De jobbar även med ångesten

May 27th, 2014

Som det tidigare har framgått verkar det som att behandlingen på SCÄ lägger ett väldigt stort fokus på maten och vikten. Det verkar som att många har upplevt/upplever det som så, och även jag själv.

Hittills har jag endast haft två behandlingsmöten med min behandlare och idag hade jag första mötet med läkaren. Det är fortfarande tidigt att dra några slutsatser om kvaliteten på behandlingen, men jag har lyckats få en större inblick i hur upplägget ser ut.

IMG_2446

På SCÄ ser man inte på ätstörningen som en psykologisk sjukdom, där tror man att det finns åtta faktorer som ligger till grund för ätstörningens utlösande (se ovan). Dessa åtta faktorer är ingenting man jobbar med i början av behandlingen. Först jobbar man med maten och vikten, för att bryta “svälten”. Efter det ges eventuellt remiss till psykologsamtal eller dagvården, där man jobbar med de bakomliggande faktorerna som t.ex. självkänsla.

Detta lät ju rätt så absurt när min behandlare först berättade det. Fungerar det verkligen att skippa den psykologiska biten i behandlingen till en början? “Ja”, svarade hon. Sedan fick jag det förklarat för mig av läkaren att det är oundvikligt att jobba med ångesten också, men att det är inte i den änden som man börjar i, utan som sagt, de börjar med maten och vikten, för att sedan utifrån det börja tala om ångest.

Nu kändes det hela mycket mer begripligt.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ett samtal med det svältande jag

February 26th, 2013

Om jag idag skulle samtala med den person jag var för ett år sedan, skulle det låta ungefär såhär:

Vill du bli frisk från anorexin?
Ja, inners inne vill jag ju det..

Vad är det som håller dig kvar under sjukdomens makt?
Typ, tryggheten, kontrollen.. Den ger mig en anledning att må dåligt – den är ett bevis på att jag mår dåligt.

Mår du bättre av att svälta?
Egentligen inte.. 

Vad finns det för bra med att underäta?
Jag känner glädje av att jag lyckas äta mindre. Jag känner mig nöjd när vikten går nedåt.

Vad finns det för dåligt med att svälta?
Väldigt mycket. Trötthet, frusenhet, håravfall, benskörhet…

Det där var mest fysiska komplikationer. Påverkar det ditt psyke någonting?
Jo, jag blir ju som sagt tröttare. Orkar inte tänka lika mycket, känner ingen glädje av att göra saker, hittar ingen mening med livet och känner mig inte med i det sociala livet.

Är det värt allt det där för att få känna den där “lyckan” över att du äter mindre och blir magrare?
Jag vet inte.. egentligen inte. Men för stunden ser jag ju ingen mening med att umgås med vännerna eller orka göra mer saker ändå.

Kan det vara så att det är svälten som påverkar dig ang. det?
Joo, det kan vara svälten som gör att jag inte tycker att något i livet är roligt. Men hur ska jag veta om det vore roligare att leva om jag började äta mer?

Prova!

21 februari 2012

Livet var inte roligt. Nu ser jag att det var skuggan runt om mig som höll mig blind från lyckan.

Tags: , , , , , , ,

Dag 1

February 27th, 2012

ANA ÄR TOKIG!

Vi blev en grupp på fem tjejer och det har varit kul och tryggt tillsammans. Vi har alla kunnat öppnat upp oss och jag tycker det är jätte intressant att höra deras situation, då vi har lite olika typer av ätstörningar. En jätte härlig grupp!

Mellanmålet gick bra: macka med smör och pålägg + dricka(te,kaffe,juice). Jag valde ett knäckebröd med skinka. Svårt att veta hur mycket smör var lagomt, jag tog så lite jag kunde utan att någon skulle reagera.

Lunchen var sååååå jobbig! Det går inte sätta ord på vilken panik Ana fick och skrek inom mig. Men vi hade bestämt att man ska inte prata dåligt, och alla SKA äta upp och samtidigt. Jag som trott att jag ätit relativt normalstora portioner ändå. Denna var dubbelt så stor! Jag blev riktigt mätt efter halva. Vi fick kyckling-spenatgryta med ris och ärtor + knäckebröd med smör och en kiwi. Det var gott, men jag lovar att grytan var gjord på fetaste grädden. Tallriken kändes nästan överfylld också. typ halva med ris, halva med gryta plus ovanpå riset och ett litet hörn med ärtor.

Alla ana-tankar kom. Ångest, kompensation, panik och man kände verkligen att man har en sjukdom inom sig. Men jag var inte ensam..

Eftermiddags-målet bestod utav macka med smör, pålägg och dricka. Jag hade inte hunnit bli hungrig men det gick ner ändå.

Dagen har egentligen varit riktigt trevlig och det kändes som att vi skulle kunna utbyta tankar i evigheter x) .. får se hur man klarar av resten av kvällen.

Tags: , , , , , , , , ,

Intensiv behandlingsvecka

February 24th, 2012

Fick idag information om nästa vecka:
Jag har valt att delta på något bup kallar för “kurs/utbildnign/intensiv vecka”. Den kommer vara vecka 9.
Jag såg detta som en hjälp att komma in i rutin och faktiskt hjälpa en med tillfriknandet. Men efter jag fick höra upplägget idag så börjar Ana rygga tillbaka – det känns skrämmande.

Kl 09-15 på dagen kommer det vara.
Vi kommer vara en grupp på ca 7 tjejer med ätstörningar.
Vi kommer att äta mellis, lunch och mellis med efterföljande vila(!)
Personalen lägger upp all mat och den MÅSTE ätas upp!
Sedan kommer vi att ha “lektioner” och samtal i gruppen..

Jag får bo på hotell, få hotelfrukost och middagskuponger.

Det blir som en vecka med dagvård. Det kommer vara svårt att äta det någon annan lagt upp, och ännu värre att vila efter man stoppat i sig energi (!)
Jag är rädd att detta leder till att Ana fuskar med middag och frukost.. jag som älskar hotelfrukost.

Eller så bestämmer jag mig bara för att gå upp så mycket jag kan denna vecka! Om 1kg så ska jag ta navelpiercing 😀
Detta känns spännande samtidigt som det är enormt oroväckande. Men ni kommer garanterat att kunna följa resan här.

Tags: , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp