lägger ned tid och energi på att få känna oss nöjda med oss själva, genom bantningsmetoder, tvångsmotionering och massvis med dumma tankar. Ätstörningens liv grundas i dessa beteenden, allt för att få känna sig nöjd med sig själv.

Min fråga till mänskligheten (och mig själv) blir: Varför lägger vi inte ned all denna tid och energi på att acceptera som vi ser ut här och nu?

Blir vi lyckligare av att vara smalast? Når vi perfektion efter att ha kört ett antal pass på gymmet eller gått alla dessa promenader? Blir vi renare själsligt genom att utesluta vissa livsmedel i sin kost?

Visst mår vi bättre av att motionera och röra på oss några gånger i veckan. Visst känner vi oss piggare av att äta en varierad och regelbunden kost. Jag tror även att en överviktig person mår bättre av att gå ned till normalvikt, likaså som en underviktig mår bättre av att gå upp några kilon.

Oavsett hur många bantningsmetoder vi använder oss av, oavsett hur många kalorier vi förbränner på gymmet och oavsett om vi äter vårt lördagsgodis eller inte så kommer vi inte att bli nöjd. Människan i allmänhet blir aldrig nöjd genom att följa råden i tidningsblaskorna och uppnå en överdrivet hälsosam livsstil. Det är medias syfte, för att kunna fortsätta tjäna pengar och driva verksamheten.

Jag vaknade i morse och har aldrig känt mig så snygg i hela mitt liv. Redan innan jag ställde mig framför spegeln kände jag att det var något som var annorlunda. Förmodligen har inte min kropp förändrats så mycket sedan igår, utan det var min inställning. Efter gårdagen mådde jag så fantastiskt bra. Jag var så lycklig. Lycklig över att få leva här och nu. Lycklig över att få vara jag och ha möjligheten till att få göra det jag älskar.

Varför har jag lagt ned så mycket tid och energi på att söka kroppslig perfektion? När all den tiden hade kunnat gått åt till att göra något meningsfullt, något som jag älskar, något som gör mig lycklig? Det enda sättet att egentligen bli nöjd med sig själv är att acceptera som man faktiskt ser ut.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Den största utmaningen på länge!

February 22nd, 2013

Det blev en utmaning, en spontan grej, mer än en näringsdryck och helt normalt!

Ikväll var jag på filmkväll tillsammans med några klasskompisar. Först åt vi middag och sedan hade de laddat upp med chips, ostkrokar, läsk, choklad  och godis. Jag var tyvärr inte sugen på varken middagen eller godiset. Jag kände mig utomordentligt tråkig och funderade ett antal gånger om det var anorexin som inte ville ha. Men så var icke fallet. Jag var bara inte hungrig och sugen! Jag hade verkligen ätit tillräckligt under dagens gång.

Med glädje plockade jag med mig “godisresterna” i en påse. Gratis är gott. Utifall jag vill smaka lite någon kväll framöver.

När jag kom hem fixade jag i ordning ett kvällfika bestående mättande mat:

  • ett ägg
  • en halv burk keso
  • en bägare yoghurt.

Av någon anledning nöjde jag mig inte på detta och beslutade att plocka fram godispåsen för att smaka några chokladbitar..

Godisätande

Nu sitter jag och mumsar i mig den sista biten i påsen och inser vilken enorm utmaning jag nyss, helt spontant har avklarat. Både jag och ätstörningen är nyfikna på hur många kalorier jag lyckats proppa i mig. Jag väljer att avstå ifrån att försöka räkna dom. De orsakar bara ångest. Jag ville inte sluta äta förrän jag var riktigt nöjd och riktigt nöjd blev jag när påsen var slut och magen full.

På ett sätt önskar jag att jag hade kunnat ätit allt detta framför mina vänner – så att de fick se hur denna lilla tjej kan proppa i sig. På ett annat sätt är jag glad över att jag väntade med det tills nu. Nu åt jag endast för att jag själv verkligen ville och jag åt tills jag själv verkligen var nöjd.

Hur normalt är det inte av en student/ungdom att proppa i sig godis en kväll tills de blir rejält mätta? Hur friskt är det inte att bara äta, inte ha någon aning om hur många, eller hur mycket kalorier? Vilken frihet är inte att få äta en mängd godis en fredagskväll utan att kompensera?

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp