Kalorikontrollen kan släppas om du vill bli frisk

March 9th, 2013

Efter att ha varit besatt av kalorier, efter att ha låtit näringstabeller styrt ens vardag, efter att ha räknat så mycket

..går det någonsin att sluta tänka på dom och släppa kontrollen?

Ett beteende är svårt att förändra, men tankarna  må vara svårare. Vi tänker på det vi vet och vi vet det vi tänker på. Vet vi kalorier så tänker vi gärna på dom när vi blir påminda och tänker vi på dom så kommer vi heller inte att glömma.

Vill man glömma, vill man sluta räkna så går det. All koll släpper inte över en natt, men man kan göra det “lättare” för sig att glömma:

  • Låt inte det du “vet” styra dig.
  • Lär dig inte mer! (kolla inte upp energiinnehållet på nya livsmedel)
  • Slå bort tankarna om att räkna ihop så fort de kommer!

Jag var länge beroende av att lägga in min mat i “kaloriräknare” på datorn. Först var det efter varje måltid, sedan lyckades jag hålla mig till slutet av dagen. Därefter blev det på ett ungefär veckovis och slutligen kollade jag endast de gånger som jag var orolig över om jag ätit för lite/mycket.

För någon månad sedan gav jag helt upp på kaloriräknarna – vad gav de mig, annat än ångest? De visste inte hur mycket min kropp behövde, det vet kroppen bäst själv och därmed ville jag börja att lita på det.

Det som återstod var uppskattningarna i huvudet. De tros man aldrig kunna bli av med. Men för någon vecka sedan slog det mig att det är helt meningslöst att sitta och uppskatta det jag äter varje dag i energi. Hur ska jag egentligen kunna veta om det påverkar min vikt? Varför ska jag veta om det påverkar min vikt? Det märker jag väl efter ett tag (om jag skulle äta så mycket mer). Så mycket mer skulle jag nog inte ens få i mig! Min kropp säger till om den inte är hungrig, lika som den säger till när den inte är det. Jag kan se och känna om en portion är alldeles för liten. Jag behöver inte veta kalorimängden för att äta en balanserad kost!

De senaste dagarna har jag jobbat med att slå bort uppskattningstankarna. Varje gång de kommer tänker jag “NEJ, jag behöver inte veta, det är inte friskt att tänka så och jag ska bli frisk! Nu lägger jag energin på något annat istället.”. Varje dag kommer tankarna mer och mer sällan. Nu glömmer jag mer och mer bort att tänka på kalorier. Det är en frihet! 

Lunch-matlåda

Lunch-matlåda

Igår åt jag tortellini till lunch. Jag har aldrig ätit det förut. Jag ville kolla energiinnehållet för totellini – är det en normalportion, är det en stor lunch, eller är det för lite energimässigt? Jag var arg på mig själv för att jag tänkte kolla. Det vore ett litet “bakslag” för mig. Men när jag väl fick möjlighet till att googla fram kaloriinnehållet och veta “exakt” hur mycket lunchen gick på sa jag ifrån! Seriöst, VARFÖR ska jag hålla på så? Det ger mig ingenting, det är inte nödvändig kunskap, det gör mig inte friskare!

“NEJ, jag vill inte veta, det är inte friskt att tänka så och jag ska bli frisk!”

Nu kan jag inte vara med stolt och lättad över att ha sagt ifrån. Kan jag säga ifrån så kan ni också göra det. Som jag skrev tidigare så går det inte att förändra tankarna helt över en natt, men man kan släppa lite varje dag. Det är en frihet att inte räkna, det är en frihet att inte veta och jag väljer frihet framför kontroll. 

Tags: , , , , , , , , , , ,

När man var som sjukast 1.3

March 8th, 2013

Detta är en uppföljning från Hur var det när man var som sjukast?.
Tidigare har jag publicerat inlägg om Hur mycket jag åt  och Hur mycket jag motionerade.

Hur mycket räknade du?

Kalorier styrde min vardag. Jag visste att de inte stämde egentligen, och olika listor sa olika saker. Trots att jag räknade i stort sett samma varje dag så behövde jag googla fram kalori-innehållet. Det var i stort sett det enda jag gjorde vid datorn. Googlade näringsinnehåll i olika livsmedel och försökte beräkna dagliga energiförbränningen.

Efter frukosten var det viktigt att jag hann lägga in maten i matdagboken – annars glömde jag bort och då skulle det bli en grövre uppskattning. Därefter fick jag uppskatta ungefär vilken mängd energi jag fick klara mig på resten utav dagen, för att hålla min under min “gräns”.

Internet vad min viktigaste tillgång. Jag sökte bekräftelsen efter varje måltid, på att jag ätit för lite och gärna mindre än tidigare. Det var en lycka att klara av, att orka med och stå ut  med hungern. Samtidigt som det fanns en stark rädsla över vad jag gjorde med mitt liv… 

Listor och tabeller var bland det mest intressanta som fanns.

matvana v47 zoom

 

Ikväll ska ni få höra bland annat hur min syn är på kaloriräknande nu.

Tags: , , , ,

"Om jag skulle räknat kalorier nu, hade ångesten varit brutal"

February 6th, 2013

Har du helt slutat räkna kalorier eller finns det fortfarande där? Kramar
-Mallan

Kaloriräknandet var en ångestframkallande faktor redan från början. Det går nog tyvärr inte att bli frisk och fortfarande räkna ihop dagens matintag i form av kalorier. Det är den sjuka kontrollen som styr, det är ätstörningens kontrollbehov som triggas.

Jag har ingen tydlig vändpunkt då jag beslutade att lägga ned det helt. Det har liksom “tappats” på vägen. Ibland; då och då räknar jag, ibland noggrant av nyfikenhet men ibland överslagsräknar jag pga oro. Men det enda kaloriräknadet orsakar är ångest. När man VET hur mycket man har ätit, när man “vet” hur mycket man bör gå upp i vikt av det. Det är en kontroll som man inte ska behöva ha för att leva.

Anledningen till att man slutar är för att det stämmer ändå så inte. Jag har flera gånger kommit på mig själv under de senaste dagarna att jag inte har “grovuppskattat” kalorierna som jag brukar göra dagligen annars. När jag kommer på att jag glömt räkna så är det en del i mig som vill börja. Men det finns en del i mig som faktiskt inte bryr sig, och den delen har blivit starkare.

Skulle jag ha räknat kalorierna de senaste dagarna så skulle jag nog sitta med en rejäl ångest nu – och “VETA” att jag har gått upp i vikt. Men det som fascinerar mig är att vågen som jag har här hemma visar ungefär lika mycket!

Konstigt? men sant. Jag har bara ätit som kroppen har velat och vilka är kalorierna att sätta sig däremot? Knappast att de vet mer om vad min kropp behöver än den vet själv.

Tags: , , , , , , ,

“Om jag skulle räknat kalorier nu, hade ångesten varit brutal”

February 6th, 2013

Har du helt slutat räkna kalorier eller finns det fortfarande där? Kramar
-Mallan

Kaloriräknandet var en ångestframkallande faktor redan från början. Det går nog tyvärr inte att bli frisk och fortfarande räkna ihop dagens matintag i form av kalorier. Det är den sjuka kontrollen som styr, det är ätstörningens kontrollbehov som triggas.

Jag har ingen tydlig vändpunkt då jag beslutade att lägga ned det helt. Det har liksom “tappats” på vägen. Ibland; då och då räknar jag, ibland noggrant av nyfikenhet men ibland överslagsräknar jag pga oro. Men det enda kaloriräknadet orsakar är ångest. När man VET hur mycket man har ätit, när man “vet” hur mycket man bör gå upp i vikt av det. Det är en kontroll som man inte ska behöva ha för att leva.

Anledningen till att man slutar är för att det stämmer ändå så inte. Jag har flera gånger kommit på mig själv under de senaste dagarna att jag inte har “grovuppskattat” kalorierna som jag brukar göra dagligen annars. När jag kommer på att jag glömt räkna så är det en del i mig som vill börja. Men det finns en del i mig som faktiskt inte bryr sig, och den delen har blivit starkare.

Skulle jag ha räknat kalorierna de senaste dagarna så skulle jag nog sitta med en rejäl ångest nu – och “VETA” att jag har gått upp i vikt. Men det som fascinerar mig är att vågen som jag har här hemma visar ungefär lika mycket!

Konstigt? men sant. Jag har bara ätit som kroppen har velat och vilka är kalorierna att sätta sig däremot? Knappast att de vet mer om vad min kropp behöver än den vet själv.

Tags: , , , , , , ,

600 kcal ? – vem vet egentligen?

May 20th, 2012

Åhååå! Det kryper i fingrarna på mig – vill kolla kalorierna på middagen. Ana blir tokig! skit i det, skit i det, vad spelar det för roll? det stämmer ändå inte, det var ändå inte för mycket, skit i det!

Jag hade varit på årsmöte med politiska ungdomsförbundets lokalförening och då bjöds det på en tidig middag efteråt. Därför fikade jag inte mitt mellis heller, så jag hade blivit bra hungrig. Valde självklart thaimat – bästa OCH godaste maten, dock var det buffé, vilket brukar kunna göra det svårt. Jag tycker att det gick ganska bra ändå. Eftersom jag var hungrig och det var gott så backade jag också. Jag ska ju äta mig mätt! Men nu var det svårt att känna om jag blev mätt ??? jobbigt.

Jag åt riktigt bra! Det är mager mat dessutom – aldrig att det blev för mycket… Men jag vill räkna ihop kalorierna i min matdagbok, åh, jag blir tokig på att inte veta… Det är bara att bita i fingrarna nu – JAG SKA INTE

Första portionen - tycker den blev riktigt bra!.. men ååh så gott <3

andra portionen - måste ta liite till när jag faktiskt njöt. Och en massa chilisås på 😀 mer därtill

Tags: , , , , ,

Släppa kontrollen

March 26th, 2012

I friskhetens tecken tog jag en dag igår UTAN att räkna kalorier och mest gå på hur jag “ska” äta, och hur hungrig jag känner mig. Jag kände faktiskt inget behov av att räkna heller. Så idag har jag hållit mig undan det också. En stund kändes det som att jag fått i mig för mycket och jag ville kolla. Men jag tänkte “spela roll” och gick vidare med dagen.

NU innan middagen kände jag att jag bör faktiskt kolla hur det gått. Men jag bestämde först vad jag ska äta resten av kvällen (så att jag inte får panik och drar ner).

Resultatet blev alldeles för lite(!) Åh, herregud det trodde jag inte. 1400-1500 igår, och idag blir det ca 1750kcal med alla måltider. Det har fått mig att lätta på kontrollen. Det bevisar att om jag inte räknar så behöver det inte sticka iväg om jag äter som jag ska och känner. Jag VÅGAR mer nu. Jag gör ett framsteg i mitt tillfrisknande, där jag minskar kalorikontrollen.

Tags: , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp