I like my studies!

January 21st, 2015

Nog var jag medveten om att det kunde finnas en risk med att studera kost, näring, hälsa osv. på heltid. Men jag var övertygad om att det snarare kunde bidra till en positiv inverkan kring synen på mat och prestation när det gäller motion och hälsa. Hittills har det bara gett mig positiva överraskningar, och jag skulle snarare rekommendera alla som är intresserad av detta att läsa riktiga näringsrekommendationer istället för aftonbladets artiklar och fitness-bloggars inlägg!

Dessa rekommendationer uppmanar en inte till att sätta sin kropp ur balans och inför en stor hälsorisk. Detta är vettiga rekommendationer där de faktiskt lyfter fram risker med vissa typer av dieter och avråder en från att utesluta näringsämnen om man vill kunna prestera på en bra nivå.

viktförändring

SOK (2009:26)

Tags: , , , , , , , , , ,

Från aptitlöshet till att äta mer än vanligt

November 9th, 2014

För en vecka sedan började det. Illamående, ont i magen och förlorad matlust. Vad berodde det på? Magsjuka, matförgiftning, allergi, magkatarr? Det finns miljarder olika anledningar till att man får ont i magen, och jag lyckades inte finna någon beskrivning som riktigt stämde in på mina besvär. “Förhoppningsvis går det över snart” tänkte jag.

För något år sedan hade säkerligen Ana tagit kontrollen vid en sådan situation. Hon hade passat på att utnyttja illamåendet och aptitlösheten till att gå ner i vikt. Idag är jag så pass frisk att jag försöker äta ändå, i rädsla över att gå ned i vikt. Och turligt nog verkade det inte som att jag gjorde det heller.

Det var hemskt att inte känna hunger eller sug efter någonting att äta i flera dagar. Det blev bättre dag för dag, men det var inte förrän i onsdags kväll som aptiten kom tillbaka. Och enda sedan dess har min aptit varit på topp! Jag förstår inte riktigt hur jag kan vara så hungrig eller sugen på mat så ofta som jag är nu. Förbränningen har verkligen kickat igång och det känns som att jag äter friskare än någonsin. Ibland kommer ångesttankarna smygandes, men jag slår iväg dem, för jag vill hellre äta mig mätt och belåten. Av någon anledning vill ju min kropp ha massvis med mat nu, så varför skulle jag inte ge den det?

Det jobbiga blir då/om vikten går upp en massa, men det är väl i sådana fall nästa steg i processen att lära sig acceptera det då. Hittills har det inte skett några drastiska förändringar i alla fall – kanske är det förbränningen som verkligen fått en chans att kicka igång, för nu äter jag verkligen massvis! 😀

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

Är det lättare att gå ned i vikt än att gå upp?

November 17th, 2013

En diskussion jag överhörde på bussen igår:

Är det lättare att gå ned i vikt än att gå upp?

Det är ju väldigt stort fokus på att ta fram metoder för att gå ned i vikt, men samtidigt finns det faktiskt många personer som har det problematiskt att gå upp i vikt. Grabbarna i mitt lag tycker att det är extremt svårt att gå upp i vikt, vilket är förståeligt med tanke på deras muskelmassa.

Rent spontant tänker jag direkt att det är mycket lättare att gå upp än att gå ned i vikt.. men vid en närmare eftertanke blir jag osäker. Jag har ju både gått ner och upp ett antal kilon de senaste åren och jag måste ta hänsyn till att det berott på en ätstörning. Hade ätstörningen inte funnits så kanske det hade varit svårare att gå ned i vikt, och lättare att gå upp. Men det bör ju även vara lättare att gå upp ifrån en extremt låg vikt än från en normalvikt. Då bör det ju också vara lättare att gå ned i vikt från en övervikt än en normalvikt..

I och med ätstörningen är det mentalt lättare att dra in på mat än att överäta. Då blir det ju lättare att gå ned i vikt…

  • Går detta ens att jämföra?
  • Hur tänker ni?
  • Tror du att det är lättare att gå upp/ned i vikt?
  • Vad säger dina erfarenheter? 

Tags: , , , , ,

Mår man bra av 5:2 dieten?

November 1st, 2013

Ibland kan det vara nödvändigt att undvika saker för att skydda sig själv, men det är klart att en del saker går inte att undvika för evigt. Till sist måste man bemöta “faran” och hitta ett sätt att möta den utan harm.

Jag gjorde ett aktivt val att ta avstånd från att sätta mig in i vad 5:2 dieten faktiskt innebar. Det man inte vet skadar en inteDet är inte nödvändigt att känna till den, det går att må bra ändå och jag mår ju redan bra! Dock diskuteras den på många håll och kanter och det är nästan mer energikrävande att undvika känna till den än att faktiskt läsa om den. Oavsett om detta är en triggande faktor för en eller inte så kommer man förr eller senare att behöva lära sig att hantera den “information” som sprids i media.

Efter att ha fått en övergripande inblick i vad 5:2 dieten faktiskt innebär kan jag inte hjälpa mig att ställa mig kritisk till detta matförhållande. Visst, det finns studier som har resulterat i slutsatser kring att periodisk fasta ska bidra till ökad hälsa. Det är ju självklart att regelbunden fasta leder till viktminskning eftersom kroppen inte får den totala energin den behöver, så jag tvivlar inte på att denna metod leder till viktnedgång. Frågan är av vilka anledningar man ska ta till sig av denna metod, och till vilket pris?! Man väljer alltså att svälta kroppen flera dagar i månaden för att antingen sträva efter ett kroppsideal eller en bättre hälsa. Den här metoden fungerar ju endast så länge man upprätthåller dieten. För att fasta krävs en hel del disciplin och det handlar om att begränsa kroppens matintag till mindre än essentiellt. Är periodisk svält en livsstil man vill upprätthålla hela sitt liv?

Bantning på detta sätt är ett utav de mest ohälsosamma sätten man kan göra det på. Jag hävdar inte att forskningen har fel, det är mycket möjligt att periodisk fasta kan förbättra kroppshälsan på flera sätt. Däremot syftar jag på att den psykiska hälsan kan försämras avsevärt mycket! Mat är en njutning och att ständigt avhålla sig från denna njutning är knappast sunt. Att leva efter maten är inte ett hälsosamt liv! Jag skiter egentligen i vilka substanser som “stimuleras” av dieter som denna, för själva principen är helt absurd! Mat är gott och det ska man äta för att leva. Man behöver ingen “regelbok” som nämner när, hur och vad man får äta för att må bra. Bra mår man när man äter det man känner sig sugen på, när kroppen vill ha det och i den mängd man behöver!

antidiet

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Måltidsbarer på ett friskt sätt

September 4th, 2013

OBS: varning för triggande inlägg. känner ni att ni lätt blir triggade rekommenderas det att scrolla förbi detta inlägg.

Måltidsbarer kan ha en triggande effekt för ätstörningar. Strävar man efter att gå ned i vikt är man mottaglig för alla möjliga tips och dieter som kan hjälpa en att lyckas med ätstörningens målsättningar: minskat totalt energiintag för viktnedgång. Eftersom måltidsbarer lätt kan tas som “måltidsersättningar” med lågt kaloriinnehåll och hög proteinhalt löper det en stor risk att de med ätstörningsproblematik börjar missbruka dessa. Det är lätt att börja hoppa över måltider och istället mumsa på goda nyttiga chokladbars med lägre energiinnehåll. Det står till och med på barerna att de inte ska användas av personer med ätstörningsproblematik.

I min mening är de dock fantastiskt goda, vilket gjorde det ännu lättare att välja dem framför vanlig mat under svälten. Men nu, när jag äter ordentligt med vanlig mat och inte svälter längre, har jag börjat blivit sugen på att ta en sådan bar emellanåt. Det är ju ett kanonbra mellanmål att ha i väskan och ibland har jag tight mellan jobb och träning. Här om dagen kom jag över en drös måltidsbarer på extrapris på apoteket, så nu äts de inte i syfte att ersätta måltider och få i sig mindre kalorier – nu äts de i syfte om att få i sig tillräckligt innan/under/efter träningar. Det känns inte triggande alls!

Måltidsbarer är till för att ätas som extra kosttillskott/mellanmål och inte ersättning av huvudmåltider!

IMG_1083red

*Mums* så goda de är! (Dock dyra)

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Håret behöver näring

May 2nd, 2013

hej, och tack för en superbra och inspirerande blogg!

har en fråga till dig, det kanske låter lite konstigt.

har under de senaste månaderna haft en ätstörning, och rasat 18kg från en helt normal vikt till bmi ca 15. men nu under de senaste veckorna har jag verkligen börjat kämpa och äter jättemycket, med målet att gå upp! försöker hålla mig runt 2500 kcal om dagen (räknar inte dock) och tror att det sakta börjar ticka uppåt. iaf, nu till min fråga: de senaste dagarna har jag börjat tappa en massa hår, det bara faller av i klasar! har du någon aning om varför det blir så, gör jag något fel med maten eller beror det på något annat?

nu blev det jättelångt, men jaja! skulle bli superglad för svar, kram :)
laura

Hej, och supertack för din kommentar!

Håret är en utav de yttre faktorerna som påverkas av en kraftig viktnedgång. Det är inte viktnedgången i sig som leder till håravfallet utan den förödande näringsbristen som uppstår vid svält. Kroppen får inte den näring som den behöver och då börjar den prioritera bort att sköta funktioner som hårtillväxt. Håret får inte de byggstenar som den behöver för att kunna byggas och bli starkt. Det blir lätt slitet och så småningom faller det bort.

Det är en hel del vikt som du har tappat och förmodligen en hel del näring som din kropp har gått miste om. Det är inte konstigt att håret börjar ta stryk. Du kanske tycker att det verkar konstigt att håret börjar falla bort nu, nu när du börjat äta ordentligare? Det är faktiskt inte konstigt alls.

Det tar tid för hår att växa. Det tar tid för kroppen att använda sig av de byggstenar man ger den. Det man stoppar i sig idag är inte det enda man lever på idag. T.ex. har man svag benbyggnad så blir inte skelettet starkare genom att man dricker ett paket mjölk idag. Det krävs fortlöpande underhållning. Ditt hår har blivit vanvårdat inifrån under din extrema viktnedgång, och nu börjar kroppen få slut på reservbyggstenar till håret, nu börjar kroppen använda sig av de få som den fått under de senaste månaderna – vilket inte verkar vara tillräckligt.

Jag var länge fascinerad över att mitt hår höll sig så bra genom min svält. Jag hade sätt skräckbilder på hur många med anorexia tappade stora tussar av hår. När jag sedan väl började öka matintaget (visserligen åt jag fort. för lite) så började håret att rasa. Det kändes katastrofalt! Detta var några veckor innan min studentbal och nog ville jag kunna behålla mitt hår tills dess. Det motiverade mig till att äta ännu bättre och hoppas att kroppen hann tillgodogöra sig näringen till håret.

Desto snabbare man vänder svälten, desto fortare man ger kroppen näringen som den behöver, ju tidigare kommer håret till att reparera sig. Det tar tid för hår att växa. Det håret som jag hade innan min student var byggt av de byggstenar som jag gav kroppen under de senaste året. Det håret som jag har idag är byggt utav det jag gett min kropp detta år.

Mitt hår nu, under de senaste veckorna/månaderna har vuxit som ogräs! Jag har alltid haft tunt hår som vuxit långsamt, så det är riktigt kul att märka vilken skillnad det blir bara genom att man äter bra! 😀

bild028red

Webcambild

En tjej i laget kommenterade faktiskt mitt hår igår.
Vad ovant att se dig i utsläppt hår! Du har ju faktiskt ganska så långt!”

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Ätstörningen yttrar sig längre än man tror

January 2nd, 2013

Det är ingen nyhet att det tar tid att bli frisk ifrån en ätstörning. När man är inne i svälten så tror man sällan att det kommer att ta sådan lång tid som det faktiskt gör. Man tror att man blir frisk så fort man äter bra och når en hälsosam vikt. Möjligen kan man behöva terapi några gånger.

Men sanningen är att svälten/hetätningsperioderna är inte hela tiden med sjukdomen. Det var i alla fall den kortaste delen av ätstörningen för mig.

Jag lyckades att hamna på min gamla blogg, som jag helt och hållet glömt fanns. Där hade jag en flik “hälsa/mat” och det skrämde mig att läsa där. Men det gav mig insikt om att ätstörningen började så mycket tidigare än vad jag har trott!

Jag skrev allt om att jag ätit för mycket till att jag måste bli hälsosam och förbränna. Jag började mixtra med “nyttiga” smoothies, keso och övergick till endast mörk choklad. Det blev ofta att jag åt pizza och dylikt ändå, men det gav mig ångest och jag skrev flera gånger om hur jag ska bli “nyttigare”.

Förlåt för långt inlägg. Men det är ganska revolutionärt för mig att upptäcka att jag kunde äta så mycket förut, innan jag fattade att jag var sjuk, innan jag lyckades med viktnedgången. Jag trodde att min anorexi tog fart 2011, eftersom det var sommaren det året som jag rasade i vikt. Men nu inser jag att ätstörningen började formas redan ett år innan dess.

Så ätstörningen började ett år tidigare än vad jag trott. Tillfrisknandet tar längre tid än jag trott. Hur mycket tid av ens liv ska man vandra runt med denna sjukdom i huvudet? Viktigt att man försöker vända så fort man blir medveten om det. Ju längre i svält desto längre tillfrisknande, och tiden är tillräckligt lång oavsett. Det kan vara spännande från början, men nu inser jag hur mycket tid som gått åt till tankar på mat, hälsa och träning. Så mycket mer tid än jag trott.

Man kan inte bli frisk på en gång, men man kan göra små förändringar hela tiden.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

En tanke i mitt huvud nu: Jäklar anamma!

July 13th, 2012

Nu har jag bestämt mig. Jag älskar min behandlare, hon är seriöst bäst! Hur ska jag överleva fem veckor utan henne nu när hon går på semester?

Hon fick mig att inse att det bara finns ett rätt val; det jag egentligen vill; det som är mest JAG. Ger jag upp på min vilja på grund av rädsla att jag inte kommer klara av det, så sviker jag mina förhoppningar om framtiden. Jag måste våga ta chansen – och SATSA!

Jag vill studera på KTH, jag vill kämpa, jag vill börja om på nytt, själv i en stor stad. Jag vill bli frisk! Jag måste jobba på bättre om jag ska klara uppnå mina ambitioner. Nu ger jag mig själv en kick i stjärten och bestämmer mig! Nu är det jäklar anamma på att satsa på universitetsstudier på KTH.

  • Viktuppgång: -0,8 kg
    så okej, jag har misslyckats med att gå upp i vikt denna månad. jag har misslyckats med att motivera mig. nu finner jag motivation, nu ska jag ta kål på Ana en gång för ALLA

Jag kommer att behöva all stöd i världen, men det vet jag att jag kan få från så många. :) Jag behöver stöd i att tro på att jag kan klara av det här. Nu vill jag jobba hårdare och snabbare än någonsin, nu vill jag bara verkligen klara av det! 😀

Jag ska visa er! Jag ska verkligen visa er alla, hur det är att kämpa emot anorexin och för någonting som driver viljan framåt.

Tags: , , , , , , , , ,

Vikten- upp eller ned?

June 21st, 2012

Möte med min behandlare idag.

  • Viktuppgång: -0,25 kg
  • Jag har haft en tuff vecka (med studenten och allt, men även känslomässigt)
  • Hon accepterar INTE att det går nedåt (även om jag skyller på vätskebalansen som de har gjort varje  gång vågen visat mer)

Sedan hade jag även bjudit in mina föräldrar. Äntligen fick vi ett möte tillsammans, men nu kändes det nästan för sent. Jag hade behövt det tidigare då de var som jobbigast på mig. Men jag hoppas att det ledde fram till något gott i alla fall. Det känns dock trist att de inte har så mycket funderingar kring hur de kan stötta mig, utan mest bara vill höra att jag går upp i vikt :/ Sedan vill de diskutera mina framtidsplaner också… vilket är det jobbigaste för mig att tänka på nu.

Denna vecka blev det nästan en viktnedgång istället. Vilket delvis glädjer mig, eftersom jag inte har jobbat för en viktuppgång. Jag har inte känt mig mogen att ta steget över 40 kg.. men jag får också skuldkänslor. Dessa skuldkänslor får mig att känna mig mer motiverad nu! Jag känner mig starkare i att ta ytterligare steg framåt.

Att jag inte har gått upp i vikt tror jag delvis beror på att jag medvetet har dragit ned här och var. Jag har varit ganska hungrig till och från, men då har jag ändåså ätit bra. Jag tror även att det beror på att jag har rört på mig mera, varit mer aktiv. Men sedan är frågan egentligen är det ens en viktnedgång? jag kanske bara svettats mer och varit mer på toaletten idag än senast?

Tags: , , , ,

Vikt hit och bmi dit

June 1st, 2012

Grattis till viktuppgången =) eller vad man ska säga hehe:P får man fråga hur lång och hur gammal du är?=)
-S

Hej, tusen tack! Det är väl egentligen något bra så grattis passar nog ganska bra ^^, Jag svarar på kommentaren med ett inlägg utifall det är fler som undrar.

Egentligen bör man kanske inte skriva ut just vikt, mått, längd osv. eftersom jag vet att det kan trigga. Jag har själv varit där; man jämför sig med varandra. Syftet med mitt bloggande är motsatsen, jag vill peppa istället.

Jag är 18 år och 159 cm lång, så nu ligger jag på ett BMI strax över 15. Jag hoppas att den informationen används på rätt sätt och kanske ger insikt över vad som krävs för att tillfriskna. Inte triggar till viktnedgång och insjuknande. :)

Jag har dåligt grepp om vad som är allvarligt underviktigt och kan tycka att jag är allt ifrån skelettmager till normaltjock. Ofta tror jag mig vara friskare än vad jag förmodligen är, men ett BMI på 15 är inte normalvikt. På denna undervikt mår man inte bra egentligen. Jag kanske mår bättre för att jag äter bättre, men det är långt ifrån bra. Kroppen behöver mer i lager för att kunna fungera riktigt.

sköt om er, KRAM <3

Tags: , , , ,

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp