Vad lärde sig läkarna under sina 5,5 års-utbildning?!

September 20th, 2014

Såg läkarutbildningen väldigt annorlunda ut när våra föräldrar studerade? Ibland ställer jag mig förundrande till hur stor okunskapen kring psykiska sjukdomar är hos många läkare. Varje läkare jag träffat som inte varit specialiserade på ätstörningar har i princip ställt samma dumma frågor och visat en tydlig oförståelse över vad det innebär att ha anorexia.

“Vadå? Så du äter inte?”
“Har du ingen aptit?”
“Jaha, så du pluggar, då är du ju duktig.”
“Varför mår du dåligt?”

..som att de har förutfattade meningar om att personer som har anorexia inte vill äta, eller inte klara av att leva och prestera i vardagen. Har de inte lärt sig på sin högmeriterande utbildning vad det faktiskt innebär att ha en ätstörning? Sitter de verkligen där med tiotusentals lappar som ramlar in i plånboken på dem varje månad, utan att ha en aning om hur en utav dagens snabbaste växande psykiska sjukdomar, hos unga och kvinnor, faktiskt handlar om!

Det är ledsamt att tänka på hur många som faktiskt söker hjälp hos sin läkare för sådana problem och får ett sådan kränkande respons. Nu finns det säkerligen läkare som har förståelse och kunskap inom detta område också, men de enda som läkare som jag har träffat som haft det har varit anställd på någon form av specialist mottagning.

Mitt råd är att inte vända er till en läkare på en vanlig vårdcentral i första hand om du behöver tala om din ätstörning. Det finns en stor risk att läkaren har brist på kunskap inom detta område och kommer snarare stjälpa än att hjälpa dig. Visst, kanske man inte bör generalisera och dra alla läkare över en kam, så man kan ju alltid testa, men var då medveten om att du kanske inte får det bemötande som behövs. Det säkraste är att vända sig till en specialist mottagning där man arbetar med psykiska sjukdomar. Där är chansen betydligt mycket större att du istället får höra:

“Det är ett allvarligt problem.”
“Du gör alldeles för mycket och sliter ned dig själv.”
Jag ser och förstår att du inte mår bra.”
“Du behöver får hjälp och ta hand om dig själv.”

 Kuriosa: Jag tog mig tiden att studera några utbildningsplaner till några läkarutbildningar vi har i Sverige idag. Där framgår det tydligt att man ska kunna diagnostisera psykiska sjukdomar och dess behandling. Hur kan vi ha fått utbildade läkare som ändå inte klarar av detta?

????????????????????????????????????????????????????????????????

Tags: , , , , , , , , , , , , , ,

  • disqus_1I1V1QN0zi

    Känner att jag måste kommentera ditt inlägg. Jag är läkare på vårdcentral. Jag har även haft anorexia. Jag tycker att det finns många bra allmänläkare med mycket kunskap om psykiska sjukdomar, men jag tror att man som läkare på vårdcentral kan känna sig rätt maktlös och otillräcklig när man möter patienter med svåra ätstörningar. En vårdcentral kan inte erbjuda dig den behandling du behöver vid svår psykisk sjukdom som tex anorexia. Jag hoppas att jag kan erbjuda förståelse och empati och till patienter med lättare ätstörningar kontakt med psykolog på vårdcentralen. Annars handlar det ju om att slussa vidare. Jag hoppas att jag och många av mina kollegor hjälper till så mycket vi kan. Så våga söka vårdcentral!
    Men visst, inom alla yrken finns det folk som inte borde jobba där… Har själv varit med om att en skötare på slutenvården kommenterade min middag: -oj vad mycket mat! Tack…ångesten steg med 200%…

    och förresten. ..några tiotusenlappar trillar iallafall inte in i min plånbok så värst ofta, här finns det feta studielån, 4 barn och deltidsarbete och vabbande. Läkaren är inte alltid den du tror…
    Kram från en empatisk fd anorektisk läkare

    • soelas

      Vad fint av dig att kommentera. Självklart finns det läkare som har förståelse och det är inte fel att hänvisa en vidare. Jag har dock själv mött flera läkare som inte tagit en seriöst för att de inte förstått vad det handlar om. Sådant kan leda till att göra en sjukare istället för att ge en hjälp, och jag vill höja ett varningsfinger för att det finns en del läkare inom vården som faktiskt inte förstår alls och att man är försiktig med att ta åt sig, om man får ett sådant bemötande.

      Tack för din kommentar, det är bra att höra synpunkter från andra sidan också! :)

    • Guest

      Väldigt bra skrivet. Man skall inte dra alla över en kam och generalisera. Visst finns det läkare som inte kan/vet tillräckligt och inte visar den förståelse de borde – och det är trist att man skall råka ut för det – men det gäller långt ifrån alla. Och som du skriver – läkare blir man knappast för att man vill bli rik (då bör man välja ett annat yrke) utan över lag tror jag att de flesta valt läkaryrket just för att de i grund och botten har empati och vill hjälpa sina medmänniskor. Jag är själv läkare och håller på att tillfriskna från anorexia. Det som för mig varit tuffast har varit mina egna skuldkänslor och skam omkring min sjukdom. Jag har hela tiden tänkt att jag som är utbildad inom vården borde ju “veta bättre” och bara “ta mig i kragen” och bli frisk (vilket alla som haft en ätstörning vet att man inte kan), men jag har aldrig blivit dömd eller kritiserad av mina kollegor – det har bara varit i mitt eget huvud. Själv gör jag mitt yttersta för att bemöta ALLA mina patienter med empati och förståelse – oavsett vad de söker för (reell sjukdom, hypokondri, ångest, oro, missbruk, ätstörning eller vad det än kan vara).
      Kram

  • jenna

    Jag måste hålla med om tidigare kommentar. Läkaren på vårdcentralen har varit underbar. Han erkände själv att han inte hade tillräckligt med kunskap för att hjälpa mig men hjälpte till med kontakterna till ätstörningsenheten, På vårdcentralen gör de så gott de kan.

    Det jag kan vara kritisk till är vuxenpsyk är man över 18 blir man ofta inlagd på psyk där behandlas man skit. Jag tycker att landstingen borde vara mer benägna att använda privata alternativ eller prata med andra landsting när vården saknas där man bor.

    • soelas

      Ja, vi har ju alla olika erfarenheter. Ibland drar man guldstråt och ibland inte. Som tidigare kommentar finns det väl tyvärr alltid personer som inte bör jobba med det dem gör, och visst kan det kännas svalt att dra alla över en kam. Vi baserar väl våra uppfattningar på våra egna erfarenheter. :)

  • Dessi

    Jag håller med dig på den här punken. Ofta när jag kommer till vårdcentralen så verkar de inte vilja ha mig där, att jag typ är för “frisk” för dom:
    “Du ser ju frisk ut, du som jobbar och allt”
    “Du har ingen undervikt, du är ju perfekt”, och då är det som om dom verkar tro att “normal”-vikt är det samma som frisk. Jag känner mig inte “perfekt”, men känns det som dom bara avfärdar mig.
    Eller jag vet inte, det är bara den uppfattningen jag får.
    Som sagt, alla läkare är ju självklart inte såhär… men jag har stött på lite för många av den sämre sorten tyvärr.

    • soelas

      Precis! Som att de har förutfattade meningar om hur man måste “se ut” för att kunna klassas som sjuk i en ätstörning.. Det gör en riktigt förbannad ibland, och även lite ledsen.

  • Ida Jansson

    Så klockrent! Håller med dig. Jag har mötts av okunskap sååå många gånger av både läkare och vårdare. Jasså så du äter inte? Eh, joo!! Eller skaffa en pojkvän så blir allt nog bra…. WHAT? Du som.är arbetslös är väl inte stressad, du har ju inget jobb? Detta är bara några av kommentarerna jag fått… Har dom bara läst ett kapitel om ätstörningar eller? Blir förbannad!

    • soelas

      och det sista man behöver är att bli ifrågasatt sådär. Det känns ju pinsamt när en själv i princip måste säga till läkaren att “det innebär inte riktigt det där när man har en ätstörning, du kanske bör läsa på lite”. Sen finns det ju självklart de som faktiskt har förståelse, men sådana stöter man inte på lika ofta (inte jag i alla fall).

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp