Överträning och återhämtning

October 3rd, 2015

Överträning är ett vanligt fenomen av idag. Det är inte konstigt med tanke på den hälsohets som utformats i vårt samhälle. Det är lätt hänt att fasta i tankefällan om att ju mer man tränar desto mer resultat får man. Men ack så fel man har. Oavsett vilka mål man har med träningen, handlar det om att träna smartast (inte mest). För mycket träning vet nog de flesta ändå leder till bristfällig återhämtning som medför en rad andra symtom (motivationsbrist, infektioner, skador, trötthet, sömnsvårigheter etc.). Men trots att vi känner till fenomenet och dess negativa följder tenderar fortfarande många personer att hamna i det som betecknas som överträning.

Jag tror att vi överskattar vår egen förmåga. På något sätt tror man att man är odödlig och att ens egen kropp klarar av med än andras. “Förra veckan orkade jag träna så mycket. Jag fattar inte varför det inte går nu.”. Ja, kroppen klarar oftast en extrem belastning under en kortare period. Den är fantastisk på det sättet att den har sina knep för att vi ska klara oss igenom en livshotande situation. Men den behöver också sin återhämtning.

Träning är en form utav stresspåslag som startar mekanismer i kroppen som gör oss starkare och mer uthålliga. Efter träningen bör återhämtningsfasen tillträda. Det är då som kroppen återställer sig och gör sig redo utifall den skulle utsättas för nya stressutlösande faktorer framöver. Därmed utsätts vi även för mycket stress i vardagen kommer det till att påverka prestationen under träningarna. Kroppens hormonnivåer kommer redan från början av träningspasset att vara ur balans.

Återhämtning handlar alltså inte enbart om att äta ordentligt för att inte bryta ned muskler i samband med träningen (vilket är den typ av återhämtning man kan läsa mest om), utan även om att kroppens stressystem behövs återställas. Självklart är kosten också väldigt viktig när det gäller återhämtning. En god kosthållning är grunden för ett stabilt välmående. Men det är viktigt att vi inte underskattar självaste vilan. Även om man äter bra i samband med träning så behöver både kropp och psyke vila från det med jämna mellanrum.

Vila behöver inte handla om att ligga fängslad i sängen en hel dag, utan det kan handla om att under en period variera träningen. Kanske ta några promenader istället, eller testa andra träningsformer som inte är lika fysiskt krävande. Sedan tror jag att OM man blivit övertränad behöver man vila helt från träning i några dagar för att sedan trappa upp med lättare motionsformer.

 

IMG_4031

Det viktigaste när man är lite träningsgalen (som jag är) är att bara uppmärksam på kroppens signaler. Den senaste veckan har min motivation inte alls legat på topp för gymträning. De intensiva passen som jag vanligt vis brinner för har inte känts tilltalande alls. DET är kroppens sätt att säga att den behöver en paus. Så det jag har gjort är att sköta kosten bättre och variera träningen (för att fortfarande få röra lite på mig).

Jag har lagt vikterna på hyllan för att istället utmana mig med Body Combat, testa HOT Vinyasa flow och gått på ett Jazz-danspass. Igår trodde jag att jag var redo att köra ett tufft gympass igen, men ack så fel. Nu blir det återhämtning och återhämtning som gäller. 

 

Tags: , , , , , , , , , , ,

Kvällstankar: perspektiv

June 8th, 2015

Jag tänker tillbaka på mitt andra år i cheerleading. Jag hade hoppat från level 1 (lägsta nivån) till level 6 (högsta nivån) och kommit in i Sveriges landslag. Jag har nog aldrig varit så sjuk och/eller skadad som jag var under det året. Nu, så här långt i efterhand, kan jag verkligen förstå varför. Jag höll ju på att bränna ut mig totalt. Det är helt obegripligt hur jag trodde att jag trodde att jag skulle bli bättre av att aldrig låta varken kropp eller sinne få återhämtning. Jag bara körde på. Var det inte skolan så var det jobbet. Var det inte cheerleading så var det gymmet. Och där bland allt skulle jag även ha tid för min då nyblivna pojkvän som jag var väldigt kär i. Jag drack på tok för mycket kaffe och kroppen var ständigt i stress.

På ett sätt är jag tacksam över den erfarenheten det gav mig. Det känns nästan omöjligt att utsätta mig själv för sådan enorm påfrestning som jag lyckades göra då. Samtidigt vet jag att det kan komma smygande, för då förstod jag ju inte att det skulle leda till total utmattning. Då trodde jag att jag var Ironwoman och kunde klara av att göra allt, exakt på en gång och riktigt bra dessutom. Men ack så fel jag hade. Att göra för mycket är som upplagt för misslyckande, någonting som jag nu är väldigt aktsam över att inte hamna i igen.

Att kunna jämföra en sådan mörk period i sitt liv med hur man har det idag skapar verkligen perspektiv. Nu är jag faktiskt noga med återhämtningen efter träning, för att kunna prestera på nästkommande träningspass. Nu prioriterar jag verkligen sömnen, för jag vet att jag inte fungerar normalt annars. Nu dricker jag faktiskt inte mycket kaffe, även om jag fortfarande skulle kunna dra ned på det ytterligare. Nu gör jag faktiskt inte orimligt många saker samtidigt, även om det ibland kan kännas stressigt. Och nu vill jag verkligen ta tid för mitt förhållande, för jag förstår hur viktigt det är. Nu försöker jag verkligen ta hand om mig, för att jag vet att det behövs för att livet ska kännas bra i övrigt. Samt att jag behöver inte vara “Ironwoman” för att tycka att jag är en riktigt tuff brud! 😉

1455045_10153429969485123_243398714_n

Tags: , , , , , , , , , ,

Stress no more, we’ve done it enough before

May 19th, 2015

Denna månad har varit en oerhört stressig månad. Inte bara för mig utan även för personer i min omgivning. Det är slutspurten nu, slutspurten i skolan och slutspurten med cheer-träningarna. Det är alltså slutspurten för vårterminen och sedan väntar sommaren.

Jag har fått lära en hel del saker om mig själv och tar med mig dem i min planering inför höstterminen. Det här året har verkligen lärt mig att det inte är värt att försöka göra för mycket samtidigt – varför ha så bråttom? Det är inte värt att gå flera veckor och inte kunna vara sig själv för att man känner sig så stressad eller utmattad. Det är inte värt att skola, jobb och träningar ständigt går före relationer. Det är inte värt att överkonsumera kaffe/energidrycker för att orka ta sig igenom vardagen. Det är inte värt att inte hinna sova tillräckligt länge på nätterna. Det är inte värt att bränna ut sig själv, bara för att man ska hinna med alltingpå en gång och göra det riktigt bra också. Det går inte och jag tänker inte heller försöka att göra det.

Jag kommer sätta mig och fundera över vad som är en rimlig planering inför nästa termin.

Hur mycket orkar jag plugga?

Hur mycket är rimligt att träna?

Hur mycket hinner jag jobba?

Min vilja är fortfarande att göra flera olika saker, men lite av allting, kanske mer av det ena och mindre av det andra. Men det viktigaste är att planera in ställtid – dvs. ledig tid mellan aktiviteter. Tid för återhämtning, för ack så underskattad den har varit tidigare.

Anledningen till att jag delar med mig av detta är för att jag vet att det finns ett flertal som mig; högpresterande och extremt aktiva personer som läser detta. Jag hoppas att genom att dela med mig av mina erfarenheter ska andra kunna ta till sig och kanske lära sig lite mer om dem själva. Jag vet att man kan läsa hur mycket som helst om någonting, men inte riktigt ta till sig, eller förstå förrän det händer en själv. Men på något sätt tror jag ändå att man skapar en viss medvetenhet genom att läsa så att när det väl händer en själv är man mer förberedd på att kunna hantera situationen, än om man vandrat in i den med blinda ögon.

Det är svårt att lära sig hitta en balans i livet, men om vi kan lära oss av våra erfarenheter kommer vi hela tiden att ta steg närmre.

Tags: , , , ,

Stress – den naturliga reaktionen

May 4th, 2015

Genom att studera “stress och hälsa” har jag oundvikligt börjat reflektera mer kring samhället och de stressrelaterade beteenden som jag observerat. Det har blivit så uppenbart att det inte är dig eller mig det är fel på. Vi är inte konstiga som ligger förstenade i soffan eller ryter oavsiktligt på våra föräldrar. Det är inte vi som är dåliga som inte hinner med allt på en gång eller att vi glömmer bort när vi skulle ha prov. Det är inte konstigt att man får sömnproblem eller inte lyckas sortera alla tankar. Faktum är att våra hjärnor är inte tillräckligt utvecklade för att kunna anpassa sig efter det informationssamhälle som existerar idag.

Vår hjärna är anpassad för att utlösa en stressreaktion när den möter på en björn i skogen och av idag utlöses samma reaktion när mobilen helt plötsligt startar om sig, eller när man har 10 olästa mejl i inkorgen. Kroppen ställer in sig på flykt eller kamp. Hjärtfrekvensen ökar och adrenalin utsöndras, nu kan vi springa snabbare och längre än vanligtvis, och vi känner inte av bettet som vi fick av djuret – vi försöker överleva. När vi hittat ett gömställe får kroppen tid att vila, återhämta sig, faran är över.

Så när läraren ger oss ytterligare en inlämning denna vecka samtidigt som föräldrarna tjatar på en att hjälpa till med flera olika hushållssysslor sker en liknande reaktion – vi blir stressade. Vi vill antingen fly eller reagerar fientligt. Hjärnan säger att detta är en hotfull situation. Fly och skit i att plugga överhuvudtaget, lägg dig framför tv:n och spela död så kanske du överlever, eller inta en stridsposition, ryt tillbaka och protestera.

Vi är inte konstiga. Kroppen fungerar precis som den ska. Det är faktiskt samhällets utveckling som förväntar sig att vi ska vara något annat än de människor vi faktiskt är. Vad vet jag inte… Robotar? Ailens?

Tags: , , , , , , , , , , ,

I jul behöver vi inte ge mer än av oss själva

December 17th, 2014

Som att de flesta inte redan har mycket i rullians denna årstid? Jo, vi ska inte bara hinna med att ta hand om oss själva utan även tänka på hur vi kan bringa glädje till andra. Nu kanske det låter som om jag vore kritisk till julen och allt gott vi kan göra för varandra under den, och sådant är självklart inte fallet! Julen är en fantastisk högtid, och väl nödvändig i vintermörkret, men den blir en stressande faktor för många innan julaftonen är här. Och då tror jag att det är viktigt att minnas vad högtiden egentligen handlar om.

Julen handlar om att ge. Av idag präglas vi av synsätt som hävdar att människan är gladast när den har, men i grund och botten tror jag att den sanna glädjen finns i att ge. Jag själv har länge ansett mig vara en rätt så “snål” människa när det kommer till pengar, men att ge handlar mer om än saker och ting. Att ge behöver inte kosta skjortan av en och ju äldre man blir desto mindre spelar tingen roll och desto viktigare blir upplevelserna istället. För mig handlar det inte om att få flera julklappar som kostat skjortan av mina nära och kära, för mig handlar det om att kunna umgås under avslappnande förhållande, uppskatta varandras sällskap och via en tanke genom att eventuellt ge en julklapp. Om jag fick välja skulle julklappen kanske vara någon ny upplevelse i sig (t.ex. något sådant här). Så till er som känner av julstressens press med klappar kan jag rekommendera att ge bort en upplevelse. Det behöver inte vara någonting som kostar heller, utan det är minnet i sig som gör det guld-värt.

Vad brukar du ge bort för julklappar? :)

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

När man lånar energi av sig själv och skiter i att betala tillbaka

November 17th, 2014

I efterhand kan man inte låta bli att fascineras över hur man kunde leva under en sådan ständig press på sig själv. Varifrån fick man energin? Hur orkade man? Och varför utsatte man sig själv för det?

Jag tror att man lånar energin av sin framtida sig själv, och när skulden blir för stor infinner man sig i en total kollaps. När man då blir tvungen att ge tillbaka all energi som man har tagit av sig själv sitter man även där med en stor fet ränta på det totala. Man måste samla på sig mer energi än man har lånat. Det är inte konstigt att man blir tröttare än vanligt. En vanlig dag för mig nu hade i princip varit en vilodag för ett år sedan. Och det är inte konstigt att man efter en svält blir hungrigare än vanligt. Man behöver äta mer än man gjorde innan. Det hela fungerar ganska lika som banklån. Det du har lånat måste du betala tillbaka, plus lite extra, beroende på under hur lång period du har tagit lån.

Ibland blir jag ställd över hur trött jag är eller hur mycket jag vill äta. Men när man blickar tillbaka på hur de senaste åren sett ut är det inte så konstigt längre. Det går självklart att låna lite framtida energi av sig själv i vissa stunder (inför tenta, tävling, resor etc.) men ju  snabbare vi ser till att fylla på energikontot igen, desto mindre behöver vi ladda upp med i längden. D.v.s. att regelbunden återhämtning är oerhört gynnsamt i längden och den är minst lika viktig som att betala sina räkningar i tid. Det samma gäller ju att svälta också. Det är klart att människan klarar av att leva på mindre föda i vissa perioder, men ju längre dem blir desto mer föda behöver man fylla på med för att återställa balansen.

 

Tags: , , , , , , , , ,

Sjukskriven och sjuk – nu är det äta och vila som gäller

October 6th, 2014

Det är ju fantastiskt passande att förkylningen slår till när man väl får en paus från vardagsstressen. Nu måste  jag vila och äta ordentligt. Nu är det inte bara för att bli frisk från ätstörningen utan även för att bli frisk från viruset som trängt sig in i min kropp. Det känns lite ironiskt men samtidigt rätt så passande. Det är inte ovanligt att sjukdomar väl slår ut när man får det lugnt efter en stressig period. Så nu gäller det att ta hand om sig själv lite extra mycket! :)

Jag fick faktiskt höra på TV:n i morse (nu när jag har tid att slappa framför TV:n) att lika bra som konditionsträning är för immunförsvaret är för mycket träning farligt. När man tränar bryter kroppen ned sig själv och därför är det extra viktigt att vara noga med att vila och få i sig tillräckligt av alla näringsämnen efteråt. Kör man på för hårt en längre period löper man större risk att bli ordentligt sjuk och istället inte kunna träna på flera flera dagar. Här framhävs en faktor till varför det återigen är så viktigt med att hålla en god balans med träning och aktiviteter. Det är viktigt att jobba hårt och utmana sig själv, men minst lika viktigt att ta tid för återhämtning.

Jag vet med mig att många personer med anorexia får svårare att äta ordentligt när de blir sjuka och sängliggandes. “Då förbränner man inte lika mycket energi och behöver inte så mycket mat“. FEL! När kroppen har blivit invaderas av virus eller bakterier så jobbar den ständigt på högvarv. Immunförsvaret jobbar hårt för att göra en frisk igen. Därför är det så viktigt att vila också, så man kan låta kroppen få jobba på. Kroppen behöver tillräckligt med näring för att bekämpa sjukdomen. Genom att försöka träna eller äta mindre skulle vi bara kämpa emot vår egen kropp som arbetat för att göra oss friska. Vad skulle vitsen vara med det? Vi måste ju hjälpa vår kropp att ta hand om sig, likväl som vi sköter om det hus vi bor i, förutom att ett hus kan vi köpa nytt, men vi kan inte köpa en ny kropp.

Tags: , , , , , , , , , ,

Stressen måste bort innan jag kan må bra av maten

October 3rd, 2014

sen handlar det ju inte bara om vikt. Hur mår du efter ändrat kostintag? Gladare? Mer ork?
– me

Det är klart att maten har en stor betydelse på vårt välmående. Jag har ju mått så mycket bättre de senaste åren till skillnad från när jag svalt mig ordentligt. Men det finns ju även många andra faktorer som spelar in på vår hälsa, och jag har blivit starkt påverkad av dessa under de senaste tre veckorna. Det blev för stressigt med skola och behandling samtidigt, så nu har jag bestämt mig för att ta en paus från skolan, så får vi se hur jag kommer att må. Det här blir nog första gången någonsin som jag faktiskt är sjukskriven från skolan några veckor – nervöst, men spännande!

Trots att jag varit helt utmattad mentalt har jag dock upplevt att jag haft mycket mer energi på träningarna – det är ju underbart skönt! 😀

Tags: , , , , , , , , , , ,

Det är inte lätt, men… det går!

May 11th, 2014

Försök att ta hand om dig. Ta inte på dig för mycket och se till att vila.

Detta är återkommande uppmaningar från personer i min närhet. För det mesta blir svaret “ja, jag ska försöka, men det är inte så lätt“. Visst är det sant; det är inte lätt, och visst har jag försökt. Trots försöken har det inte riktigt gått att ärligt ta hand om sig själv fram till idag, och ni vet varför, det har vi redan konstaterat – det är inte lätt. Observera dock att svårigheten gör det inte omöjligt, och försök är aldrig misslyckade. Att jag har försökt trots att det inte har varit lätt har lett mig till där jag befinner mig idag.

Idag talade jag i telefonen med min pappa för första gången på flera veckor. Samtalet avslutades i princip med “gör inte för mycket, se till att vila och ta hand om dig”. Denna gång blev inte mitt svar “jag försöker” utan idag svarade jag “jodå, jag jobbar aktivt med det”, för det är precis det jag känner att jag gör nu.

Förut tänkte jag..

  1. Jag bör inte ta på mig ett extra pass, men jag kan ju faktiskt…” och gör det.
  2. “Jag bör nog äta något efter träningen, men jag väntar hellre tills jag kommit hem…”  och åker hem hungrig.
  3. “Min kropp skulle nog behöva vila från träning en dag… men när de frågar så kan jag ju inte säga nej.” och det blir träning i alla fall.
  4. “Åh, nej, jag kan ju inte äta godis nu.” och tackar nej.
  5. “Jag kan ju inte äta igen, redan! Det har ju bara gått två timmar sedan jag åt sist!” och försöker dra ut på tiden.

Nu tänker jag..

  1. “Jag har inte tid att jobba mer nu. punkt!” och sedan gör jag inte det.
  2. “Jag behöver verkligen äta något efter träningen – ge mig mat!” och jag gör det.
  3. “Nej, jag tänker inte följa med och gymma idag. Idag ska jag vila.” och jag gör det.
  4. “Godis? Höja blodsockernivån i slutet av träningspasset? Ja tack!” och jag tar emot godisarna.
  5. “Två timmar sedan jag åt? Ja men då kan jag ju äta igen!” och jag äter.

– Jag vill inte bryta ned min kropp, jag vill inte slita ut mig. Jag vill inte stressa och jag vill inte må skit. 

– Jag vill bygga upp mer muskler, jag vill äta allt som min kropp behöver. Jag vill njuta av livet och jag vill må bra.

Ingen vill väl egentligen förstöra sig själv. Egentligen vill nog alla må bra. Dock är det inte så lätt att genomföra de förändringar som krävs, trots att man vill. Jag antar att jag inte har lyckats förändra mitt liv tidigare för att jag inte varit där mentalt. Jag har varit i en fas där “jag vet, jag kanske försöker, men jag gör inte”, och det är inget konstigt att fastna ett tag där. Det kanske är nödvändigt att hamna där ett tag för att faktiskt nå den mentaliteten som får en att äntligen börja göra. Så oroa er inte om ni känner igen er “jag vill ju egentligen, men…” – tänket, för jag har varit fast där lääänge och äntligen har viljan även börjat påverka mina val och handlingar. Äntligen har jag självmant börja handla så som jag bör. Äntligen gör jag frivilligt de val som gynnar min hälsa. Äntligen har jag aktivt börjat jobba för att faktiskt må bra (och jag är övertygad om att ni också kan göra det).

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Stressa eller chilla?

February 23rd, 2014

Stora mängder av stress, i häftiga perioder, är någonting som har en tendens till att trigga fram osunda tankar och beteende hos personen i fråga. Stress har oftast en negativ inverkan på sömnen, och dålig sömn bidrar i sin tur till sämre välmående. Även matvanorna kan påverkas under stressiga perioder. Fungerar inte maten och sömnen som den ska är det inte konstigt att ohälsan börjar smyga sig på.

Stressens påtaglighet förvärras ofta då..

  • skolarbetet börjar samlas på hög och dead-linen börjar närma sig med racer-steg
  • tävlingen närmar sig och antalet träningar för att klara av det som krävs minskas
  • arbetssituationen blir häftig och tiden för fritid och andra nöjen försummas
  • hemmet ser ut som en katastrof; dammråttor i alla hörn, fläckar på alla speglar och tvättkorgen jäser över
  • det börjar bli knapert med pengar och marginalerna för att unna sig något gott minskas

Det finns många anledningar till att känna sig stressad och oftast är det inte bara en sak i vardagen som blir påtaglig, utan det är med förekommande att en kombination utav flera blir det utlösande faktorn till ökad stress (t.ex. mycket på jobbet och stökigt hemma). Hanteringen utav stressen ser olika ut från person till person. En del har lärt sig att lugna ned sig själv, medan andra istället stressar upp sig själv ännu mer.

Själv har jag en rätt så stressig vardag, och för mig triggas nästan alltid ätstörningstankarna igång extra mycket under värre perioder. Det blir som en undanflykt från det som egentligen ligger och gror. Ätstörningen är “lättare” att tillfredsställa kraven hos än de krav som finns i ‘verkligheten’. Jag har däremot lärt mig väldigt mycket om stress och hur ens egna tankar kring situationen kan påverka stressnivån något så enormt. När jag inser att det verkligen inte kommer att göra mig någon nytta att stressa, när jag inser att det får mig att må dåligt, då gör jag det aktiva valet till att ta en paus och bara vara lat ett tag. 

Det är intressant att se hur olika personer i ens omgivning hanterar stress, och det märks oftast om de är mer eller mindre erfarna. Dock är det ledsamt att se hur vanligt det är att man stressar upp sig själv ännu mer, istället för att ta ett steg tillbaka, acceptera situationen som den är och bara göra sitt bästa. Går det inte vägen denna gång så gör det inte det. Livet är betydligt mycket längre än vi tänker oss, och under den tiden hinner det komma flera möjligheter att prestera. Vad gör det om man inte lyckas prestera på topp just nu? Det är väl bättre att man mår bra? :) Det är så mycket sundare att prioritera sitt eget välmående än att låta stressen driva en till sjukdom och ohälsa. Det handlar inte om att fullständigt skita i det som måste göras, utan att inte låta de stressande faktorerna ta över allt annat i livet.

Har du till exempel väldigt mycket i skolan en vecka och egentligen behöver du hela helgen till att plugga för att hinna med det, så gör inte det. Det är inte värt att slita ut sig på ett sådant sätt. Plugga fredag kväll och lördag förmiddag, men tacka inte nej till att hänga med vännerna en lördagskväll för att plugga. Återhämtningen behövs för att vi ska orka prestera i längden! Gör ditt bästa, men stressa inte upp dig om du inte kommer att kunna lägga all den tid som “behövs” på det som måste göras. Ibland hinns det inte med, och det är inte hela världen. Nästa gång kanske vi har lärt oss att planera det på ett annat sätt redan från början.

När stressen och pressen börjar bli allt för påtaglig och riskerar att påverka hälsan negativt är det dags för avkoppling. Istället för att stressa upp sig, behöver man unna sig lite tid för att samla energi. Gör något roligt! Gör något som får dig att må bra! :)

I en fullspäckad period som denna tog jag tag i att bjuda över lite vänner på middag..

I en fullspäckad period som denna tog jag tag i att bjuda över lite vänner på middag..

..och spelkväll! =D

..och spelkväll! =D

Nog tror jag att vi alla mår så mycket bättre efter en trevlig kväll tillsammans, än om vi hade tillbringat lördagskvällen med näsorna i böckerna. 😉

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp