Grundförutsättningar för ett stabilt välmående

September 26th, 2015

De fyra bordsbenen: mat, sömn, rörelse och socialt. När någon utav dessa pelare brister börjar bordet att vingla. Ser man inte till att laga det trasiga bordsbenet, utan fortsätter att belasta bordet kommer med största sannolikhet även andra ben att haverera. Fungerar inte maten, kommer inte sömnen att fungera heller. Fungerar inte sömnen kommer man inte orka röra på sig heller. Och fungerar varken mat, sömn eller rörelse kommer det garanterat påverka ens sociala delar av livet också. Allt hör samman. Och alla dessa tillsammans kommer kunna hålla en stabilitet i livet.

Jag vet inte om ni märkt det själva, men detta är i alla fall en av de största insikterna jag erhållit under de senaste åren. Det är dock lätt att glömma bort, lätt att förneka och lätt att prioritera undan. “Äsch, det gör väl inget om jag slarvar lite med maten idag”, “Sömn är överskattat”, “Varför känner jag mig så nere när jag bara legat hemma hela dagen?”, “Det är så jobbigt att vara social och hälsa på folk.”. Dessa är riktigt lurendrejeri-tankar.

  • Det är ALLTID viktigt att kroppen får rätt näring, annars fungerar inte de biologiska funktionerna som sköter kroppens välmående ordentligt.
  • Sömn är det viktigaste för att kropp och psyke ska få återhämta sig. Utan sömnen kommer så småningom utmattning som följd.
  • Vår kropp är skapt för rörelse. Blodet behöver få cirkulera, benen behöver belastas och musklerna behöver få arbeta och sträckas ut.
  • Människan är ett flockdjur i grunden. Det finns ett inbyggt behov av att känna tillhörighet och att få någon form av kontakt från andra människor. Detta bör inte underskattas!
    (OBS: undantag kan gälla för särskilda sjukdomar/diagnoser)

Ibland kan förvåningen uppstå när man helt plötsligt känner sig ledsen/nedstämd utan att finna någon anledning till det. Sådana tillstånd kan skapa stark förvirring och leda till att man grottar ned sig ännu mer i något som kan jämföras med depression. Men var ärligt med dig själv och fundera:

Har jag ätit ordentligt?
Har jag sovit bra?
Har jag varit ut och fått lite friskluft?
Har jag tagit mig tid att umgås med mina vänner och samtalat med mina familjemedlemmar?

Nog är det lätt att tro att en själv inte behöver äta, sova, röra på sig eller vara social med andra människor. Det finns ju en trygghet i det, samtidigt som dessa grundbehov ofta är grundande anledningar till mental ohälsa. Självklart finns det andra faktorer som spelar roll, jag säger inte att om alla dessa är bra så mår man klockrent. Men utan att ha grundförutsättningarna till att må bra blir det oftast betydligt svårare att veta vad som faktiskt får en att må dåligt. Äter du bra, sover bra, rör på dig dagligen och har ett socialt liv men fortfarande mår dåligt – ja, då kan det bli lättare att göra en rättvis bedömning och faktiskt ge rätt stöd för att arbeta med problemen.

När jag blir stressad, sover dåligt, äter sämre och inte orkar prestera under träningspassen går jag i botten. Jag tror gärna att det är något fel på mig för jag ser ingen anledning till att känna mig så pass nedstämd. Inget speciellt negativt har hänt i livet… Men, jag har helt enkelt inte tagit hand om mig själv. Såklart kropp och psyke protesterar! Ser inte jag till att må bra så kommer jag heller inte att göra det. Det är egentligen endast ren logik!

Så ät, sov, motionera och ta tid till sociala aktiviteter. Det behöver kropp och sinne för att DU ska MÅ BRA!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

The power of friendship

August 22nd, 2015

Underskatta inte kraften i sociala relationer. Det finns absolut en mening med att ätstörningsbehandlingar ofta lägger stor vikt i att prioritera sociala sammanhang i vardagen. Om du strävar efter att känna dig lycklig i livet och känna som att du har en mening så är det vänner och familj som i längden kommer kunna bidra till detta.

Under perioder tenderar jag till att skjuta undan socialt umgänge och fokusera på enbart mig själv. Ibland är det säkerligen nödvändigt för att finna ro för sig själv, men i längden skapar det ett isolerat levnadssätt som snarare får en att tappa greppet om vad som egentligen spelar roll i livet.

Många med ätstörningar snöar lätt in på allt som har med kost, träning och sjukdomen att göra. Det är inte ovanligt heller att man dedicerar all sin vakna tid till sitt arbete eller sina studier. Genom att ständigt hålla sig sysselsatt undviker man att lämna utrymme till att känna efter – att faktiskt känna att man kanske inte mår så bra trots allt. Det är ett sätt att undvika den ångest som kan infinnas i sociala sammanhang; ett sätt att undvika bemöta de besvärande och dömande tankarna kring kropp, mat, utseende, prestation eller vad annat som kan bidra till dessa jobbiga känslor. I sin egen lilla ätstörda värld tror man att man är skyddad, skyddad från det om kan skada en. Men sanningen är att det är isolationen som harmar den glädje man egentligen önskar att eftersträva.

Vänner är ingenting farligt att ha. Relationer är ingenting onödigt att lägga sin tid på. Det är faktiskt rätt så underbart att få vara med andra – att få känna sig uppskattad och att förstå att det är med andra som man lever på riktigt. Det är relationerna som spelar roll. Inte vad du ätit till frukost eller hur många träningspass du kört denna vecka. Inte vad vågen visar eller hur synliga sina muskelkonturer är i spegeln. Inte vilket betyg du fick på provet eller vilket yrke du har. Dina vänner uppskattar dig för att du är du och du är underbar.

Jag kan helhjärtat meddela att jag är enormt tacksam till att jag har sådana underbara vänner och härliga personer i min omgivning. Det är lätt att glömma bort vilken betydelse det har, det är lätt att snöa in sig på sitt eget… men vid tillfällen som jag blir påmind känner jag mig otroligt lyckligt lottad som får vara en del av en sådan härlig gemenskap. Det bringar mig äkta glädje! Det är det här som betyder i längden!  Jag har fantastiska personer i min omgivning. Jag är en fantastisk person. Jag känner mig så lycklig att få vara där jag är idag. Tack, alla som finns i mitt liv. Det är ni som gör det underbart! <3

Tags: , , , , , , , , , , ,

En lyckad resa

April 29th, 2015

Snart är denna resa slut och jag kan sammanfatta den med ett ord: LYCKAD! Jag har haft en underbar tid tillsammans med underbara människor och massvis med cheerleading och shopping. Innan resan var jag ärligt talat lite orolig, framför allt för den sociala biten, men den visade bli den bästa delen av hela resan. Träningen har fått läggas åt sidan, plugget har fått skjutits fram och pengar har spenderats. Jag har faktiskt tagit vara på denna resa, vilket var mitt mål! Jag är supernöjd och hoppas att kunna återvända hem till vardagen i Sverige med full mättnad av skratt och fina minnen.

11169004_10153334589290086_706808052_n (1)

Tags: , , , , , , ,

Skolan kan också motivera en till att bli frisk

December 10th, 2014

Jag skulle vilja spinna vidare på inlägget Vad är viktigast just nu – bli färdig med skolan eller bli frisk?. Där uppmärksammades fördelen med att ge sig själv tiden att bli friskare och tillåta sig själv att pausa skolan under en period. Det är någonting som kan vara otroligt värt i längden. I detta inlägg vill jag lyfta fram ett annat perspektiv, varför det kan vara bra att fortsätta gå i skolan parallellt med behandling.

Det är en väldigt ensam sjukdom, att ha en ätstörning, och ensamheten i sig leder lätt till en förstärkning i ätstörningen. Det är väldigt vanligt att socialt liv avtar mer och mer, inte för att man medvetet vill undvika andra människor utan för att intresset försvinner och energin inte räcker till. När man börjar i behandling ligger mycket fokus på maten, men maten är svårare att få till om man inte känner motivation. Man känner sig oftast väldigt inne i sjukdomen och det blir svårt att föreställa sig ett liv utanför den.

Att pausa från skolan ett tag för att få ordning på maten kan vara ett väldigt klokt drag i de flesta fallen, men jag kan relatera till mig själv, när jag var som sjukast. Jag valde att fortsätta kämpa på med skolan, för jag hade redan tappat dansen, politiken och festandet. Det var inte många saker som höll mig kvar på jorden. Skolan kunde vara en sådan sak. För risken finns faktiskt att när man tar bort saker som behövs finnas i den “friska vardagen” isolerar man sig ännu mer i ätstörningen. Det finns inte så många fler saker att leva för längre.

I många fall tror jag att det kan vara hälsosam att avbryta saker som bringat stress och prestation under en period, men för en del kan det faktiskt göra mer skada än nytta. Jag tror det viktigt att man lyssnar till sig själv och våga lita på vad behandlare och föräldrar säger. De ser ofta på situationen från en sundare perspektiv än en själv. Även om det kunde vara bra för mig att fortsätta studera under min sjukaste period så tror jag att det hade underlättat mitt tillfrisknande att pausa skolan ett tag. Jag kanske hade fallit djupare i sjukdomen, men jag hade också kunnat blivit friskare snabbare.

Egentligen behöver det inte alltid vara antingen eller heller. I vissa fall behöver man kanske endast välja bort vissa kurser, eller sänka studiefarten. Det viktigaste är att man ger sig själv det som man behöver för att kunna jobba för att bli frisk på bästa sätt, oavsett om det är att kämpa på med skolan eller faktiskt ta en tillfällig paus.

Jag har träffat många som låtit skolan vara en motivationskälla till att bli frisk (inte minst mig själv). Men jag har också träffat många som efter en sjukskrivning eller sänkt studietempo också kunnat inse nödvändigheten i det för att bli frisk (mig själv även här). Jag vill därmed inte säga att det ena är bättre än det andra. Kanske är både och nödvändigt? Det enda man egentligen kan göra för att hitta det som är bäst för en själv är att prova sig fram. Blir det inte bättre genom att fortsätta studera – ta en paus. Blir det inte bättre av att vara sjukskriven – se om du kan börja studera igen. I vissa fall finns det medicinska skäl till att man faktiskt inte ha något val och då är det som det är med det. Men om du har ett val, passa på att göra det som gynnar dig i längden, för till sist kanske du hamnar i en sådan situation där du inte längre har något val. Så se till att ta hand om dig, oavsett om det är skola eller inte.

Tags: , , , , , , , , , , , ,

Uppfyll behoven för att må bra

August 31st, 2013

Grundläggande förutsättningar för en god hälsa är:

  • Mat
  • Sömn
  • Motion
  • Umgänge

Dessa faktorer är även beroende av varandra, vilket jag beskrivit noggrannare i Energibrist -> må dåligtAv någon anledning missköter vi ofta dessa förutsättningar i förhoppning om att på något sätt må bättre. Till en början uppstår oftast en “kick” när vi genomför en förändring i kost/sömn/träning eller till och med umgänge. Kicken är en kortlivad stimulation, en utsöndring av glädjehormon i kroppen. Det är inte ren lycka som uppstår, utan för att må bra krävs en god nivå av dessa glädjehormon. En långvarig förändring i kosten (som inte uppfyller kroppens behov) leder snarare till att man mår sämre än innan. Man sover sämre och orkar inte vara lika aktiv, varken fysiskt eller socialt. Förändringar som bidrar till att vi inte uppfyller dessa behov längre kommer garanterat leda till en sämre hälsa. Av någon anledning är det ändå otroligt många som söker lycka genom att dra in eller öka på dessa faktorer.

När man tillfrisknar från Anorexia nervosa är det vanligt att man får träningsförbud. Det handlar inte om att man ska lära sig att träning är ohälsosamt, utan det handlar om att man måste hitta en balans. Det ska vara en balans mellan mat, träning, sömn och socialt för att man ska må bra och leva sunt. Jag tror att motion är en väldigt viktig faktor för att man ska må bra. Jag mår som bäst när jag tränar. För att må bra måste jag också äta och sova ordentligt. Missköts dessa delar finns det ingen chans att jag kan njuta av socialt umgänge. Då mår man dåligt!

Mår du dåligt? Fundera då på hur du sköter dina behov. Dålig sömn? Varför? Utan sömnen förändras lätt matvanorna och man har mindre ork till både motion och umgänge. Längesedan du träffade vänner? Utan umgänge blir man instängd och mat, träning, sömn verkar allt mycket mer meningslöst.

Istället för att söka glädje genom att förändra våra rutiner, se till att dessa behov uppfylls.
Utan att tillfredsställa kroppen med dessa faktorer – hur ska vi bli tillfredsställd i vårt liv?

bukettquote

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

YOLO

July 22nd, 2013

Ett socialt liv. En händelserik helg. Spännande dagar och nya utmaningar.

Just nu känner jag mig tom på ord. Jag har suttit vid datorn i nästan en timme och inte funnit något sätt att uttrycka mig på. Jag vill berätta för er alla vilken underbar helg jag har haft. Jag har verkligen levt. Jag mår riktigt bra. Det är tack vare alla fina människor som finns i omgivningen och också tack vare alla möjligheter som dykt upp. Främst av allt är det tack vare min inställning till att ta vara på möjligheterna och vilja umgås med folk, som har bidragit till denna nöjda känsla i kropp och psyke.

Det går att må bra. Det går att se ljuset bakom bergen. Det går att våga ta chanser och det går att lyckas med dem. Det går även att “misslyckas” men då går att ta lärdom av dem. Det går att bekämpa ätstörningar och det går att tycka om sig själv. Det går att leva livet med ett leende på både in- och utsidan. Det går att vara lycklig. Nästan allting som man vill går, så varför inte ta vara på möjligheterna?

Min helg har inte varit perfekt. Jag har inte mått bra varje minut av den. Men varje dag har jag umgåtts med personer som betyder mycket för mig och varje dag har jag upplevt nya saker. Roliga saker. Varje dag har jag tagit vara på livets möjligheter och nyfiket utmanat mig själv med det ena och det andra. Jag börjar äntligen förstå vad livet handlar om, och det vill jag förmedla till er i kommande inlägg.

Ost&vinkväll i fredags skulle verkligen bli en utmaning. Den natten slutade helt fantastiskt roligt!

Ost&vinkväll i fredags skulle verkligen bli en utmaning. Den natten slutade helt fantastiskt roligt!

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vilket intresse vill du ha i livet?

July 19th, 2013

När ätstörningen tar över livet finns det inte mycket annat som intresserar en. Isolation, nedstämdhet och depression. Sjukdomens intressen dominerar för det blir på ett sätt roligt att räkna alla dessa kalorier eller tävla med sig själv och se hur mycket vikt man kan gå ned. Det är sjukt. Men man finner ju någon form av glädje i viktförlusten till en början. Det ger en kick. En kick som man vill hålla i liv. Det är roligt för att man lyckas. Man lyckas äta mindre, träna mer eller bli smalare. Dock nöjer den sig aldrig, ätstörningen blir aldrig nöjd oavsett hur “duktig” man är på att banta eller förstöra sig själv. Räcker man handen så norpar den åt hela kroppen. Allt ska bort, allt ska förstöras och till en början tycker man att det är roligt.

När man blivit isolerad och nedstämd är det svårt att integrera sig bland andra människor och söka sig till nya eller gamla intressen. Ätstörningen finns ju där för ensamheten och räknandet eller bantningen blir ett intresse. Det blir som ett spel mellan sig själv och ätstörningen.

  • Vad är nyttigast?
  • Vad kan jag äta?
  • Hur lite kan jag äta?
  • Hur mycket kan jag träna?
  • Går jag ned i vikt?

Med alla dessa spelregler som finns är det inte konstigt att man blir isolerad. Tyvärr underlättar det inte för tillfrisknandet att länge hålla sig till ätstörningens intressen. Hur ska man kunna bli fri från någonting som man är ständigt är upp i?

Enligt mina egna erfarenheter kan jag säga så mycket som att jag glömmer bort ätstörningen mycket lättare när jag har annat på gång. När jag är i skolan, träningar, jobbet, ser på film, städar, tvättar, läser, umgås med vänner eller vad annat man kan hitta på, DÅ känner jag att jag lever. Jag gör någonting och jag lever inte för anorexin. Det sociala får jag och jag behöver inte ätstörningens umgänge. Andra intressen har jag och jag har inte tid att lägga på att spela ätstörningens spel.

Det underlättar alltså enormt mycket att ha saker och ting igång, för att undvika ätstörningstankarna. De går dock inte att undvika för evigt – de måste bekämpas. Men det blir lättare att hantera dem när man inser hur oviktiga de är. De behövs inte, de får en inte att må bra. Jag vill må bra, jag vill leva mitt liv och jag vill inte spela efter ätstörningens sjuka spelregler!

557301_10153014777545004_2062990805_nred

Under gårdagens stuntande träffade vi på en Canadensisk världsmästare som nu flyttat till Sverige. Fantastiskt roligt! :D

 

Min dag var fantastisk igår! Precis en sådan där härlig eftermiddag som man ska ha under sommaren. Det fick mig att inse hur viktigt det verkligen är att få komma ut, aktivera sig och möta underbara människor. Det finns massvis med glädje i omgivningen, var öppen, ta chanser och glöm ätstörningen!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Confidence is power!

May 31st, 2013

Man klandrar ned på sig själv. Man ser bara det som är dåligt. Aldrig duger man. Aldrig uppnår man perfektion.

Det du ser är inte det jag ser. Det jag ser är inte det som du ser. En själv ser fettet, medan andra ser musklerna. En själv ser i spegeln, medan andra ser verkligheten. Det man själv ser är oftast inte det andra ser. Lita på vad verkligheten pekar på; du är inte tjock om du inte är överviktig, du är inte otränad om du motionerar några gånger per vecka, du är inte ohälsosam om du äter bra med mat och inte enorma mängder sötsaker varje dag.

Jag har kommit så långt att jag vet att jag inte är tjock och jag vet att jag är attraktiv. Det är inget fel med att tycka det om sig själv! Det gör en bara gladare! 😀 Men även om jag nu vet dessa saker så finns det en osäkerhet inombords. Det finns en röst som inte vill tro på verkligheten. Den rösten tycker att man ska bli smalare, den rösten tycker att man ska träna mer och äta mindre. Den rösten har fel.

Ibland behöver man bekräftelse från omgivningen. Det är inte fel att få komplimanger – de stärker alltid självförtroendet lite. Men det hjälper inte att få komplimanger om självkänslan ligger på botten. Självkänslan måste stärkas inifrån, medan självförtroendet kan stärkas utifrån.

I onsdagskväll hade vi avslutning med klassen. Det blev en riktigt lyckad kväll och jag uppskattar mer och mer det sociala umgänget. Det gör en verkligen på topphumör iband! Jag fick mängder komplimanger om både min personlighet och kropp. Mitt självförtroende var på topp och det utnyttjade jag. Det var längesedan jag hade intresse av att glädja mig i manligt sällskap. Nu har jag helt plötsligt gått ifrån att inte alls vara intresserad av kill-drama till att ha två grabbar på släp.Det var alltså en intressant kväll. Konstigt nog har jag aldrig känt mig så självsäker i hela mitt liv när det kommer till killar. Jag har makten!

Det är underbart att kunna vara säker i sig själv. Det är svårt att vara helt säker alla gånger, men att kunna vara säker vid tillfällen stärker en. Att få veta att andra uppskattar min kropp så pass mycket får mig att tvivla mer på anorexins missnöjdhet. Vad bör man lita på: Anorexins lögner eller verklighetens sanning?

Alla kan uppskattas, alla kan tycka att de är snygga, alla kan lita på sig själv – men man behöver också bekräftelsen på att det är rätt!

IMG_9833red

Jag vet inte hur mycket jag bör nämna om mitt “kärleksliv” här, men detta sommarlov kommer garanterat att innehålla en del kill-drama! 😉

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Alkohol ersätter ingen måltid

January 2nd, 2013

 brukar du dricka det fast du har ätit mat under dagen eller brukar du hoppa över en måltid för att kunna dricka?
Får lite beslutsångest när det kommer till det eftersom jag vill ju inte få i mig för mycket kalorier men samtidigt vill jag ju kunna dricka alkohol och festa med mina vänner :/ så hur brukar du göra?
vore jättesnällt om du kunde svara på detta :)
Anonym

Denna fråga kan jag enkelt svara på:

Jag hade en period då jag slutade festa med vänner pga att jag inte ville dricka alkohol. Som du säger så innehåller ju alkohol kalorier också, men i lagom mängder någon gång i bland är detta inget att oroa sig över. Denna rädsla för alkohol gjorde en ännu mer isolerad. Det var inte förrän jag vågade mig på en fylla igen som jag började inse hur viktigt det sociala är för att man ska må bra.

Att festa en gång i veckan påverkar knappast vikten. Dels krävs det mycket energi för att orka vara social, ha roligt och härja som man gör ibland. Men också fixar kroppen det ganska bra av sig självt.

Det är snarare så att jag är ännu noggrannare att jag äter riktigt då jag festar än att jag drar in en massa. Kroppen behöver mat för att kunna hantera alkoholen. Ju mindre man äter, desto lättare blir man påverkad men desto sämre mår man av det. Ät ordentligt för att få en “bra fylla”, och se till att fylla på med massa vätska allt eftersom. Alkohol torkar ut kroppen och det är oftast vätskebristen som orsakar huvudvärken dagen efter.

Ibland händer det att jag inte äter ett riktigt kvällsmål när jag festar. Oftast börjas drickandet i samband med middagen. Om det är en tre-rätters så serveras oftast efterrätten runt 20-21:00 och då ser jag det som kvällsmål. Annars bjuds det oftast på någon form av snax på festerna som jag med glädje proppar i mig. Däremot ser jag alltid till att ha med mig något ätbart i väskan, för är man uppe sent så hinner man bli hungrig innan man ska sova. En macka innan läggdags brukar sitta fint efter en kväll ute på!

Bekymra dig inte över kalorierna, de förbränner kroppen självmant! Så vida du inte väljer att dricka 4 öl om dagen så leder det inte till någon viktuppgång. Våga släpp lös och njuta av några glas vin på kvällen tillsammans med dina vänner. Inte påverkas deras vikt av festande heller. 😉

Tags: , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp