“Väger du som du gjorde innan ätstörningen?”

November 14th, 2013

Jag har en följdfråga här. Personligen så har jag känt det väldigt jobbigt att gå upp i vikt till mer än vad jag vägde innan jag fick ätstörningar. Det vore egentligen inte jättekonstigt om jag skulle väga lite mer med tanke på att jag är äldre och att många kvinnor ökar i vikt i 20 årsåldern. Men det är som att det känns som ett misslyckande att väga mer än så. Min fråga blir: Väger du som du gjorde innan ätstörningen? Hur känner du inför den vikten?
Julia

Tack för en väldigt bra följdfråga, Julia!

Jag skulle påstå att det är mest vanligt att man ökar i vikt under de senare tonåren (gymnasietiden) då puberteten är i full rulle och man övergår från flicka till kvinna. Kroppen blir kurvigare och fettprocenten ökar, för att som kvinna är det nödvändigt med mer fett runt organen.

Sedan sänks ju ämnesomsättningen något när man kommer över ca 20-års åldern, och då är det lätt att man lägger på sig några ytterligare kilon. I de flesta fallen är det bra, eftersom vi som kvinna i denna ålder många gånger blir gravida och det är sällan någonting som syns. En 23-åring har ju inte samma kroppsbyggnad som en 16-åring. Ingen ser nog ut som man gjorde i tonåren till kroppen, när man nåt 20 åren.

Innan min ätstörning hade jag nåt min högsta vikt någonsin. Eftersom jag alltid varit liten i storleken kom detta som en chock. Hela mitt liv har jag fått höra “ät mer”, sedan helt plötsligt var man inte lika liten och det dök upp en röst i huvudet som sa “ät mindre”. Kroppen var i förändring och kurvorna började formas. Visserligen tränade jag, men jag åt också en hel del mer “onyttigt” än tidigare.

IMG_0431red

För ca två och ett halvt år sedan

Idag väger jag faktiskt ett antal kilon under min maxvikt. Jag ser det inte som något konstigt – puberteten är en övergångsperiod och de flesta som går upp mycket under gymnasiet tappar det när kroppen vuxit färdigt. Att gå upp till den vikten idag skulle kännas motstridigt. Inte bara för att viktuppgång är en fobi hos ätstörningen, utan faktiskt för att min kropp strävar inte efter det. För att ligga på den vikten som jag gjorde då krävdes det en hel del pizza, chips, nötter och kakor m.m. Det är ingenting som jag skulle vilja jobba mot idag. Jag är nöjd och mår bra precis som jag väger idag. Jag får i mig mina kalorier och har inget emot att äta en pizza eller massvis med goda efterrätter tills jag mår illa någon gång ibland. Men att äta det varje dag eller flera gånger i veckan anser jag inte vara hälsosamt.

Jag vet inte hur min kropp skulle se ut eller må på den vikten, men jag vet att det är inte den vikt den strävar efter idag. Kanske att den behövde mer av det “fettet” under puberteten, men nu nöjer den sig gott och väl på mina chokladkakor, mackor och pastarätter. Går jag upp något kilo efter 20-års ålder så må det vara, det är knappast något som syns! Det kanske känns och det kanske blir lite ätstörningstankar som smyger sig på. Men må dom vara! Må kroppen må som den säger att den mår bäst!

OBS! Var medveten om att det finns tankar som kan börja jämföra er med andra. Kom ihåg att vi är alla olika människor i olika kroppar och ingen beteer sig exakt lika dant! Det du ska göra för din kropp är det som är bäst för dig.

Tags: , , , , , , , , , , ,

  • Julia

    Tack så mycket för svaret! Haha, härlig bild! Du ser glad ut! :) Men herrejösses, du är alltså inte 20 ännu? Dina texter och tankar är så mogna! Jag hoppas att du gör en massa saker man gör när man är ung och dum och inte bara är så klok hela tiden :) kram!

    • soelas

      Tack så mycket Julia! :)
      Jag fyller 20 år nästa månad, så jag börjar snart bli till åren i alla fall. 😉 Men tack så mycket! Det glädjer mig verkligen att få beröm för mina texter.
      Kramar till dig!

  • wangmaar

    heja normala matvanor! När jag pratar runt med mina kompisar är det många som har ett helt skevt synsätt på mat, vi får hålla ihop och stänga av!
    http://saralouisespluggkrubb.blogspot.se/

    • soelas

      Helt rätt! Man kan alltid uppmärksamma att deras synsätt är felaktigt, men är de inte mottaglig för det och vägar lyssna så får man helt enkelt kasta det över axeln. Det är deras förlust, och “vi” som vet bättre får väl må bättre då. 😉
      Man kan inte spendera sitt liv till att anpassa sig efter andra. Man ska leva som man själv mår bäst! De som vill lyssna är varmt välkomna att ta del av kunskapen, men de som inte vill får skylla sig själva.
      Kanske hårda ord, men det är den inställningen jag försöker ha. =)
      Kram

      • wangmaar

        jag tror att det är mycket effektivare att själv äta och vara exempel än att tjata och lägga fram teorier. annars blir det de klassiska “hon skulle också vilja vara smalare egentligen, därför klagar hon på mig osv .eller hon säger så men gör inte så.” Äta och prata mat sunt är det bästa man kan göra för andra tror jag :) kram

        • wangmaar

          hoppas jag kan göra någon liten skillnad med min blogg på det sättet. som studerande ung tjej behöver man inte bara äta sallader och keso… :) plugg ger en chans att bli bra på ngt annat än att vara smal. Bäst på utbildningen och yrket är inte den svältande!!

          http://saralouisespluggkrubb.blogspot.se/

          • soelas

            Riktigt fina bilder!
            Lycka till! =D

        • soelas

          Det är nog mycket sant! =)
          Kram

  • Pingback: I Choose Life | Soelas.se()

Hälsa Toppbloggare BMI Test - räkna ut BMI Follow on Bloglovin Hälsa bloggar Hälsa Blogglista.se PageRank
wordpress blog stats

Upphovsrätt 2012 Soelas | Alla rättigheter reserverade. Designad av Josasp