Äntligen är det dags för stepwise

March 25th, 2014

 

 

Den här dagen har jag sett fram emot.

Det tog mig ca en vecka efter jag skickat in min egenanmälan, vilket var i jan/feb, för SCÄ att höra av sig. Jag fick turen att komma dit redan efter någon enstaka vecka till. Egentligen trodde de inte att jag skulle få någon tid förrän i april. Sedan blev jag kallad till återbesök för deras stepwisebedömning och den dagen är idag.

Min uppfattning av Stockholms Centrum för Ätstörningar är hittills mycket positiv. Det kan vara så att jag bara hade turen att få kontakt redan efter någon vecka, men annars verkar de ha välstrukturerade rutiner för att ta hand om sina patienter.

Det är vanligt att personer med ätstörningar inte våga ta den hjälp som finns för att de själva inte tror sig vara “tillräckligt sjuk”. Om det fanns en gräns över hur sjuk man måste vara för att “ha rätt” till behandling så skulle jag nog inte understiga den i förhållande till många andra sjuka. Personligen har jag kommit över tankarna om att “jag måste vara magrare, äta mindre och verka sjukare”. Jag jämför mig inte med andra, mer undernärda och känner avund, utan jag känner snarare sympati. Jag söker behandling för att jag vet att jag inte är frisk ännu och det finns ätstörningsbeteenden kvar som får mig att må dåligt. Jag vill bli frisk på riktigt och för att bli det behövs lite hjälp.

Jag ser framemot att få detta utrett och påbörja en behandling här. Det känns som att jag faktiskt är mycket mer redo att göra det som krävs för att lämna anorexian bakom mig.. för gott!

IMG_2043red

Tags: , , , , , , , , , ,

Det positiva med resan från helvetet

February 8th, 2014

Hej! Kan inte du göra ett inlägg om vad som är “bra” med att ha genomgått en ätstörning och tillfrisknande? Det är så mycket dåligt, och det är väldigt ångestfyllt… Att man har slösat bort så mycket av sitt liv osv. MEN jag vet att det finns bra grejer med att ha kämpat sig igenom sådant här med, du om någon borde ju veta, så tänkte du kanske kunde skriva lite om det? :)
– Emma

Så sant som du skriver Emma, så kan det verka som att det är mycket dåligt i ätstörningen. Det är också sant att det finns “bra” saker med att ha genomgått en sådan resa. Vi börjar med att dela upp resan i en insjuknande-, sjuk-, tillfrisknande- och frisk del:

Insjuknandet i ätstörningen
Aningslös om vilken kamp som väntar en, finner man trygghet i ätstörningen. Glädjehormon sänds ut när man lyckas tappa i kilon. Kanske märker man att det börjar gå för långt, men aldrig tror man att man kommer att bli så sjuk.

Sjukdomen
Mörker, kyla och svaghet. Ångesten bestämmer och ätstörningen har övertaget. Livsglädjen försummas i sjukdomens tvångsbeteenden och deprimerande tankar. Sjukdomen följer med överallt och tvivlet om att man någonsin kommer kunna må bra igen är som bortblåst.

Tillfrisknandet
När man på riktigt fått nog. När man börja inse att ens liv kan vara så mycket mer än detta. När man bestämmer sig för att anta kampen och börja sträva mot ett sundare liv. Ätstörningens tankar finns fortfarande kvar, men beteendet börjar förändras till något sundare och inställningen till livet blir något ljusare för varje vecka.

Friskhet
Att bli frisk från ätstörningar är svårt att definiera. Det är en sak att bli frisk från sin diagnos, men en annan femma att faktiskt bli fri från tankarna.

Vad är det positiva med att tillfriskna?
Det skulle nästan vara lättare att besvara frågan “Vad är INTE bra med ett tillfrisknande?”, för svaret på den frågan skulle vara ätstörningen och insjuknandet. Det finns väldigt få positiva saker med att bli sjuk, men tusentals bra saker med att tillfriskna. Jag önskar ingen människa i denna värld att genomlida en sådan brutal och självförstörande psykisk sjukdom, men jag önskar alla som fallit ned i fasans makter att anta kampen därifrån.

  • Mer värme
  • Godare mat
  • Socialare liv
  • Mer ork
  • Känslan av glädje
  • Logiska tänket
  • Lugnare kropp
  • Bättre sömn
  • Lättare att fokusera
  • OK att träna
  • Kunna njuta av mat i sällskap
  • Starkare hår
  • Kunna sprida glädje
  • Insikt
  • Ökad självkänsla
  • Mindre press
  • Lättad kontrollbehov
    ..och mycket mer därtill!

Det finns många faktorer som är positiva med att tillfriskna. Förutom en garanterat förbättrad fysisk hälsa så arbetar man upp ett hälsosammare tankesätt. När man genomgått en sådan inre resa; från att ha varit riktigt sjuk till att kunna öppna sina ögon och utveckla en djupare förståelse över sig själv, sjukdomen och livet, tror jag att man blir stabilare på jorden är många andra människor. Man finner en medvetenhet hos sig själv och många tankar utvecklas till att värdera livets ting på ett sundare sätt. När man försvunnit från livet ett tag och varit nära på att fastna för evigt i mörkret, lär man sig samtidigt att uppskatta ljuset mycket mer. Den positiva inställningen till omgivningen, förmågan att ta saker med en nypa salt och inse vad som verkligen spelar roll i livet, är nog de mest fantastiska sakerna som denna sjukdomsresa har bringat mig. När man blir friskare från ätstörningen jobbar man samtidigt med att hitta sig själv och sina värderingar i livet. Det är en personlighetsutveckling som jag endast kan vara tacksam för. Jag kan nu känna att jag är nöjd med mig själv. Jag är övertygad om att när jag är helt frisk kommer jag att stå orubbligt stadig med mina fötter på jorden och flygande med händerna i luften. Det är någonting som är tillräckligt “bra” för att fortsätta kämpa emot ätstörningarna.

Så mycket gladare, så mycket sundare och så mycket tryggare i mig själv!

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Jag är rätt så häftig

August 10th, 2012

Jag kan nog inte förstå det själv. Jag tycker nog att jag är lite små-galen, men jag gillar det. 😉

Nu har jag nästan packat klart.. Ni ska bara veta hur många lådor och kassar vårat hus är fyllt med nu. Snål som man är så har man försökt att få med sig allt som man kan tänka sig behöva. Nu hoppas jag bara att det får plats i släpet. Hehe.

Fattar ni?! Jag gör nog inte det. Imorgon bitti blir det upp tidigt för att packa det sista och sedan lasta ut allting på släpet. Sedan bär det av till Stockholm, då flyttar jag hemifrån på riktigt!

Redan på söndag så körs det igång med mottagning, introduktionsdagar osv.

Tjejen har anorexi med ett bmi på 15,5 och ska flytta till huvudstaden för att plugga heltid 100% på universitet. Jag tror inte att jag klandrar mina föräldrar längre för att de tycker att jag är galen.

Jag valde detta för att det skulle vara en sådan stor motivationskälla för mig att bli frisk. Vilket det också är nu. Jag känner redan hur jag börjar släppa mer och mer på mat-tankarna. Varje dag slås jag frivilligt av tanken att ta en näringsdryck för att hinna gå upp lite extra. Men jag låter bli och håller mig till mitt löfte istället.

Klarar den här tjejen av detta, då klarar alla av att bli frisk! 😀

Tags: , , , , , , , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp